Tom i huvudet
Jag vill verkligen uppdatera här varje dag, men jag märker att jag inte riktigt orkar sätta mig vid datorn när jag väl kommer hem och får en lugn stund. Så det får blir sporadiskt.
Igår hade jag en sån där dag......en dag när allt falerade. Den började nog i förrgår....i mitt huvud, klarade mig dock mat och motionmässigt, så det får jag väll se som positivt. Men igår kan man sga att jag hade en frossardag. Jag har iof inte sagt att jag inte ska ha dessa dagar, men jag kan säga att jag inte mådde så bra igårkväll....rent fysiskt efter all skitmat.
Alltså att bo och uppfostra en tonårsgrabb själv tär på psyket. Framförallt när han inte verkar lyssna och förstå vad det kan bli för konsekvenser av vissa beslut. Ok, han är en ganska klok grabb i många avseenden, men ibland då blir jag bara less.
-mamma måste släppa taget.
-klipp navelsträngen.
-han som är så klok, klarar sig.
-du behöver inte vara orolig.
Jag vet. Det är dax att lära sig att släppa taget. Men om jag ser att han håller på att göra dumma val i livet, så anser jag att det är mitt jobb som mamma att påpeka det och styra honom åt rätt håll. Jag kommer alltid oroa mig, han är det enda jag har.
Han är väldigt klok och har ganska bra värderingar, men han är tonåring och jag kan ju bara gå till hur jag själv va.
Jaja, nog om detta. Ni vet säkert hur det är, men det är skönt att få skriva av sig ibland.
Tillbaka till kost och vikt. Jag hade som sagt mitt frosseri igår och pluset idag va ju ett faktum. Döm av min förvåning när det inte va mer än 500g. Va ju helt övertygad om minst ett kilo. Så nu kör vi igen.
Kram på er och tack för att ni "lyssnar"
Gillar
Kommentarer
-
Undrar om vi mammor någonsin kommer att kunna släppa oron över våra barn, oavsett hur gamla de är… Men vi kanske kan träna på att inte visa dem att vi är oroliga.
Jag tycker din syn på mammarollen är föredömlig. Visst måste vi rycka in och leda rätt när något verkar gå åt fel håll.
Det du beskriver är nog en av många situationer vi hamnar i under vår viktresa och som gör att viktminskningen inte går som på räls. Ibland är det bra att ha det i bakhuvudet och inte se det som ett nederlag när vi stoppar i oss fel saker eller när vågen visar år fel håll.
-
Inte behöver du uppdatera här varje dag, det ska inte bli ett stressmoment.
Våra " barn " för det blir dom oavsett hur gamla dom är, kan vålla oss mycket oro. Det är inte lätt att dölja alltid, för man vill ju inte se dom göra för stora misstag. Att vara ensamförälder måste vara ännu jobbigare, då får man ta hela biten själv.
Glöm gårdagens frosseri, idag kan du välja bättre
-
Håller absolut med om att det är upp till oss vuxna att finnas och styra om det är möjligt, särskilt om valen dom själva gör är riktig dumma!! Idag och med det samhälle vi lever i måste vi hålla koll, vara uppmärksamma och ibland sätta våra egna behov åt sidan för våra barns skull!! Vet så många vuxna som inte finns för sina barn trots att dom balanserar på gränsen mellan liv och död och det gör mig så ledsen...
Så du gör helt rätt, bry dig även om han tycker du är en jobbig morsa, han kommer förhoppningsvis tacka dig när han blir äldre!!!
Peppkram till dig!!💖
Logga in för att skriva en kommentar.