icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search

Jean46s blogg

85 kg 67 kg 711
Jag är en 46:årig ung tjej med man och fem barn - i åldrarna 22-2 år. Jag befinner mig således i både ”flytta-hemifrån” stadiet och i ”hämta-på-dagis” stadiet.

Jag är för närvarande sjukskriven för utmattningssyndrom. Min blogg kommer vara en blandning av min resa genom min sjukdom med dess olika livsförändringar, min viktresa och strävan efter balans i livet med familjeliv, träning och karriär.

Välkommen till mitt liv.

Jeanette
30 december 2019 03:39
4

Snart nytt år..

Sitter vaken med två pigga småttingar - 4 och 2 år. Klockan är snart 03 och det finns inte tillstymmelse till trötthet i de små liven. Längtar till att de börjar på dagis igen och får lite rutiner. 

Rutiner är något även jag behöver ta tag i. Sedan min sjukskrivning i oktober har jag haft lite si och så med rutiner. Jag har vilat - typ nästan hela tiden och gjort det jag orkat typ nästan ingenting. Men den senaste tiden känner jag att det börjar vända, det känns som dimman i skallen börjar lätta. Jag klarar, till min stora glädje, av att läsa böcker korta stunder och komma ihåg vad jag läser, jag orkar lyssna på musik och följa med i nyheterna. Jag har inte känt av elefanten på bröstet på ett tag, jag klarar av och orkar att tänka och planera framåt. Det känns verkligen som det är påväg åt rätt håll. 

 

Men vad har jag egentligen för tankar på det kommande året 2020..? ”Gamla vägar öppnar inte nya dörrar” - det är mitt måtto för 2020. Jag känner mig pepp inför det nya året och trygg inför de förändringar jag vill göra.. 

Jag läser att målet för många är att ta tag i sina extra kilon och känna sig bekväma i sin kropp. Men är det så jävla viktigt egentligen? För vem gör man det? Och varför?

Jag är inte smal.. har väl en 20-25 kg som jag inte har något emot att bli av med. Men jag ska försöka tänka tvärt om. Jag måste bli snällare mot mig, sänka mina krav på mig själv och berätta för mig hur jävla fantastisk jag är - i allafall ibland.. 

Min kropp har burit och fött upp fem fantastiska barn, den har skadats och hämtat sig efter olycka, den har tröstat och gett hopp, den har räddat liv, den har varit med när liv har slocknat.. Den har älskat och blivit sviken. Den saknar och sörjer.. Men den klarar det, med bravur.. Så vad betyder egentligen några extra kilon? Eller en rynka? Eller bristningar? Eller ett ärr? Det talar ju om att jag har levt.

 

Snart ett nytt år..

2020 ska jag återhämta mig efter min utmattning - jag ska bli friskare. Jag ska ge min kropp en välbalanserad kost, för då mår den bäst.

Jag ska leva mer i nuet och sänka mina krav på mig själv.

Jag ska byta arbetsplats.

Jag ska äntligen skriva mitt examensarbete och ta ut mitt examensbevis.

Jag ska göra en tjejklassiker, springa hinderbana med mellandottern, jag ska springa tjejmilen. 

 

Jag tror att 2020 blir ett bra år 

 

Gott nytt år 🎉🥳

 

Gillar

Kommentarer

  • 30 dec 2019 08:20
    LissaLo

    Låter vettigt! Gott Nytt År! 

  • 30 dec 2019 09:52
    gittan52

    Din frågeställning om för vem man gör det och varför är grundläggande frågor, tycker jag.

    För mig är det absolut viktigt att känna mig bekväm i min egen kropp och fortsätta att må bra. Jag vet hur det var under de två långa sjukskrivningsperioder jag hade p.g.a. utmattningsdepression och panikångest. Då handlade det om att hålla huvudet ovanför vattenytan. Nu handlar det om att behålla en kropp som orkar bära runt mig på långa promenader, en puls som orkar pumpa på under mina kommande besök på gymmet.

    För att kilo inte ska lägga på kilo och jag hamnar där jag en gång var så  ”är det så jävla viktigt” för mig.

    Alla i som bloggar här befinner oss i olika faser i livet och prioriterar olika saker beroende på vår livssituation.

  • 30 dec 2019 13:06

    Gittan52

    Min blogg är inte på något sätt till för att trampa någon på tårna. Bara mitt sätt att ventilera mina tankar och funderingar. 

    Jag vill också ha en frisk kropp som jag trivs i och som bär mig genom livets alla äventyr, som orkar med det jag vill ha ut av livet. 

    Att prioritera sig själv och att ta hand om sig är ju därför vi är här. Men iblnad kan jg känna att man jagar och ställer så pass orimliga krav på sig själv, att man faktiskt glömmer bort att leva. Och det känns ganska tråkigt.

    Ta hand om dig

  • 30 dec 2019 19:30

    För mig låter det mycket lättare att äta sig ner i vikt med bra mat än att genomföra en tjejklassiker! Men så har jag alltid varit dålig på och ointresserad av idrott. Men jag har senaste åren börjat gå till och från jobbet vilket blir cirka en timmes promenad per arbetsdag. Så man kan förändra sina vanor till det bättre.

Logga in för att skriva en kommentar.