icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Thea heter jag, eller ja är döpt till Therese men har inte blivit kallad för det de senaste 20 åren.
25 år gammal och bosatt i sundets pärla Helsingborg.
Har fått nog av övervikten och allt vad den för med sig.
Taktiken jag kör för att nå min målvikt är en annan nyans av samma.

Ps: Det är inte personen på bilden som skriver i bloggen :P

En liten hjälpreda till min blogg.
Vissa personer i mitt liv nämner jag vid namn i min blogg och för er som inte vet hur de är relaterade till mig kommer här en snabbgenomgång :P
Gustav: Min sambo
Linus: min 17 årige lillebror, som i september 2012 förlorade sin kamp mot leukemin
Julia: min bästa vän
Annabelle: nära vän till mig och Julias fru.
Elias: Linus bästa vän och nära vän till mig.
5 december 2012 17:14
4

En känslosam flytt

Min mamma ska flytta till mindre ställe och eftersom flyttlasset går den 1 januari så börjar vi packandet så smått redan nu. Idag var jag där och vi skulle börja packa ner Linus saker, jag var fullt medveten om att det skulle bli känslomässigt jobbigt, men trots en ganska vild fantasi så var jag ändå inte riktigt förberedd på hur jobbigt det trots allt var. Det känns konstigt att packa ner hans rum och inse att sakerna inte ska in i ett nytt rum på nya stället. Och det är jobbigt att gå igenom hans saker, för det är fyllt med så mycket minnen, och det blev både tårar och skratt, ibland på samma gång. Glada minnen översköljdes med saknaden vi känner efter honom. Vissa saker är lättare att gå igenom och bestämma vad vi ska göra med än andra saker. Det jobbiga är att bestämma vad som ska sparas, för hela mitt väsen skriker att jag vill spara allt, vilket ju inte funkar så bra. Jag plockade lite kläder dels för det praktiska att kunna använda dem hemma när det är kyligt och dels självklart för minnenas skull. Tog ett par böcker som var de sista böckerna jag läste för honom innan han själv började läsa böcker. Det var en så märkligt minne det där med böckerna, för jag hade totalt glömt bort att jag ofta läste för honom då han var liten, var först när jag hittade bertböckerna som minnet komm tillbaka och mamma påpekade att jag oftast var den som läste för honom på kvällarna innan han skulle sova. Jag minns just bertböckerna för det finns så många av dem och jag minns att jag började läsa dem och att han tillslut övergick till att börja läsa dem själv när han började skolan och lärt sig läsa. Var meningen jag och en vän skulle kolla film i kväll, men eftermiddagen hos mamma fick mig på andra tankar så jag ringde återbud faktiskt, ikväll vill jag inget annat än vara ensam, tända ett ljus, krypa upp i en fåtölj vid fönstret iklädd en av hans tröjor och titta upp mot stjärnorna och bara minnas honom. Jag saknar honom så enormt mycket. Thea

Kommentarer

  • 5 december 2012 17:55
    Fint, på Linus begravning så la hans flickvän och ett par av hans vänner små skateboardar (sånna där små fingerskateboardar) på kistan i stället för en blomma för att symbolisera att han för det mesta åkte skateboard för att ta sig någonstans.
  • 5 december 2012 17:40
    Tabirimiri
    jo verkligen hade tills och med satts en liten kranbil på kistan också det var fint.
  • 5 december 2012 17:21
    Tabirimiri
    jag var ju begravningen i dag för min del var känslosammmt och för min syster. Men var några som sa hej också såna som lärde känna rätt bra
  • 5 december 2012 17:37
    Ja begravningar är känslosamma, det blir så definitivt på något sätt.

Logga in för att skriva en kommentar.