icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Thea heter jag, eller ja är döpt till Therese men har inte blivit kallad för det de senaste 20 åren.
25 år gammal och bosatt i sundets pärla Helsingborg.
Har fått nog av övervikten och allt vad den för med sig.
Taktiken jag kör för att nå min målvikt är en annan nyans av samma.

Ps: Det är inte personen på bilden som skriver i bloggen :P

En liten hjälpreda till min blogg.
Vissa personer i mitt liv nämner jag vid namn i min blogg och för er som inte vet hur de är relaterade till mig kommer här en snabbgenomgång :P
Gustav: Min sambo
Linus: min 17 årige lillebror, som i september 2012 förlorade sin kamp mot leukemin
Julia: min bästa vän
Annabelle: nära vän till mig och Julias fru.
Elias: Linus bästa vän och nära vän till mig.
9 juli 2012 10:01
2

Minus, löparrunda och syskonkärlek

Glad överraskning när jag studsade upp på vågen i morse för att se veckans nuffror, jag var helt övertygad om att det skulle visa ett plus, men till min förtjusning visade det sig vara fel, och vågen stannade på 64,7, vilket är 0,9 kg ner sen förra veckan. Igårkväll var Linus och hans flickvän här och skulle ha filmkväll med mig och Gustav. Vi försökte komma överrens om vilken film som skulle kollas på vilket inte alltid är så snabbt avklarat då vi ibland är sugna på att se helt olika filmer. Jag har så länge jag varit överviktig hotat (på skoj självklart) Linus med att när han inte vill se något helt frivilligt, att jag kan sätta mig på honom så kan han inte undkomma att titta på det vi väljer. Igår var han den som var minst sugen på det vi andra föreslog och jag tog till mitt lilla hot, och han bara flinade mot mig och sa att du Thea du är medveten om att det där hotet inte är lika skräckinjagande nu när du inte väger lika mycket längre och är normalviktig va? Han kom även fram till att om jag skulle sätta mig på honom så skulle han förmodligen kunna lyfta bort mig utan problem. Jag satte emot att så väldigt lätt är jag inte att man kan lyfta mig hur lätt som helst. Dum kommentar visade det sig från min sida, jag såg hur idén bokstavligt lyste upp Linus ögon och han flinade fram ska vi slå vad. Jag började ana oråd och reste mig snabbt när jag insåg att han alltså skulle prova att lyfta mig och svarade att det fanns inte en chans att han fick lyfta mig. Någonstanns här kom min 5 åring fram, jag bör nog jobba lite på att inte släppa fram henne i tid och otid ;P och innan jag rusade iväg sa jag till Linus att skulle han lyfta mig fick han fånga mig först. Och ja sen sprang jag för allt vad mina ben orkade. Jag har aldrig i mitt liv sprungit mer än på typ gympan i skolan. och jag vet inte riktigt hur jag kunde tro att min idé att springa ifrån L skulle vara en bra idé, jag är långt i från vältränad om man säger så, jag må vara smalare än tidigare men jag ligger inte direkt i hårdträning om jag säger så. Linus å andra sidan är väl hyffsat vältränad och är på gymet och ute och joggar. Jag undrade medan jag sprang hur många steg jag skulle hinna ta innan han var ifatt mig och döm av min förvåning när jag faktiskt hann mycket längre än jag väntade mig, nu inbillar jag mig verkligen inte att jag skulle vara hyffsat tränad eller så, men faktum är ju ändå att jag hade lite bättre ork än jag trodde. Och nu i efterhand ser jag ju stor skillnad på hur mycket jag orkar nu när jag är mer än 20 kilo lättare än i början av året då bara att gå i normal promenadtakt var en kämpig grej som kunde få mig totalt anfådd. Så jag antar att mina numera något raskare promenader och min träning på crossen har gett resultat inte bara genom att förbränna en liten del kalorier utan även gett mig lite bättre flås, vilket jag inte ens ha tänkt på. Om han fick lyft mig? Ja fast jag övertalade honom till att bära mig på ryggen istället för att bara lyfta mig, och ja jag undrar lite vad tusan folk tänkte när de såg honom komma bärande med mig på ryggen, kanske, kanske inte försökte jag se lite skadad ut för att de skulle tro jag hade ont och inte att vi var totala idioter. Och jodå han orkade ha mig hängandes på ryggen hela vägen hem, och när vi kommit hem så sa han, se vad var det jag sa du är som en fjäder, och jag undrar lite nu, hurdana fjädrar han sett i sina dar ;P Thea

Kommentarer

  • 9 juli 2012 10:15
    Twix
    HA HA HA det här var verkligen skojjig läsning :D
  • 9 juli 2012 19:06
    mita0822
    Vilken syn, tur att inte polisen var ute, eller en av mina killar. Det kanske hade missförståtts det där jagandet :) Farlig våldsman jagar ett stackars flickebarn, Hua mig. Hade blivit handfängsel på en gång :))

Logga in för att skriva en kommentar.