icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Thea heter jag, eller ja är döpt till Therese men har inte blivit kallad för det de senaste 20 åren.
25 år gammal och bosatt i sundets pärla Helsingborg.
Har fått nog av övervikten och allt vad den för med sig.
Taktiken jag kör för att nå min målvikt är en annan nyans av samma.

Ps: Det är inte personen på bilden som skriver i bloggen :P

En liten hjälpreda till min blogg.
Vissa personer i mitt liv nämner jag vid namn i min blogg och för er som inte vet hur de är relaterade till mig kommer här en snabbgenomgång :P
Gustav: Min sambo
Linus: min 17 årige lillebror, som i september 2012 förlorade sin kamp mot leukemin
Julia: min bästa vän
Annabelle: nära vän till mig och Julias fru.
Elias: Linus bästa vän och nära vän till mig.
10 december 2013 10:56
4

Erfarenheter och första intrycket

Wow helgens storm lämnade helt klart tydliga spår efter sig. Förutom åverkan den gjorde som jag skrev om i förra inlägget så hann den med lite till innan den klingade av hos oss, jag skrev ju att den gjorde sitt bästa för att blåsa av yttertaket och den fortsatte med det till den lyckades med det, en stor bit av yttertaket brakade ner, rakt på altanen och låt mig säga så här att det är inte bara några förnster och nytt tak som behövs för att vi ska kunna säga att vi har en inglasad altan längre. Stormens framfart hos oss visar dessutom ganska tydligt hur mycket ens livserfarenheter styr en persons tänkande. För jag tycker inte det är hela världen att vi har en del att fixa tack vare stormens framfart, det är materiella ting fullt ersättningsbara, det är på något sätt inte hela världen för mig, jag har varit med om värre saker så att säga, där det inte går att ersätta med annat. Vänner däremot som inte riktigt har min livserfarenhet blir mer eller mindre stumma när de ser vad stormen orsakade på vårt hus, och tycker synd om oss som har så mycket att fixa med nu. Vad vi däremot alla är överrens om är att det kunde varit värre, visst det är en del att fixa nu, men vi kan fortfarande bo i huset, huset står kvar, med alla personliga ting intakta. Detta är knappt en droppe i havet om man jämnför med vad som drabbade Filippinerna eller vad som drabbar en familj som får se sitt hus brinna ner. För det viktigaste för mig är inte huset i sig, utan sakerna som vi har i det. Jag roas lite mer än jag borde göra av att se folks reaktioner när de kom hit dagen efter stormen. Jag ringde nämligen Elias pappa och undrade om han ville ha ett träd att såga/hugga till ved. Vilket han ville, han kom hit för att hämta det och jag hade inte riktigt avslöjat all åverkan, bara att ett träd fällts av stormen. han kom in i vår trädgård och tappade bokstavligt talat hakan och tog ett par steg bakåt när han såg altanen och taket ligga som ett gigantiskt plockepinn. Elias som var med som bärhjälp, såg även han lite chockad ut, och han hade ändå lite mer koll då han ju läser min blogg. Han kom med den bästa kommentaren, Vad tusan hade ni för en storm, hade ni en privat storm som bara härjade i just er trädgård eller? Ja det kan man ju undra haha. I helgen var vi på middag hos vänner, och med på middagen var en tjej som för lite mer än ett år sen fick ett totalt fel första intryck av mig, nu ett år senare vet hon att det där intrycket inte stämmer för fem öre, men hon har svårt att släppa det kan man väl säga. Så det där med att det är viktigt att göra ett bra första intryck för det är det som fastnar lite hos folk är inte så överdrivet som jag faktiskt trodde. För ett år sen träffades vi hemma hos bekanta för första gången, och vi kände alltså inte varandra sedan tidigare, Julia och Annabelle var med och precis när denna tjejen kommer in genom dörren hör hon mig kläcka ur mig en kommentar till Julia och Annabelle. Hon visste ju inte att de två tillhör personer som jag kallar bästa vänner. Annabelle pussade Julia på kinden och jag sa något i stil med att de skulle skaffa ett rum, något som ju självklart var ett skämt (och jag påstår inte att det var ett bra skämt, men ett skämt likväl) denna tjej misstolkade det hela och förstod inte att jag skämtade med nära vänner till mig, utan tog det som att jag var homofob, och hon skällde ut mig efter noter, och trots att jag förklarade att Julia och Annabelle var mina vänner och att jag bara skämtade och att skämtet inte hade minsta med att göra att de är lesbiska, hade det varit två vänner där det var en av varje kön som gjort samma sak, hade jag garanterat kläckt samma skämt. Hon fortsatte vara förbannad på mig och inte förren Julia och Annabelle kom till min undsättning, lugnade hon ner sig och förstod att de faktiskt var mina vänner. Man kan ju tycka att vi borde komma bra överrens idag när vi trots allt båda brinner för folks rätt att älska den de vill oavsett vilket kön personen har. Men hon gillar mig fortfarande inte riktigt pga att hon har svårt att släppa det där första intrycket hon fick av mig. Och inte för att alla människor älskar mig eller så, men det är ändå lite ovant att vara på en middag där en person så tydligt visar att hon inte gillar en. Stod hon och pratade med några och jag anslöt mig till dem så gick hon, vi hamnade brevid varandra vid middagen och hon vinklade sin stol så hon i stort sätt satt med ryggen mot mig. Det finns helt klart gränser för vad jag tolererar och den blev nådd där på middagen, jag frågade henne helt enkelt vad hennes problem med mig var, jag har förklarat att jag definitivt inte har något emot homosexuella, Julia har varit min bästa vän sen vi var små, jag älskar Annabelle som en syster och att jag sen råkar ha dålig humor är ju en sak, men att totalt ignorera mig, att hålla kvar det första intrycket om mig och inte ge mig en chans, att totalt vägra lära känna mig för den jag faktiskt är, är bra jäkla elakt. Och visar det sig efter vi fört ett normalt samtal att du faktiskt inte gillar den jag är, så är det helt ok, man kan inte vara vän med alla man träffar, men då är det iallfall på rätt grunder, pga den person jag faktiskt är och inte den person du tror jag är. Hehe gissa vem jag ska hem på fika hos om en stund. Thea

Kommentarer

  • 11 december 2013 12:57
    Precis, utsidan av huset går utan problem att ersätta, jag har fortfarande tak över huvudet, inte fullt lika mycket tak som jag bör ha, men än dock. Fikastunden var trevlig, och Charlie charmade henne totalt. Han vägrade vara någon annan stans än inom synhåll från henne, tror hon brädade Elias som annars är Charlies stora favorit, så fort Elias är här så är det enbart han som gäller, ingen annan existerar, och ja jag är lite sugen på att utforska vad som skulle hända om fikatjejen och Elias är här samtidigt.
  • 10 december 2013 11:13
    sundasara
    där ser man!
  • 10 december 2013 11:50
    kaffe247
    Som du säger materiella ting går att ersätta. Hoppas ni får /fick en trevlig fikastund =)
  • 11 december 2013 16:01
    kaffe247
    =) Blir att bjuda dem båda på fika och genom föra ett experiment

Logga in för att skriva en kommentar.