Tunga dagar på rad
Kommentarer
-
.......och min mamma föddes idag för 100 år sen !........men hon levde tills 85........ I alla lägen är det härligt att tänka på de som inte finns med oss längre.
-
Styrkekram till dig! Jobbigt när allt måste hopa sig på en och samma gång =/
-
Farmis, Jag ser fram emot den dagen då jag kan tänka på de som jag förlorat och känna mer än enorm sorg och saknad, jag är inte där än. Och en dag hoppas jag få uppleva dödsfall pga ålderdom och inte sjukdom och olycka. Kaffe: tack så mycket, det blir lätt lite mycket på en och samma gång.
-
Kram!
-
Tack utter
-
Du och din familj har verkligen drabbats hårt under det här året. Tänker på er under de här dagarna. Det är ju verkligen hårt med tre generationer kvinnor i din familj som har förlorat sina män. Det här året ska bli bättre för er, hoppas jag. Hoppas det går bra med syrran också.
-
Lejonell: Ja senaste 12 månaderna har varit overkligt tuffa, ibland har jag svårt att förstå att jag orkar ta mig igenom dagarna. Ja det är en känslosam grej att ha gemensamt, speciellt som ingen av oss borde fått uppleva den sortens sorg redan. Och det känns lite bakvänt att jag som är yngst är den som fått uppleva det först och fått svara på frågor osv från mamma och mormor om att vara änka.
-
Ja, det måste vara otroligt bakvänt för er alla tre, speciellt som din mamma och mormor säkert önskar att du hade fått vara sorglös och aldrig behövt uppleva så mycket redan, vid din ålder. Och din mamma som mist både pappa, son och make inom loppet av ett år. Det är orättvist, det finns inget annat ord. Torkar en tår i ögat och går och tänder ett ljus...
-
Ja det känns ibland som saker och ting sker i totalt fel ordning. Ja det är för mig en gåta hur min mamma orkar sig igenom dagarna. det är oerhört tunga sorger att uppleva. Och jag hoppas jag slipper uppleva mer död som beror på annat än hög ålder under resten av mitt liv.
-
Styrkekramar till dig, jag hade samma obehagliga känsla den 7 februari då avled min mamma för 2 år sedan och just den dagen mådde jag verkligen dåligt när jag tänkte tillbaka. Jag hoppas verkligen inte du behöver uppleva mera död nu. Kram :)
-
Beklagar sorgen, ja just dödsdagarna är oerhört tunga att ta sig igenom, inte nog med att saknaden av personen blir mer påtaglig den dagen, utan blir lätt så att dödsdagen återupplevs, iallafall är det så för mig, det är lite som att hamna i en tidkapsel och man är tillbaka i tiden och det som skedde. Ja jag hoppas innerligt att nästa gång döden står vid dörren att jag kan få känna känslan av att personen iallafall fått leva klart sitt liv och inte togs i från det allt för tidigt. Kramar
-
Ja han borde haft många år kvar att njuta av livet, alla jag mist skulle ha haft det om jag ska vara ärlig, Min man var 21 år, morfar 68år, lillebror 17 år, det är ganska lätt att känna bitterhet på livet i sånna här sammanhang. Nästa gång det sker ser jag gärna att personen inte är yngre än 85 år. för som du skrev, då känns det som en del av livet.
-
Skickar över många varma tankar till dig.
-
Niller: Det gör verkligen ont att läsa att du förstår mig fullt ut med att mista ett syskon. Ja jag försöker fortfarande på ett visst plan förstå att Linus är borta för alltid, det är tungt att hantera, trots att han var sjuk, så hade han inte varit sjuk så länge innan han dog, hann aldrig känna den där känslan man ibland läser om att anhöriga till personer som avlidit av en lång tids sjukdom, att de har det bättre nu, jag känner mer att Linus aldrig fick en ärlig chans att ta fighten mot leukemin. Och olyckor är hemska, de kommer verkligen som en blixt från klar himmel, min man dog i en bilolycka, och det är fortfarande tungt att återuppleva det som hände. trots att det gått snart 5 år sen det hände.
Logga in för att skriva en kommentar.