Värdelöshet

Jag känner mig totalt fucked up i skallen alltså. Jag trodde i min lilla naiva värld att humörsvängningarna hörde graviditetens första tid till, men jag hade fel visar det sig. Nu i efterhand kan jag skratta åt eländet, men just när det håller på är det allt annat än roligt, jag har aldrig tidigare känt mig så värdelös som jag gjorde i går. Jag skulle till mvc för att ta blodtryck och kolla äggvitan i urinen, med mig hade jag Elias, han stannade kvar i väntrummet medan jag var och tog proverna, blodtrycket verkar stiga lite grann, men ännu inte så högt att jag inte kan vara hemma, dock är vila väldigt viktigt poängterades det. Kom ut från undersökningen och tittade mig omkring i väntrummet och kunde inte se Elias någonstans, något förvirrad kände jag mig, var tusan hade han tagit vägen liksom. Hann tänka lite för mig själv, att han är som ett litet barn visst, sätter honom på en plats och två sekunder senare är han inte kvar längre, kollade mig lite omkring för jag var bergsäker på att någonstans där var han, för han skulle aldrig åka ifrån mig. En kvinna kom fram till mig och sa att mitt sällskap fanns en bit längre bort i barnhörnan, jag tackade henne men tänkte att hon måste ha förväxlat mig med någon annan som hade ett barn med sig, och som tydligen smitit iväg till barnhörnan. Jag funderade var han kunde vara och började känna mig något irriterad på honom som bara försvinner utan att säga något, och inte kunde jag ju ringa honom heller. Jag kom förbi barnhörnan och kikade in då det va ett väldigt skrattande från några barn där inne och vem ser jag läsandes i en bok för en liten grupp barn om inte Elias. Sen började humörsvängningarna, förstår ärligt talat inte hur Elias står ut i mitt sällskap, han borde förmodligen få medalj för att han gör det. I bilen hem vägrade jag prata med honom, var så arg på honom för att han gått ifrån väntrummet, väl hemma hos mig så vände humöret plötsligt från ilska till gråt och jag kände mig plötsligt som den sämsta kvinnan i världen som lyckades tappa bort en 19åring, och jag förstod överhuvudtaget inte hur jag skulle klara av att vara mamma när jag inte ens kunde hålla koll på en vän till mig. Ja man kan väl lugnt säga att jag bröt ihop totalt, Elias tröstade mig, två timmar senare när Gustav kom hem låg jag fortfarande och storgrät i Elias famn över hur värdelös mamma jag skulle bli. En orolig Gustav undrade såklart varför jag var så lessen och Elias förklarade, haha Gustav undrade om han skulle ta över den gråtande mig så att säga men jag vägrade släppa taget om Elias, för jag ville inte tappa bort honom igen, vilket jag var helt övertygad om skulle ske om jag släppte taget om honom. Till slut så återhämtade jag mig, skämdes väldigt över mitt uppförande, höll på att börja gråta igen då jag insåg hur arg jag varit på Elias i bilen hem. Humörsvängningarna är som sagt inte att leka med. Och att Elias vågade sig hit idag igen efter gårdagens sammanbrott är för mig en gåta. Känns som han borde fått nog av mig för ett tag framöver hehe. Thea

Kommentarer

4 juli 2013 17:49

Rogann

Där har du en sann vän, inte roligt varken för dig eller honom Kram
4 juli 2013 18:56

thea77

Rogann: Helt klart, en av de bästa man kan ha. All cred till honom för att han står ut med mig när mina känslor åker jojo. Kram
4 juli 2013 22:26

lejonell

Gumman <3 Inte är du värdelös för att du håller hårt i de människor som betyder så mycket för dig, när du är sårbar och behöver dem. Det inser både Elias och Gustav och vi allihopa. Och du kommer bli en alldeles utmärkt mamma.
5 juli 2013 10:54

thea77

Du har så rätt så, det är skönt att ha deras stöd, jag har vänner som när de varit gravida inte fått stödet jag har när känslorna åker berg och dalbana. Deras män har mest bara tyckt det varit jobbigt att stå ut med deras jojokänslor. Så jag känner mig lyckligt lottad som har enormt stort stöd av de som står mig närmast. Och på något vis var det ändå lite skönt att bryta ihop av något som man efteråt ändå kunde flina lite åt, och Elias var inte sen med att skoja till det, eftersom jag grät i hans tröja under flera timmar så blev den väldigt blöt av mina tårar så igår när han kom igen visade han upp ett gigantiskt badlakan och 3 extra t-shirts och förklarade att nu var han redo för ev gråtattacker.

Logga in för att skriva en kommentar.