icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Jennifer är jag det, 25 år gammal tjej från Gävle som bor tillsammans med min underbara sambo Fredrik och vår hund Leija som är en vild och galen Flatcoated Retriever på snart 2 år. Jag har även en egen häst, eller det är faktiskt en D-ponny, som heter Flippan och hon ligger mig mycket varmt om hjärtat och är en stor motivation för mig att gå ner i vikt eftersom jag just nu känner mig aningen för stor för henne och inte kan eller orkar rida tillräckligt pga. min övervikt.

Har alltid varit smal, inte pinnsmal men smal. Storlek 34 eller 36 på kläder hade jag för 3,5 år sedan innan det gick utför. Uppför rättare sagt. Nu sitter jag här med nästan 20 kilos övervikt och har provat det mesta men då min kropp är i total obalans och många mer eller mindre jobbiga saker hänt i mitt liv senaste åren har jag inte lyckats bli av med kilona.

Efter flera år av olika hälsoproblem där det värsta är kronisk värk och smärta i höft- och bäckenleder har jag nu fått diagnosen Ehlers-Danlos syndrom. En diagnos som kommer att förändra mitt liv ännu mer än det redan har hunnit göra, men jag försöker ta varje dag som den kommer och gör mitt bästa för att hjälpa kroppen på traven. Hoppas med hjälp av rätt sorts träning och viktnedgång att min värk ska minska, så nu gäller det verkligen!

Wish me luck! :)
21 januari 2013 18:54
4

Skitliv

Så har det känts senaste dagarna, har mått piss på många sätt. Det här med att vara fysiskt sjuk på ett sätt som hindrar en från att göra det man älskar mest, det börjar ta på psyket nu. Blir så ledsen och kan inte förstå varför just jag ska utsättas för allt jävla skit. Som om jag inte varit med om tillräckligt i mitt liv ändå. Nej så trött jag är på det här. Vill bara få må bra, ett tag. Snälla, är det så mycket begärt? Har inte registrerat maten här på flera dagar, orken har inte funnits, motivationen totalt borta. Eller motivationen finns egentligen kvar hela tiden men jag [KURSIV]orkar [/KURSIV]helt enkelt inte allt just nu. Så mycket press från alla håll så det känns som att jag ska bryta ihop vilken sekund som helst. Men helst av allt vill jag bara vara frisk och må bra. Ska fortsätta kämpa, annars kommer det inte hända något det vet jag ju. Men ibland är det lite för tufft. Blir trött av att ha ont och även av medicinerna jag äter men jag ska utnyttja den lilla energi som dyker upp då och då till bra saker. Försöker alltid se det positiva och allt bra jag har, men det är inte alltid det hjälper. Men nu ska jag i alla fall traska iväg till stallet, göra i ordning min fina ponny och traska till ridhuset för en förhoppningsvis underbar ridtur. Hoppas jag inte får för ont på vägen bara, men i värsta fall får jag ta bussen hem så får sambon ta pållen. Tur man har en hästkarl! Vet att jag kommer vara på så mycket bättre humör när jag fått vara i stallet och dessutom rida lite.

Kommentarer

  • 21 jan 2013 19:00
    utter
    Pepp till dig! :)
  • 21 jan 2013 19:05
    All medkänsla till dej. Försök att ta en dag i taget. Försök orka göra en sak varje dag som du verkligen tycker om. Snusa på hästen exv.
  • 21 jan 2013 19:10
    Pepp Pepp!
  • 21 jan 2013 19:41
    mkt bra beslut, gör sånt som gör dig glad, mkt sånt varje dag :)

Logga in för att skriva en kommentar.