Jag har nyligen blivit diagnostiserad med hypertyreos, en sjukdom som gör att sköldkörteln producerar för mycker hormon villket gör att ämnesomsättningen blir för hög (vilket innebär alla möjliga problem).
Många med den här sjukdommen går ner i vikt, men det har inte jag gjort, jag är normalviktig men på gränsen till överviktg.
Jag är nu jätterädd att gå upp i vikt eftersom jag nu äter medicin som stänger av min sköldkörteln. Senare kommer jag att operara bort hela körteln. Det innenbär att jag resten av livet kommer vara beroende av medicinen Levaxin för att alls ha någon ämnesomsätting.
Jag förstår att jag inte kommer kunna äta som tidigare när jag får en lägre ämningsomsättning, men kan man äta normalt, eller kommer jag vara tvungen att banta hela livet för att hålla normalvikt?
Är det någon som har refarenhet av att ha opererat bor sköldkörteln eller ätit mediciner som gör den inaktiv för att sedan få levaxin? Hur var det? Gick ni upp i vikt? Kunde ni gå ner i vikt?
mvh/C
Jag har Graves sjukdom, en variant av hypertreos. Gick ner i vikt innan jag kom under behandling och svajade sen en hel del upp och ner under ett år men inga större förändringar, fem kilo hit och dit utöver de sex kilo jag tappade innan jag fick behandling.
Nu står min vikt still, och den enda skillnaden jag märker på vikten mot förr, är att jag måste hålla mer koll, går upp lätt men oxå ner lätt när jag väl tänker mig för.
Jag har inte opererats utan valde att behandlas med thacapzol (cellgift) i mitt fall blir det minst två år då jag har ganska ordentlig ögonpåverkan. Bör vara klar i dec om inget tillstöter.
Du behöver absolut inte banta resten av livet utan när du väl är inställd på rätt dos så bör ämnesomsättningen funka som den ska, men det kan ta lite tid.
Dock är det väldigt lätt i början att äta för mycket, då kroppen är van vid den höga ämnesomsättningen.
Ett tips är att du redan från början börjar hålla lite koll. Räkna ut hur mycket kalorier du behöver äta för att hålla vikten, och håll dig där.
Stressa inte kroppen nu med bantning och träning, utan låt den vila, den är så stressad ändå i och med sjukdomen.
En jobbig sjukdom är det, som bryter ner muskler, och kan förstöra både ögon, hjärta.
Kram och krya på dig!
Ska tillägga att min sköldkörtel är helt avstängd och att jag äter levaxin. :)
Här har du en till med Graves, jag vägde redan när jag blev sjuk för mycket och vägde ca 85 kg till mina 174 cm och gick upp till ca 91 kg. Det är tydligen inte helt ovanligt.
Jag fick förmaksflimmer och var tvungen att göra en jodbehandling ganska snabbt, och nu äter jag levaxin. När jag fick börja röra mig genom promenader så ändrade jag också mitt sätt att äta till nyttigare mat, jag hade inte så stora problem att tappa vikt.
Jag blev sjuk i slutet av 2010 och tog på allvar tag i min vikt i början av 2013 och använde mig mest av 5:2 dieten. Jag gick ner ca 23 kg på ca 7-8 månader, nu väger jag ca 68 kg äter 75 mg levaxin. Jag äter vanlig husmanskost och har inte fastat på över en månad, jag äter lagom portioner och är inte hungrig. Pga att jag har mycket värk i kroppen som tyvärr blivit sämre av denna sjukdom så består min träning av dagliga promenader.
Det är jobbigt i början och du ska inte ha bråttom med att gå ner i vikt, ät inte skräpmat utan mer riktig och ren mat som kött, fisk, fågel och ris, potatis och pasta, mycket grönsaker men inte kål, broccoli och blomkål, det ska tydligen inte passa oss med levaxin. En del äter lchf och mår bra på det, men jag äter av allt i lagom mängd.
Hoppas att du får bra stöd från din läkare och fråga mycket om du är osäker, för dom berättar så lite som möjligt.
Du får gärna fråga mer om du undrar.
Tack så mycket för att ni tagit er tid att svara, det betyder mycket att höra era erfarenheter.
Jag har också okså fått diagnosen Greves sjukdom. De finns ju många jobbaiga och långt mycket vätte effekter av den än lite viktuppgång så jag känner mig lite fånig som har hakat upp mig på rädslan för att bli tjock.
Min läkare har rekomenderat att jag ska operera bort sköldkörteln när mina värden har blivit bättre. Anledningen är att jag och min sambo var mitt uppe i att föröka skaffa barn när detta hände och så länge man är under behandling så får man inte bli gravid.
Hur var det för er i i övergången mellan Thacapzol och Levaxin, (om man inte plockar bort skölkörteln kanske man få äta båda medicinerna hela tiden?) upplevde ni några symptom på för låg ämnesomsättning innan lexainet "kickade in"?
Inget att vara fånig över.
Har skickat ett längre svar via mail.
Jag slutade med Thacapzol efter jodbehandlingen och hade lite svårt att ställa in levaxinet, nu ligger jag rätt stadigt med ämnesomsättningen men det tog flera år att stabilisera. Jag kan fortfarande säga att jag har symptom som att jag fryser, nedstämdhet, håravfall mm. Blodproverna visar inget och då vill inte läkare göra något.
Paloma...Får du inte höja levaxinet när du har hyposymtom? Min läkare säger att de allra flest mår bäst av att ligga högt i värderna. Har själv ett T4 på 21 och ett pressat tsh, under refvärdet och bortsett ifrån ögonen så mår jag rätt bra. Håret sitter numera fast och ingen deppighet alls.
Vet du hur du ligger i proverna?
Sista provtagningen 25/10 2014 hade jag TSH 0,72 T4 19 och TPO 54 jag har varit på medicinkliniken i över 4 år och nu tyckte dom att mina värden var så bra att jag är överlämnad till vårdcentralen.
Det kan bero på så mycket annat säger dom, tex klimakteriet och att jag har mycket värk. Har du problem med extraslag?
Då ligger vi ju nästan lika, men mina antikroppar har sjunkit mer.
Ja, hjärtat är jobbigt, äter fortf inderal till och från. Blir lite nojig över det, men läkaren säger ju att jag får träna nu men inte för hård konditionsträning då..Alltid nåt.
Värken kan ställa till det, vet det själv och mår inget vidare när jag går in in i skov, så svårt att veta egentligen vad som beror på vad.