fantastisk kropp och goda skratt

Kroppen är ett fantastiskt ting helt klart. Och hur den kan anpassa sig efter saker och ting. Min hjärtoperation gör att det är lite svårt att dra djupa andetag och det är lite lätt obehagligt att röra på mig, vilket gör att jag helst skulle vilja ligga ner och inte röra på mig tills bröstbenet är läkt om sådär 2-3 månader och att jag skulle vilja andas en gång varannan dag typ. Men ja trots att det inte är så skönt att andas djupt är det just vad som är viktigt att göra, för tydligen så rasar lungorna ihop lite efter en hjärtoperation, och det är även viktigt att man rör på sig så mycket man kan dels för lungorna och dels för själva läkningen allmänt, och för att hjärtat efter operationen ska börja fungera normalt igen vilket inte alltid är så lätt att motivera sig till när det gör ont. Men hjärnan ser till att det är just dessa saker man ändå gör, för hjärnan ser till att efter operationen att man är allmänt gråtmild och rastlös, och då löser sig liksom de där sakerna lite av sig självt, för trots smärtan av de djupa andetagen så måste jag helt enkelt dra djupa andetag för att inte spendera hela dagarna gråtandes över allt och ingenting, och rastlösheten gör ju att man helt enkelt vill trotsa smärtan och gå promenaderna som man bör göra flera gånger om dagen. Samtidigt som jag bör röra på mig så mycket jag kan så får jag inte belasta bröstbenet för mycket, inte bära tunga saker osv, så städning osv här hemma är något jag får vila ifrån. Jag pysslas om fullt ut, Elias bor här tillfälligt, guld värt. Sjukhusvistelsen som givitvis varit otroligt jobbigt för alla inblandade har ändå givit ett par goda skratt efter operationen, för jag kan tydligen inte vistas på sjukhus utan att bjuda på lite underhållning. När jag vaknade upp efter operationen så var jag väldigt drogad med smärtstillande, och det är ytterst vanligt att en hjärtpatient inte minns första dygnet efter en hjärtoperation, och jag är inget undantag, tyvärr minns ju folk runt omkring mig desto bättre . När jag kom till mina sinnens fulla bruk igen så frågade Gustav mig om jag hade några hemliga drömmar som jag glömt att berätta för honom, jag förstod igenting. Tydligen hade jag sagt i dimman av smärtstillande medan jag tittade ner på operationssåret att nu kunde jag aldrig bli en nakenmodell. och sett allmänt förtvivlad ut. Mitt neddrogade jag har uppenbarligen drömmar som mitt icke neddrogade jag definitivt inte delar, för att bli nakenmodell har aldrig varit en tanke tidigare i mitt liv. Andra grejen stod egentligen inte jag för utan Elias. Han trodde att jag låg och sov när han kom och hälsade på mig och uppmärksammade inte sköterskan som stod på andra sidan om ett drapperi och pysslade med något,eftersom jag skulle äta i samband med att han dök upp så tänkte han väcka mig, och för att göra detta så sa han till mig att om jag inte vaknade så skulle ha ge mig en stor blöt kyss på munnen.. Jag skulle precis till att påpeka att jag faktiskt inte sov, bara blundade, men sköterskan hann före och höll på att skrämma slag på Elias när hon stack fram huvudet från bakom drapperiet och undrade vad tusan hans föräldrar läste för sagor för honom när han var liten. Eftersom man ju vanligtvis brukar väcka sovande personer med kyssar, inte hota någon att göra det för att de ska vakna. Skratta visade sig inte direkt vara det ultimata att göra, men oj vad det var värt smärtan. Thea

Kommentarer

18 januari 2014 11:04

lejonell

God bättring önskar jag dig.
17 januari 2014 22:49

Rogann

Krya på dig thea Kram o Pepp
18 januari 2014 07:03

svalu

Vi glömmer nog lite till mans (o kvinns) att hylla Elias som ju verkligen är en god vän i både med och motgång. Vi gläds och hyllar naturligtvis ditt tillfrisknande, men vi får inte glömma honom. En sån vän alla skulle behöva.
18 januari 2014 07:24

mosel

Du är så stark Thea som står ut med all denna smärta och jobbiga saker och ändå har nära till skratt. Hoppas du snart mår bättre. Vad skönt att höra du blir ompysslad av nära och kära. Elias är verkligen en underbar vän. Ta det lugnt nu och pepp, pepp!
18 januari 2014 07:34

gittan52

Underbart att detta "äventyr" fick ett lyckligt slut :) Nu hoppas jag att det räcker med liknande "äventyr" för dig.
18 januari 2014 09:30

SandyC

Tack för att du delar med dig även av de goda stunderna. :)
20 januari 2014 00:41

schnork

Har inte så mycket att kommentera mer än :-)
20 januari 2014 10:26

Mimmi50

allt gott till dig och de dina
20 januari 2014 13:49

thea77

Rogann: Tackar, Kram. Svalu: Elias tackar för hyllningen, som jag personligen självklart med håller med om, han är helt fantastisk, helt klart en person jag önskar att alla människor hade i sina liv. Mosel: Tack, vad snällt sagt, Jag tror på att skratt har en helande kraft och trots allt hemskt som existerar runt mig, får skrattet mig att hålla mörkret på avstånd till viss del. Det är guld värt att ha folk som pysslar om mig. Elias han är den bästa. Gittan: Ja framtida äventyr hoppas jag handlar om äventyr jag själv väljer att få uppleva. Sandy: vassego, känns rätt att dela med mig av båda sidorna av mitt liv, både det ljusa och det mörka. Lejonell: tack så mycket. Schnork: Tack så mycket. Mimmi: Tackar tackar.

Logga in för att skriva en kommentar.