Mycket engagerad
115 inlägg
Hej!
Finns det några fler tungviktare här som vill hjälpas åt och peppas mot tvåsiffrigt? Det är alldeles för många år sen jag vägde under 100 nu, var nere och nosade på 101,9 för några år sedan men gav i sedvanlig ordning upp. Nu uppe i 132,6 och det känns ju som en evighet – men det är det inte om man bara lyckas hålla i!
Så jag startar den här tråden och hoppas att vi är fler som vill följas åt på denna resa :)
För några år sedan var j6ag nere på 92 kg, men det berodde nog på mina tumörer, som inte var cancer. Sen har jag gått upp till 115 och nu efter en del slit ärjag nere på 112. Vi kämpar på.
babs2, ja vi kämpar på! Ibland känns det hopplöst långt men det SKA gå. Jag längtar så efter att vara tvåsiffrig igen. Jag har idag efter ännu en helg där jag äter ALLT i min väg bestämt mig för att jag ska prova läkemedel. Har provtagning inbokat nästa vecka, så får vi se vad nästa steg blir. Men jag har insett att jag verkligen måste prova, även om det blir dyrt. Jag har försökt i så många år nu.
Jag kämpar på här mot tvåsiffrigt. Imorse sa vågen 128,8 vilket innebär att jag tappat väldigt bra den senaste veckan sen jag kom hem från min utomlandsresa. Långt kvar, men jag tar ett kilo i taget. Läkemedlet hjälper mig att inte bli hungrig på samma sätt, och håller suget i trim. På fredag är det fyra veckor sen jag tog min första dos och det har varit upp och ner med suget, men hungerskänslorna har hållit sig borta hela tiden. Det hjälper ofantligt att göra bra val när man inte är konstant sugen eller hungrig, nu kan jag läka min relation till mat sakta men säkert. Det kommer att ta tid men jag lär mig hela tiden hur mycket jag orkar och vad kroppen mår bra av. Är mer sugen på protein och grönsaker än att vräka i mig kolhydrater på samma sätt som innan.
Tanken på att bli tvåsiffrig igen är helt hisnande. Det kommer att ta tid, men nu SKA JAG DIT. Innan min nästa födelsedag är målet.
126,9, det går framåt. Förra veckan innehöll ändå några utsvävningar. Tidigare har jag alltid haft så svårt att titta på det från ett långsiktigt perspektiv, jag har velat att det ska gå så FORT. Men nu går det sakta men säkert åt rätt håll hela tiden. Nästa delmål är under 125. Tvåsiffrigt känns långt bort, men det kommer att komma.
Ibland går det plötsligt undan
Delmålet under 125 nåddes denna fina fredag, 124,9! Nästa delmål: under 120.
Hej! Jag har vägt 140 men gått ner till 126 ca med Wegovy och nu har jag stått still i ett halvår! Har inte råd med större dos än vad jag har (får recept på högsta dosen sen portionerar jag ut så mkt som jag ligger på, då räcker sprutan längre). Tyvärr tar inte sprutan bort sötsuget och jag äter nästan varje kväll. Jag vet att när jag slutar med det söta så går jag ner men det finns alltid en anledning att fira/trösta sig själv. Gick till en psykolog ett tag men han pratade bara om operation så tappade lite sugen, jag vill ju komma åt vad som är fel i hjärnan på mig. Tänkte att jag skulle kombinera diet med sprutan nu och förhoppningsvis kickstarta igång allt men har inte bestämt mig för vilken än. Drömmen är att komma ner under 100 så vi kan försöka få ett syskon till vår dotter men jag är 41 och tiden tickar jättefort iväg. Fint att få vara här med er!
Hej BigChina! Vad kul med någon mer som tar läkemedel och vi väger ju nästan samma också :) Jag tar Ozempic sen två månader tillbaka via en privatläkare. Är på ganska låg dos än så pennan räcker länge, vilken är skönt. Hoppas att du får bukt med sötsuget, för mig har det hjälpt väldigt bra med det som skönt är. Fast jag hade inte så stora problem egentligen med just sötsug, jag är mer en chipstjej. Älskar salt och krydda. Jag är så tacksam över att medicinalternativet finns nu, för jag ville verkligen inte operera mig men började se det som min nödvändiga sista utväg. Det känns som att medicinen ger möjlighet att läka relationen till mat och komma åt de psykiska delarna bakom ätandet, men det är ju en lång resa.
Jobbar vidare – 118,9. Nästa mål är under 115. Tvåsiffrigt bör kunna bli i maj om jag fortsätter sköta mig