Bortblåst
Gud
Giv mig sinnesro
att acceptera det jag inte kan förändra
Mod att förändra det jag kan
och Förstånd att inse skillnaden.
Mitt eviga mantra.....
Den lilla sinnesro jag byggde upp under min resa är som bortblåst. Den lilla styrka jag fick är borta.
Min vardag slog undan benen på mig på en pisskvart.
Just nu hatar jag mitt liv mer än pesten själv och jag orkar inte mer. Jag vill inte vara med längre.
Tänk va skönt det hade varit om allt bara kunde vända och bli bra nu. Lika fort som det blev ett helvete.
Hopplösheten växer för varje dag och det gnager sönder mig.
Orkar ingenting längre. Känns som jag lika bra kan sluta kämpa.
Tankarna inatt va att ta mitt pick o pack o dra. Låta honom lösa allt själv, han som nu är så stor och har koll på allt. Han som vet hur världen fungerar och hur han klarar sig på egna ben.
Så trött
Tack för ni orkar lyssna
Krama era nära och kära
Ta ingenting för givet
Gillar
Kommentarer
-
Sinnesrobönen är en bra grund för mycket, tycker jag.
Kanske finns det saker du kan förändra, men förmodligen mycket du inte kan.
Jag har aldrig varit i din situation så det känns så ytligt, vad jag än skriver, eftersom jag inte kan dela med mig av liknande erfarenheter.
Men du ska veta att jag följer din blogg och hoppas att du, på sikt, kan acceptera det du inte kan förändra, samt orken att förändra det du kan. För modet är jag övertygad om att du har, men orken…
-
Sinnesrobönen har följt mig sedan min far blev nykter....den finns i mitt minne, på min sovrumsvägg, i min jacka....jag har den med överallt. Mitt mantra och min livlina i mycket.
Dina ord är inte ytliga. Alla har vi någon gång varit med om svåra saker, alla på sina olika vis och känslorna som då väller upp är jobbiga i alla lägen.
Dina ord värmer en trasig mammas hjärta.
-
Önskar dig all styrka att rida ut stormen du är mitt i nu, lita på ditt mod och förstånd så kommer sinnesron så småningom.
-
Känner så med dig och önskar att det gick att skicka ork och styrka online.
Vet den känslan av maktlöshet, man vill göra allt, och när man gjort det man kan finns inget kvar, bara känslan av otillräcklighet...
Men allt du gjort har betydelse, bara att du finns där även om du inte får nån respons och bekräftelse från honom nu.
Du är viktig, men man orkar inte om man inte först tar hand om sig själv, var rädd om dig
Logga in för att skriva en kommentar.