icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search

Jean46s blogg

85 kg 67 kg 930
Jag är en 46:årig ung tjej med man och fem barn - i åldrarna 22-2 år. Jag befinner mig således i både ”flytta-hemifrån” stadiet och i ”hämta-på-dagis” stadiet.

Jag är för närvarande sjukskriven för utmattningssyndrom. Min blogg kommer vara en blandning av min resa genom min sjukdom med dess olika livsförändringar, min viktresa och strävan efter balans i livet med familjeliv, träning och karriär.

Välkommen till mitt liv.

Jeanette
19 december 2019 15:27
5

Tvivel...

Sist jag skrev handlade mitt inlägg om en ohållbar arbetssituation där mitt arbete gjort mig sjuk och med en arbetsgivare som vill bli av med mig men som inte har tillräckligt på mig så det räcker till en uppsägning. 

I samband med att jag blev sjuk och arbetsgivaren började bråka istället för att hjälpa mig, började jag leta andra vägar och nya mål att sträva efter. Jag har under denna tid, kommit fram till att jag inte kan eller vill gå tillbaka till mitt arbete. Det är delade känslor - en del av mig känner lättnad men samtidigt är det en stor sorg. Jag har inte haft möjlighet att avsluta på ett, för mig, korrekt sätt. Jag har inte gjort ett avslut med mina klienter och arbetskamrater.

 

Jag har som sagt börjat leta andra vägar och sätta upp nya mål. Jag har sökt till universitetet för att göra klart mitt examensarbete. Bättre sent än aldrig, kan man nog säga.. det var 13 år sedan jag slutade skolan. Dock blev jag aldrig klar med min C-uppsats. Jag har tänkt att skriva den många gånger, men att skriva uppsatts på heltid, arbeta heltid med pendling och ta hand om barn varav tre går i skola och på dagis, är en ekvation inte ens jag får ihop.

 

Idag kom slutbeskedet.. Jag kom in!! 😁😁😁 Jag har möjlighet att plugga på heltid under en termin och få mitt examensbevis. Jag är så jävla (ursäkta uttrycket) glad!!

MEN (jag hatar  dessa MEN) Nu kommer tvivlet in.. schemat är intensivt, skolan ligger i en stad 12 mil härifrån, kommer jag klara det här? Jag är för gammal. Alla kommer vara i mina barns ålder. Jag kommer troligen vara äldre än lärarna. Vad ska jag skriva om? Och så ingår det grupparbeten - går det att slippa såna? Och salstentor.. med mitt minne.. HJÄLP!!! 😲😲😲 Hur ska det gå???? 😱😱😱

 

Dessa hjärnspöken!!! NU är det ett ypperligt tillfälle att komma undan en arbetsgivare som får mig att må dåligt. Min familj är stabil, barnen trivs på skolan och dagis, min äldste är självgående och har arbete. Ekonomiskt finns det utrymme.

Visst jag kommer vara bland de äldsta, men jag har erfarenheter ungdomarna saknar. Uppsatsämne har jag också ett som jag funderar på. Resorna.. åka 12 mil enkel resa ett par dagar i veckan eller 8 mil enkelresa fem dagar i veckan.. Vad är skillnaden? Bra bil som jag trivs med har jag ju. Salstentorna och grupparbeten.. jag måste fixa dem. Jag har gjort det förr. 

 

Så vad oroar jag mig för egentligen? 2020 here I come! 

 

Jeanette

Gillar

Kommentarer

  • 19 dec 2019 17:30

    Underbart LissaLo!! Tack för pepp ❤️

  • 19 dec 2019 17:59
    gittan52

    Viktigast är nog att du ”inte går från något istället för till något dvs att du inte tar utbildningen för att komma ifrån jobbet utan tackar jag för att du verkligen vill detta, och så tolkar jag nog dig.

    Om vi verkligen vill något, så tror jag nog att vi klarar av de eventuellta hinder som vi kan förutse.

    Se där, du har ju redan hittat lösningar ser jag.

    Lycka till! yes

  • 19 dec 2019 17:59

    Härligt, det är bara att kasta sig ut i äventyret och njuta! Jag är övertygad om att du kommer att fixa det med bravur! yes

  • 19 dec 2019 22:19

    Jag var 42 år då mitt jobb försvann och jag fick en datautbildning där många kom direkt från gymnasiet. Inga problem! Killarna från gymnasiet valde mig att jobba i deras grupp, vilket jag aldrig glömmer.

    Låt inte åldern störa dig!

  • 18 jan 2020 14:14

    Hej! Det kommer att gå fint! Jag läste min c kurs när jag var 40, a kursen läste jag när jag var 20. Tyckte att det var mycket lättare när jag var 40. Det man kanske tappar i mindre minne tar man flerfalt igen med större erfarenhet. Blev så peppad att jag tog en distanskurs på ett år på halvfart när jag var 42, där var nästan alla i min ålder (vi sågs en gång i månaden), det var jättekul. Lycka till!

Logga in för att skriva en kommentar.