icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search

Sluta hetsäta! Hjälp :(

Nykomling
3 inlägg
29 april 2016 21:48

Någon här som kommit ur ett hets/överätningsbeteende? Hur gjorde ni? Behöver hjälp :`(

  • Engagerad
    59 inlägg
    12 juni 2016 15:16

    Vad bra att ni alla kämpar. Det är ju så att bara för att man bestämmer sig för en förändring så innebär det inte att man lyckas alla dagar. Man har sina dagar då det känns som ett misslyckande. Innan ni går och lägger er så för dagbok över hur ni tycker det gått över dagen. De dagar det har gått bra eller bättre än vanliga fall så fundera och skriv ner vad det är ni tror gjorde att ni klarade det så bra. De dagar som gick mindre bra, fundera och skriv ner vad ni tror det var som gjorde att ni inte klarade av det bättre. 

    Se inte en mindre lyckad dag som ett misslyckande. Se det som en naturlig del i den förändring ni håller på att gå igenom. Det gick lite sämre, fine, nästa dag blir säkert bättre!

  • Nykomling
    1 inlägg
    11 juli 2016 16:19

    Hej allihopa :) Är ny här och jag hetsäter också.. Har hetsätit i 14 år. Varje dag är mer eller mindre en kamp men jag har sökt ätstörningsbehandling och ska på samtal nästa vecka. Tills dess är det bara att ta en dag i taget. 

  • Engagerad
    100 inlägg
    2 mars 2017 14:39

    I perioder när jag inte hetsäter är det för att jag får till frukost, tycker det är en jätteviktig bit i att lyckas. Annars glömmer jag att äta, får panik på kvällen vid 8-9 och äter tills jag spyr.

  • På gång
    45 inlägg
    14 juni 2017 18:54

    Kära ni, jag hoppas innerligt att ni förstår att också hetsätning är en ätstörning...
    Jag har varit sjuk sedan 9-10 års ålder, 2 års intensiv behandling på ätstörningsklinik har gjort att jag inte hetsäter längre dock kan jag fortfarande överäta.

    Det var långt och idogt arbete, som vissa av er tagit upp handlar det om känslor och rädslan för att vara i en känsla. Det är lättare att stå emot monstret om jag har ätit ordentligt vid frukost, lunch och middag. Då är det lättare att befinna mig i känslan att det är okej att vara ledsen/arg/irriterad eller vad det nu är och att påminna mig om att känslor inte är några sanningar.

    Jag vet att det finns dem som klarat att ta sig ur sin sjukdom utan hjälp men helt ärligt skulle jag aldrig ha klarat det utan professionell hjälp. Dessutom, det är fasen inte lätt att vara ätstörd och överviktig. 

    Menar verkligen inte att komma med pekpinnar men om du upplever att du haft det här beteendet länge och inte känner att du kan ta dig ur det på egen hand, snälla sök hjälp!
    Du har samma rätt att få hjälp som den med Anorexi eller någon som brutit ett ben!