icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Thea heter jag, eller ja är döpt till Therese men har inte blivit kallad för det de senaste 20 åren.
25 år gammal och bosatt i sundets pärla Helsingborg.
Har fått nog av övervikten och allt vad den för med sig.
Taktiken jag kör för att nå min målvikt är en annan nyans av samma.

Ps: Det är inte personen på bilden som skriver i bloggen :P

En liten hjälpreda till min blogg.
Vissa personer i mitt liv nämner jag vid namn i min blogg och för er som inte vet hur de är relaterade till mig kommer här en snabbgenomgång :P
Gustav: Min sambo
Linus: min 17 årige lillebror, som i september 2012 förlorade sin kamp mot leukemin
Julia: min bästa vän
Annabelle: nära vän till mig och Julias fru.
Elias: Linus bästa vän och nära vän till mig.
11 februari 2013 14:03
3

snooze

Jag har aldrig i mitt liv tidigare tryckt på snooze på mitt alarm, ytterst få gånger han jag dessutom väckts av larmet om jag ska vara ärlig, jag är oftast uppe innan tuppen så att säga. I morse var jag segare än den segaste, jag sov faktiskt när larmet gick igång, och i vanliga fall studsar jag likt en gummiboll upp ur sängen, i morse orkade jag knappt lyfta handen för att stänga av åbäket, efter att Gustav muttrat några väl valda ord om mitt larm fick jag i allafall så pass mycket kraft att det stängdes av, och för första gången tänkte jag, jag trycker på snooze så kan jag vakna till lite innan jag masar mig upp. Sagt och gjort, efter 9 minuter så går larmet åter igen igång, då blev det väldigt fart på Gustav, han satte sig med väldigt fart rakt upp i sängen, och gnuggade sömnen ur ögonen och scannade sen av mig typ, och undrade med stor oro i rösten hur det var med mig. Jag bara burrade ner ansiktet i min kudde muttrade mer eller mindre hörbart attt jag var trött och inte orkade gå upp. Plösligt så blixtrar det till och jag jag öppnade ett öga och tittar mot Gustav för att fråga vad det var som blixtrade till, där sitter han med ett stort leende på läpparna och med kameran i handen. Jag undrade vad tusan han höll på med, och han svarade glatt (för glatt med tanke på kl var 3 45) att han var ju tvungen att föreviga tillfället då jag inte orkade ta mig ur sängen av trötthet, för det hela var förmodligen en gång i livet händelse. Jag bara räckte ut tungan mot honom, för uppenbarligen så är femåringen i mig klarvaken även om mitt 25åringa jag helst av allt sovit vidare några timmar till. Jag var riktigt seg på jobbet med, och kändes som klockan bara segade sig fram och att jag aldrig skulle få komma hem igen haha. Men ja arbetsdagen kom till sitt slut och jag fick köra hem, försökte få mig själv att vakna lite mer genom att sätta mig vid pianot och spela en stund, satte fingrarna mot tangenterna och hann spela i typ 5 sekunder innan jag tyckte det kändes lite konstigt, och tittade ner på tangenterna och insåg att jag inte lyft upp locket, observera att jag alltså inte märkte att det inte kom något ljud från pianot, utan bara reagerade på att det inte kändes som det brukade under fingrarna hehe. Då gav jag upp, och gick och la mig och sov i en timme och nu är jag något mer vaken, men det är nog marginellt alltså. Ska jag vara ärlig?, jag smsade Gustav och sa att han får köpa hem middagsmat, för jag tror det kan vara förödande för mig att ställa mig i köket och fixa middag. Alltså kan jag vila mig fram till Gustav kommer hem, vilket är väldigt lockande att göra och som förmodligen kommer bli min huvudsyssla resten av dagen. Thea

Kommentarer

  • 11 februari 2013 14:13
    utter
    Haha! :)
  • 11 februari 2013 14:55
    Härligt....sådana dagar har vi alla. Jag har också alltid varit morgonpigg men kan nu vara väääldiiigt trött ibland.... Ha det så gott. Kramiz
  • 12 februari 2013 12:05
    AnnCatrine: Ja det är en ovan känsla, och för min del vet jag inte om det har med morronpigghet att göra, min kropp kräver väldigt lite sömn per dygn för att jag ska känna mig pigg och utvilad, det vanliga jag sover är mellan 1-3 timmar per natt. jag går oftast och lägger mig vid 1 tiden och går sen upp senast 3 igen, så att helt plötsligt knappt öppna ögonlocken var märkligt. Men det är helt klart spännande att uppleva allt som sker i kroppen nu under graviditeten.

Logga in för att skriva en kommentar.