Nallebjörnar och tigrar

Gårdagens dippdag har lagt sig, det är definitivt en otrolig tur att de flesta folk i min närhet förstår mina plötsliga dippar och att de inte tar på sig skulden för att de råkat helt oavsiktligt få mig in i en dipp. Gårdagen skulle bli bara myspys hade jag förväntat mig, Gustavs föräldrar skulle komma på besök och vi skulle bara umgås, och de såklart gosa med sitt barnbarn. Det hela började hur bra som helst, jag var på bra humör och fortsatte att så vara ett tag efter att de kommit, Gustavs mamma satt med Charlie och han gjorde något och hon log så stort och vände sig till Gustav och så, åh precis så gjorde du också alltid när du var i Charlies ålder. Och det uttalandet fick min hela värld att tillfälligt rasa samman. För som jag skrev i gårdagens inlägg, känslorna kom som en blixt från en klarblå himmel, och helt plötsligt kunde jag inte stoppa tårarna från att rinna. Det slog mig plötsligt att jag aldrig kommer få veta om Charlie har små saker som jag också gjorde som liten, för jag har inte längre någon som kan minnas och återberätta sakerna för mig, chansen för sånna saker försvann ju tyvärr när mamma och pappa dog. Det blev som ett hårt slag i ansiktet, en sak jag inte ens visste om att jag saknade. Idag har jag psykiskt återhämtat mig, tyvärr tar sånna saker inte enbart hårt psykiskt på mig, utan jag blir helt slut även fysiskt. Idag skulle jag och Gustav åka och hälsa på en vän till honom som inte sett Charlie ännu, men gårdagen var så pass tuff att jag idag helt enkelt inte hade orken att åka iväg, men då jag ju inte ammar så föreslog jag att Gustav kunde åka med Charlie och de ha en trevlig dag. Jag mår förvisso bättre, men är ändå liksom lite kvar i mitt eget huvud och mina egna tankar, svårt att förklara känslan som är. Gustav försäkrade sig om att jag verkligen ville att de skulle åka iväg idag och han tyckte att jag skulle ringa Elias för att få sällskap och tröst. Sagt och gjort, om någon tvivlat på hur bra Elias och jag känner varandra så kan jag avslöja att jag hann bara säga hej till honom i luren och han svarade direkt med Jag är på väg. Ganska imponerande ändå att en person kan läsa av en annan person genom tonfallet ett litet ynka Hej hade, och av det lilla ynka ordet förstår precis vad jag vill be om. Han bestämde sig för att vi skulle ha skaldjurscheesecake till middag idag, så han körde iväg för att köpa saker till den, och medan han var i väg och handlade så var jag hemma och handlade hehe, av ren uttråkighet letade jag mig in på en postordersida och hittade den sötaste overallen jag sett som jag bara inte kunde låta bli att köpa till Charlie, den blir perfekt nu till hösten. Elias kom hem igen och jag visade mitt köp för honom, han tittade på mig skakade på huvudet och sa, varför är jag inte förvånad för. Jag förstod ingenting och sa vadå, den är ju hur söt som helst, varvid han la beslag på min dator letade en stund efter en bild och visade mig och sa du känner inte du var lite inspirerad av någon. PFfftttt förstår inte alls vad han menar, menar kolla bilden här längst ner i inlägget, till höger overallen jag köpt till Charlie, till vänster då vad han påstår har varit min inspiration :P Ser väl vem som helst att det Darren har på sig är en tigeronesie och det jag köpt till Charlie är en nallebjörnsoverall, ingen likhet över huvudtaget haha. Som jag skrev innan så känner han mig väldigt bra, ibland får jag helt klart känslan av att han nog känner mig bättre än jag själv känner mig mellan varven. För helt ärligt så hade jag faktiskt inte Darrens onesie i tankarna när jag köpte Charlies overall, men ja undermedvetet kanske den fanns i mina tankar trots allt, ohh undrar om Gustav kanske skulle bli glad för en gul tigeronesie i julklapp :P nu är visst Elias klar med middagsförberedelserna, nu blir det filmmys för hela slanten. Thea

thea77s blogg

Nallebjörnar och tigrar

Kommentarer