icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Thea heter jag, eller ja är döpt till Therese men har inte blivit kallad för det de senaste 20 åren.
25 år gammal och bosatt i sundets pärla Helsingborg.
Har fått nog av övervikten och allt vad den för med sig.
Taktiken jag kör för att nå min målvikt är en annan nyans av samma.

Ps: Det är inte personen på bilden som skriver i bloggen :P

En liten hjälpreda till min blogg.
Vissa personer i mitt liv nämner jag vid namn i min blogg och för er som inte vet hur de är relaterade till mig kommer här en snabbgenomgång :P
Gustav: Min sambo
Linus: min 17 årige lillebror, som i september 2012 förlorade sin kamp mot leukemin
Julia: min bästa vän
Annabelle: nära vän till mig och Julias fru.
Elias: Linus bästa vän och nära vän till mig.
4 augusti 2013 16:38
7

starkare och starkare.

Dagarna går och jag känner mig piggare och piggare för varje dag som går, nu använder jag benen och inte rullstolen för lite kortare promenader, det är en väldigt lyckokänsla att känna att orken börjar komma tillbaka, jag vill ju hem och ta hand om Charlie, känns lite märkligt om jag ska vara ärlig att jag blev mamma för lite mer än tre veckor sen men inte kunnat ta hand om honom, nu är det ju såklart inte så konstigt med tanke på vad jag drabbades av och jag har inte dåligt samvete eller så, men verkligheten efter förlossningen stämmer inte överhuvudtaget in på hur jag hade tänkt det skulle bli. Min och Gustavs föräldrarollsstart fick ju en något ovanlig start får man väl ändå säga. En populär fråga bland nära och kära är om jag drömde något medan jag låg nedsövd om att jag stod i ja vad ska man kalla det för, gränslandet och mötte mina döda anhöriga. Jag förstår deras fråga fullt ut, för om man som mig tittar på, något som förmodligen anses som på tok för många serie och filmer så ramlar man mellan varven över scener i dem där en person som ligger svår sjuk eller skadad, ofta i koma och i en drömsekvens får man möta dem i ett samtal med en avliden närstående person, som allt som oftast förklarar för dem att de ska kämpa och att deras tid på jorden inte på långa vägar är slut. Ja om ni hänger med i tvvärlden så hoppas jag ni förstår mitt svammel :P om inte så tittar jag som sagt på mycket film och serie hehe. Och med tanke på att jag mist både min man, min lillebror och mina föräldrar så är väl frågan lite given bland nyfikna vänner. Men nej jag drömde inget om dem medan jag låg nedsövd, drömde ingenting alls vad jag minns, däremot drömde jag dagen innan de sövde mig för andra gången då jag blev sämre snabbt igen, och på sätt och vis så var det väl lite så som det är i filmens och tvns värld, men i stället för personerna jag mist så var det en GOLFBOLL med fötter och armar och som hade ansiktsdrag väldigt likt Darren (min profilbild, för er som inte vet vem det är), och denna Darrengolfboll förklarade för mig att jag inte kunde lämna livet för det fanns massor med golfbollar där ute som behöver mig. Så japp vissa drömmer om saknade personer medan jag visst drömmer om pratande golfbollsfilurer, hehe mitt undermedvetna är ett udda ställe uppenbarligen. Lite småkomiskt incident när jag gjorde senaste vilo-ekg med. Jag har fått ha med mig Elias när jag gjort de senaste Ekg:na, för jag blir på någotvis stressad och orolig när de ska göras, fall ifall de ska visa på något otrevligt, för ja ett hjärtstopp har lite av den inverkan på en, men i alla fall Elias har alltid suttit med mig medan de tagit det han sitter för det mesta bara tyst brevid mig, och ekg:na har inte visat några konstigheter tidigare, igår var det alltså dags för ett ekg igen men precis när sköterskan dragit igång det hela så viskade Elias till mig att Darren hade varit gäst hos Conan (talkshow) hehe maskinen bröjade registrera förändrad hjärtrytm, sköterskan såg ju tack och lov att Elias viskade något till mig strax innan hjärtat skenade iväg haha, och hon tittade på mig och undrade vad han sagt, jag skäms ganska sällan över saker jag gör, men att behöva förklara för sköterskan att anledningen till mitt hjärtas ändrade slag berodde på att min käre vän berättade om att min stora idol var med i en talkshow vilket gjorde mig så exalterad att hjärtslagen ökade tillhör helt klart de sakerna jag varit otroligt nära att skämmas över. Och vad kan jag säga, Elias har vääääldigt roligt åt det hela. Thea

Kommentarer

  • 6 augusti 2013 18:24
    Ja orken återkommer ganska fort nu känner jag, härligt. Tolwyn: Haha det där tänkte jag inte ens på, jag hade fullt upp med att tycka det var pinsamt att en intervju med Darren fick mitt hjärta att slå snabbare, men ja nu undrar jag ju verkligen var sköterskan trodde att han viskade till mig, något säger mig att en kändisintervju kanske inte var först på hennes gissningar.
  • 4 augusti 2013 19:12
    lejonell
    Hehe, det var ju bra att det inte fanns någon annan anledning till att hjärtat hickade till. Ta det lugnt nu och bli bättre snart!
  • 4 augusti 2013 19:33
    mita0822
    Haha, nu börjar du bli dig lik. Golfboll och hjärtklappning, ja det är tur att dina vänner är luttrade. Hoppas att du hämtar dig inom kort och att du får ta med Charlie på en sensommar promenad. Ha det så bra :-))
  • 4 augusti 2013 19:55
    Ja jösses vilken konstig start på föräldralivet, men HERREGUD så skönt att du kan ta igen allt det där, med råge sen! Lilleplutten har det ju bra med sin pappa, skönt att läsa att du inte tappat din klokhet i all uppståndelse :). Krya på dig nu!
  • 5 augusti 2013 09:57
    kaffe247
    =D Säger som Mita. Nu börjar vi åter känna igen Thea. Kry på dig ytterligare och njut av det som är kvar av sommaren och bjud oss sen på några dråpliga historier i köket. Det är väl till att börja fixa babymat så småningom, kom ihåg att sätta på locket på mixern ;)
  • 5 augusti 2013 11:51
    En sån besvikelse för sjuksköterskan som säkerligen förväntade sig något smaskigt när en ung man viskar något till en ung kvinna och det orsakar hjärtklappning ;) Skönt att se att du är på gång igen.
  • 5 augusti 2013 15:03
    sundasara
    härligt att du börjar komma igen!

Logga in för att skriva en kommentar.