icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Thea heter jag, eller ja är döpt till Therese men har inte blivit kallad för det de senaste 20 åren.
25 år gammal och bosatt i sundets pärla Helsingborg.
Har fått nog av övervikten och allt vad den för med sig.
Taktiken jag kör för att nå min målvikt är en annan nyans av samma.

Ps: Det är inte personen på bilden som skriver i bloggen :P

En liten hjälpreda till min blogg.
Vissa personer i mitt liv nämner jag vid namn i min blogg och för er som inte vet hur de är relaterade till mig kommer här en snabbgenomgång :P
Gustav: Min sambo
Linus: min 17 årige lillebror, som i september 2012 förlorade sin kamp mot leukemin
Julia: min bästa vän
Annabelle: nära vän till mig och Julias fru.
Elias: Linus bästa vän och nära vän till mig.
12 december 2012 12:30
4

Tindrande lycklig

Idag kommer Gustav hem, efter att ha varit borta.... hm...tappat räkningen på hur många veckor han varit borta, eller kanske är det så att jag förträngt hur länge han varit borta, men tror det är 7 veckor. Och inte nog med att han kommer hem från varit borta så länge, nej, detta var hans sista resa, i januari börjar hans nya jobb vilket innebär ett slut på alla resor, jag tror jag är gladare än honom. Jag har en tindrande lycka i bröstkorgen, det känns som julafton kommit tidigt eller något. Känns nästan inte verkligt att han inte kommer resa mer, eller resor blir det kanske, men inte så länge och så många, en och annan konferans eller kurs kanske, men det är allt. Pratade med en vän som undrade om jag inte tyckte det skulle bli lite konstigt att han honom hemma dagligen, för under vår tid som sambos, vilket är lite mer än 1 år nu, har hans veckor på hemmaplan varit relativt få. Så ja det är lite konstigt känsla, en positiv sådan, men ändå, känns lite som vi flyttar ihop nu, trots att vi bott ihop mer än ett år. Och jag ska passa på att bli lite ompysslad, haha det kan vara trevligt att bli det med tanke på foten. Förresten måste köpa mig en ny personvåg, då min gick sönder i morse, anledningen bakom det var självklart jag. Fick för mig att jag skulle flytta vågen från badrummet till sovrummet, tänkte blir lättare att väga mig där, fråga mig inte varför jag fick det infallet nu, jag väger mig ju inte ens just för stunden i och med gipset. men jag försökte hitta ett smidigt sätt att hålla en våg och en krycka i en hand för att kunna förflytta mig, gick kanske bra faktiskt, till jag var halvvägs till sovrummet då gled vågen ur näven på mig och ner i golvet, och givetvis är jag ägare av en personvåg av glas, och återigen hann jag tänka hur mycket som helst innan vågen nådde golvet, jag hann se framför mig glassplitter över hela golvet, men den åkte i golvet med ett klick och delade sig på mitten bara. Nu fick jag iallafall en anledning till att införskaffa mig en ny våg. Thea

Kommentarer

  • 12 december 2012 12:32
    Gillar inställningen - "nu fick jag iallafall en anledning till att införskaffa mig en ny våg" Skoj att få hem karln - njut o ta hand om varandra.
  • 12 december 2012 14:21
    aregnisw
    Kanske beror på att det är 12 12 12 härligt att höra kram på dig:)
  • 12 december 2012 12:52
    Härligt.... Min sambo jobbade borta i veckorna de första åren vi bodde ihop. Konstig känsla då han bytte jobb! Skönt, men ibland kunde jag bli irriterad. Var ju van att vara själv i veckorna. Men det gick över.... Lycka till. Kramiz
  • 12 december 2012 13:00
    Winge: Ja jag får ju se det positiva i min egen klantighet. AnnCatrine: Det är helt underbart, hade jag kunnat hade jag förmodligen hoppar runt här hemma. Jag hoppar inombords i stället. Ja kommer garanterat bli omställning att plötsligt kunna prata och umgås med honom utan att det är via en datorskärm. Haha jag kommer förmodligen peta på honom bara för att verkligen känna att han är där och inte bara är en fantasi min hjärna skapat :P

Logga in för att skriva en kommentar.