Vad är kolesterol?
Kolesterol är en sorts fett som finns i blodet, ett nödvändigt ämne som kroppen behöver. Vi får i oss kolesterol via maten men kroppen kan även bilda det själv, i levern. Kroppen tillverkar ca 2000 mg kolesterol per dag. (Jämför med en äggulas innehåll som ligger på 230 mg).

Kroppen känner själv av hur mycket kolesterol du ätit och sänker sin produktion med motsvarande del. Därmed är det inte så stor risk att man får i sig för mycket kolesterol direkt via maten, men vad och hur du äter spelar mycket stor roll. Det onda kolesterolet stiger om du t.ex. äter mer än vad just du behöver. Det är bl.a. därför du inte bör äta över ditt personliga energibehov.


Olika sorters kolesterol
Det finns två olika sorters kolesterol, HDL – det goda och LDL som är det onda. Det är lätt att blanda ihop vilket som är gott och ont så när jag skulle lära mig skillnaden tänkte jag på HDL som ”Happy”. Jag kommer att förklara skillnaderna längre ner på sidan. På läkarspråk heter högt kolesterolvärde ”hyperlipidemi” och detta leder oftast till hjärt- kärlsjukdom så småningom. Det är därför viktigt att se till så blodfetterna inte blir för höga! Att sänka sitt redan höga värde tar inte längre tid än 2-3 månader med rätt kost. Börjar du äta bättre redan idag kan du mäta resultatet redan efter 3 veckor!

Det onda kolesterolet - LDL (Low Density Lipoprotein)
Det är LDL kolesterolet som orsakar hjärt- kärlsjukdomar. Vid för höga värden av LDL fastnar detta i kroppens ådror och kärl och därmed kan det bl.a. orsaka blodpropp, åderförfettning, kärlkramp, åderförkalkning och stroke. Det är dock inte alla som drabbas av någon sjukdom trots höga värden av LDL i blodet. LDL kolesterolet bildas i levern och har som uppgift att transportera fett därifrån vidare ut i kroppen till LDL receptorer.

Det goda kolesterolet – HDL (High Density Lipoprotein)
HDL kolesterolet har som uppgift att transportera fett till levern från resten av kroppen. Man kan säga att det goda kolesterolet bekämpar det onda. Därför bör man äta så att dessa nivåer hålls i schack. Man talar ofta om att balansen skall vara rätt för HDL/LDL

Vad påverkar vårt kolesterol?
Vårt genetiska arv, dvs att ha problem med höga blodfetter kan ”ligga i släkten.”

Vårt kön. Kvinnor klarar sig mycket bättre än män vad det gäller kolesterolvärdet. Män har 7 ggr högre risk än kvinnor att drabbas av högt kolesterol. Åldersfaktorn spelar också roll. För personer över 70 år är riskförhållandet 1,6 ggr. Detta har med att göra att det kvinnliga könshormonet östrogen höjer det goda kolesterolet.

Kost. Framförallt hur och vad vi äter påverkar mest.

Hur påverkar det jag äter och dricker mitt kolesterolvärde?

Ät rätt fett! Fettintaget påverkar vårt kolesterolvärde ganska kraftigt. Grisfett höjer det onda kolesterolet, LDL. Enkelomättat fett som finns i bl.a. olivolja höjer det goda och sänker det onda. Det är därför olivolja rekommenderas på det sätt som det gör i media. Kokosfett finns det ny forskning som tyder på att detta skall vara LDL sänkande, dvs sänka det onda kolesterolet. Men det värsta av allt fett är transfett. Det höjer det onda och sänker det goda kolesterolet! Inta alls bra m.a.o. Fleromättat fett är däremot det bästa mot höga kolesterolvärden. Försök få i dig rikligt med omega-6 men framförallt Omega-3. Det finns mycket forsknings om visar på att just Omega-3 förhindrar höga kolesterolvärden och därmed hjärt- kärlsjukdom!

Ät inte för mycket kolhydrater! För mycket kolhydrater gör LDL partiklarna mindre och därmed farligare vilket ökar risken för hjärt- kärlsjukdom. Registrera gärna dina måltider i matdagboken under en veckas tid för att se hur ditt kolhydratintag ligger.

Övervikt. LDL, det onda kolesterolet trycks ut i blodet vid övervikt. Där fastnar det så småningom i dina kärl och kan skapa åderförkalkning och blodpropp.

Alkohol. Alkohol är starkt LDL höjande vid övervikt. Var därför extra försiktig med alkohol om du är överviktig. Dessutom påverkar alkohol oss negativt på många andra sätt oavsett vikt. Bl.a. är det starkt beroendeframkallande, hämmar fettförbränningen och negativt för dig som tränar då det är muskelnedbrytande.

Fruktos. Använd ej fruktsocker som sötningsmedel då detta är kraftigt LDL höjande. För ett par år sedan basunerades det ut att fruktsocker var nyttigt tack vare dess låga GI värde. Flera kända experter rekommenderade detta friskt på den tiden. Detta är ett bra exempel på att man inte ska stirra sig blid på GI. Det finns tyvärr fortfarande flera som rekommenderar fruktos som sötningsmedel.

Fibrer. Vattenlösliga fibrer är bra för dig med höga blodfetter. Vattenlösliga fibrer bryts ner av bakterier i tjocktarmen och blir korta fettsyror som i sin tur sänker LDL.

Antioxidanter. Antioxidanterna själva påverkar inte kolesterolvärdet men skyddar mot fria radikaler. Fria radikaler i sin tur gör så att blodfetteter härsknar och fastnar i kärlen.

Nikotin. Sänker det goda kolesterolet. Ännu en anledning till att inte röka eller snusa.

Fytoöstrogener. Finns rikligt i grönsaker ex. broccoli, brysselkål, tofu och baljväxter. Soja innehåller också en hel del fytoöstrogener.

Växtsteroler. Finns i baljväxter. Det finns mycket forskning på hur just växtsterolerna påverkar vårt kolesterolvärde. Det finns idag flera speciallivsmedel där man tillsatt just växtsteroler.

Vitlök. Sänker LDL.

Hur mycket kolesterol får det finnas i blodet?
Totalkolesterolvärdet bör ligga under 5 mml/l. Dock max 5,7-6,1 mml/l. Ligger totalkoleserolvärdet över dessa nivåer bör man söka läkare och ändra sin kosthållning. Detta är det enklaste testet att göra. Har man inga problem här finns det ingen anledning till att mäta vidare. Man kan även mäta hur stor andel som är kommer från HDL respektive LDL, och härifrån få fram kvoten ur dessa.

Kom ihåg: Kontakta alltid din läkare om du misstänker höga kolesterolvärden.