icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search

seglar67s blogg

LCHF 85 kg 65 kg 254260
Annandag jul 2017 började mitt nya liv. Jag ville ut ur mitt kroppsfängelse. Kunna åka skidor med barnbarnen, orka vandra i bergen i Grekland och dansa en hel kväll, känna mig bekväm i baddräkt. Jag ville hitta tillbaka till lättsinnet och livslusten.

I bloggen på Matdagboken dokumenterade jag resan tillbaka till mitt smala, starka, sanna jag. Skrivandet blev ett sätt att hålla kursen mot målet och sen stanna kvar där. Jag bloggar också på katinkabloggen.se men där handlar det mest om skrivande och segling. Min författarhemsida finns på www.katinkabille.se Där finns just nu tre lättsamma, feelgood gratisnoveller under rubriken Noveller. Håll till godo.

På Midsommarafton 2018 gick jag i mål, 20 kg lättare. I fortsättningen handlar min blogg på Matdagboken om den svåra konsten att hålla vikten.
15 oktober 2018 09:41
6

Sexton veckor på målvikt.

Nu har jag varit avkopplad från MD i flera dagar. smiley Det känns skönt att inte tänka på vikt och steg och matplanering hela tiden. Efter mer än sex månader vet jag hur jag ska äta och känner inget sug efter sånt som gjorde mig tjock. 
En stund varje måndag har jag bestämt att reservera för att följa mina favoritbloggare, delta i Hållavikten-gruppen och rapportera min vikt. Det blir förmodligen en ganska lång stund. Surfa efter recept tillåter jag mig att göra oftare, om det behövs.

Lady G skrev ett spännande inlägg om varför det är så svårt för den som en gång varit överviktig, att behålla sin nya, lägre vikt. Först var det deprimerande läsning, eftersom det verkar  förutbestämt att man kommer att gå upp igen. Kroppen gör motstånd mot att väga mindre genom lägre förbränning och mer hunger, stod det. De flesta klarar av att vara mer hungriga och mer rörliga några månader, men inte flera år.
Men sen läste jag en gång till. Och jag väljer att tolka de där rapporterna på ett annat sätt. Det går att vinna över kroppens strävan efter fetma. Om man skaffar en ny livsstil. Programmerar om hjärnan med nya vanor. Lägger om sin kost och ökar sin aktivitetsnivå. Bort med socker och in med proteiner och rörelseglädje. Då behöver man inte vara hungrig och man känner inte att man "måste" motionera. 

Det finns ännu en anledning att jag vill trappa ner närvaron på Matdagboken. På sista tiden har jag allt oftare fått känslan att en sån som jag inte bidrar så mycket till det som är så bra med MD. Stöttningen, samhörigheten och trösten som ligger i att man inte är ensam om problem och svårigheter. Jag har helt enkelt inte längre tillräckligt med problem att komma med just nu. Sånt som kan få den som kämpar med kilona att känna igen sig. 

Men för närvarande är jag bara odrägligt nöjd och glad och tycker att allting fungerar kanon med både mat, motion och vikt. Vad ska jag skriva om? Jag kommer kanske att framstå som den perfekta fröken Duktig och få den som mår dåligt att må ännu sämre. Det kom ett konkret bevis på detta i en kommentar på ett blogginlägg nyligen, och det fick mig att tänka till. Jag förstår att den som kämpar mot sockermonster, sjukdom och andra problem, inte orkar glädjas med den som verkar glida fram ovan molnen med luftballong, utan istället kanske får lust att skjuta prick på den friflygande resenären där uppe. Vad ska jag göra åt det? Jag vet faktiskt inte. Vad tycker du som läser?

Men man kan ju ändå ge råd till andra här på MD som kämpar, tänker du kanske. Självklart, men ju mer tid jag lägger på det, desto mer otillräcklig känner jag mig. Till slut sitter jag med MD flera timmar om dagen och känner mig tvungen att logga in både morgon, middag, kväll. Då har jag ersatt mitt känsloätande med ett känslosurfande och hamnat i en ny sorts tankefälla. Jag måste alltså begränsa mig. En dag i veckan, och ett begränsat antal bloggar som jag följer.

