icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Thea heter jag, eller ja är döpt till Therese men har inte blivit kallad för det de senaste 20 åren.
25 år gammal och bosatt i sundets pärla Helsingborg.
Har fått nog av övervikten och allt vad den för med sig.
Taktiken jag kör för att nå min målvikt är en annan nyans av samma.

Ps: Det är inte personen på bilden som skriver i bloggen :P

En liten hjälpreda till min blogg.
Vissa personer i mitt liv nämner jag vid namn i min blogg och för er som inte vet hur de är relaterade till mig kommer här en snabbgenomgång :P
Gustav: Min sambo
Linus: min 17 årige lillebror, som i september 2012 förlorade sin kamp mot leukemin
Julia: min bästa vän
Annabelle: nära vän till mig och Julias fru.
Elias: Linus bästa vän och nära vän till mig.
9 mars 2013 11:54
20

Festkvällen utbytt mot tragedi.

Igår eftermiddag när jag och Gustav höll på att göra oss i ordning inför middagsbjudningen vi skulle på pep min mobil till med ett inkommande sms från min mamma. Smset innehöll endast ett ord, och i samma sekund som jag läste vad det stod i smset, insåg jag att mitt liv förmodligen än en gång skulle ta en vändning jag inte vill. I smset stod det Förlåt. Efter att sagt till Gustav att kontakta mormor och mina syskon slängde jag mig i bilen, bad till diverse högre makter att det inte skulle vara försent när jag kom fram. Jag är den som har närmast till mamma, 2 mil, milen kändes ytterst långa, om jag tyckte det var jobbigt tidigare när jag inte fick tag på mamma, så var det definitivt inget mot igår. När jag kom fram till hennes hem var hon redan död, jag drabbades av total blackout, visste överhuvudtaget inte vad jag skulle göra, att finna henne chockade mig så totalt att jag över huvudtaget inte kunde tänka. Tack och lov kom några grannar till min hjälp eftersom jag i min panik tydligen skrikit och på så vid väckt lite uppmärksamhet. En granne tog hand om mig och ringde ambulans osv, men jag visste redan när jag hittade henne att det var försent. De senaste 6 månaderna har blivit så sjukt jobbiga och i och med gårdagen har jag nu ännu mer att bearbeta, inte enbart att min mamma är död, utan även bearbeta hur jag fann henne, lära mig leva med det minnet. Jag väljer nog nu att ta en paus i mitt bloggande, för hur lång tid vet jag inte, kanske handlar det om dagar bara, kanske veckor eller månader, men livet är lite för jobbigt just nu och jag vet inte längre om denna bloggen bör vara till för mitt skrivande. Thea

Kommentarer

  • 13 mars 2013 11:20
    Men fina du det finns inga ord för hur tragiskt det känns att läsa det du berättar. Som flera sa tar det aldrig slut? Jag känner så starkt för dig när jag ser vad du går igenom. Stor kram Sandra
  • 11 mars 2013 14:39
    Styrkekramar, man finner inga ord. Allt du får gå igenom är omänskligt. Hur håller du ihiop??? KRAMIZ
  • 9 mars 2013 12:00
    Beklagar. Styrkekramar till dig och dina nära!
  • 9 mars 2013 12:05
    Beklagar sorgen. Styrkekramar till dig!
  • 9 mars 2013 12:09
    Stackars dig vännen, jag är så ledsen för din skull.. Tänker på dig, beklagar sorgen av hela mitt hjärta! Kramar
  • 9 mars 2013 13:14
    Beklagar verkligen sorgen. Många varma styrkekramar till dig och din familj!
  • 9 mars 2013 13:15
    lejonell
    Jag vet inte vad jag ska säga. Är med dig i tankarna. Måtte Gud hjälpa dig och Gustav igenom detta på något sätt. Orden räcker inte till för att beskriva hur jag känner, hjärtat blöder. <3
  • 9 mars 2013 13:48
    Flamenco
    Den Thea jag mött här i bloggen är en så himla fin människa, önskar du slapp drabbas så här. Vet egentligen inte vad jag ska säga; gråter för din skull - och blir förbannad för att psykvården släppte din mamma utan att ha riktig koll. Vill bara skicka över en massa värme. Du har en enorm styrka inom dig, och fina människor omkring dig - du tar dig igenom det här även om det inte känns så just nu. Kram.
  • 9 mars 2013 14:19
    Men herre gud :( Jag rös över hela kroppen när jag läste vad du skrev, jag känner dig inte,vet inte vem du är,har äldig läst något från dig inann, men gud vad jag lider med dig :( Jag hoppas att du har någon eller några som kan vara din tröst i ditt sorgearbetet så att du får läka i den takt du behöver. Finns inga ord som är tröstande nu :( Styrke kram
  • 9 mars 2013 14:49
    utter
    Det finns inga ord. Kram!
  • 9 mars 2013 14:59
    Tack alla, kram
  • 9 mars 2013 16:12
    Beklagar sorgen, massa kramar till dig!
  • 9 mars 2013 16:30
    Beklagar sorgen! Hoppas att du har dom som kan stötta och ta hand om dej, på samma sätt som du har gjort mot andra! Tur att du har Gustav! Ta hand om dej! Massa varma kramar till dej:-)
  • 9 mars 2013 16:41
    Massa styrkekramar<3<3<3<3<3
  • 9 mars 2013 16:53
    Jag finner inga ord, inga vettiga iaf... Tar det aldrig slut... Tycker du haft nog med prövningar. Ta hand om dig, Gustav (och bebisen) och framför allt - ta hand om varandra! Och kanske är det bra att blogga? Att skriva av sig... Kramar i massor till dig!

Logga in för att skriva en kommentar.