Om ett par timmar ska jag väga mig på apoteksvågen här i Pythagorion, och rapportera min veckovikt till Hållaviktengruppen. Jag är inte orolig. Ikväll blir det en ny stund med bloggar och kommentarer, vi hörs!

Edit: Tack till Arrietty för hennes blogginlägg om beroendets olika faser över tid! (Vikten av vikten) Oerhört intressant!

c26a905f-a907-44c2-8a2e-d721da82b725.jpeg

Gillar

Kommentarer

  • 15 okt 2018 10:56
    gittan52

    Jag blir lite förvånad över att du skriver ” Jag har helt enkelt inte längre tillräckligt med problem att komma med just nu. Sånt som kan få den som kämpar med kilona att känna igen sig. ”

    Är det så du uppfattar oss andra, som är aktiva här på MD? Nu börjar faktiskt jag ta illa upp!  surprise

    Min upplevelse är att vi som bloggar, rent allmänt, skriver om det som vi tycker känns viktigt att skriva om, oavsett vad det handlar om.

    Syftet med Hålla Vikten – gruppen var, och är, att vi som har nått vårt mål skulle stanna kvar här på MD och stötta varandra i både med- och motgångar samt blogga minst en gång i veckan för att dela med oss till övriga om hur vi nådde vårt mål och hur det går med att hålla vår vikt.
    Om det då är en gång i veckan vi i gruppen skriver så är det vad bloggen ska innehålla.

    Att du beskriver hur bra det går för dig nu och hur bra du mår hör ju absolut dit! 

  • 15 okt 2018 12:23

    Jag har uppfattat dig så, för att använda dina egna ord..."odrägligt glad och nöjd" 🤗

    Det är väl det vi, de flesta av oss vill läsa. Problem har vi nog av, det är ju glädjen du känner över att ha gjort rätt som vi behöver läsa!

    Jag unnar dig verkligen att ha lyckats och på så kort tid!!

    Som jag uppfattar det så har du fått många hejarop och stöttning här i bloggen. Du har hittat på många roliga sätt att lösa din motion/rörelse och det har varit roligt att följa. Jag är säker på att många av oss skulle vara glada att fortsätta att följa dig och få ta del av den positiva peppning du nu kan dela med dig av.

    Som GITTAN skriver så är ju medlemskapet i hålla vikten gruppen ett perfekt forum, blogga en gång i veckan, för att delge oss andra massor av peppande läsning.

     

     

    Senast uppdaterad 16 okt 2018 22:19

  • 15 okt 2018 18:25
    paloma

    Nu är det ju inte precis så att jag missunnade dig att vara glad och nöjd över din viktminskning, det tror jag inte att någon gör...snarare har jag upplevt att vi gjort tvärt om. Utan det var vad du skrev i ditt sista inlägg, du preciserade ju precis vilka du förskräckte dig över. 

    Alla som lyckas nå sin målvikt och lyckas hålla den har varit lika glada, entusiastiska och uppe i det blå. Men nu sitter du snarare och prickskjuter på de som råkat öka några kg i vikt, det tyckte jag var onödigt.

    Med tanke på hur du avslutade ditt blogginlägg verkade du redan veta att någon kunde ta illa upp, vilket jag gjorde.

    Jag tycker att du kan vara glad och stolt över din viktresa för det förtjänar du, men inte blir den väl bättre för att du klankar ner på andra.

    Senast uppdaterad 15 okt 2018 18:26

  • 15 okt 2018 20:11

    Gittan52, om jag inte hade uppfattat Matdagboken som rätt ställe för den som har viktproblem, så hade jag ju aldrig sökt mig hit? När jag började i december 2017 bestämde jag mig för att blogga varje dag, och det berodde på att jag hade ett livslångt problem med min vikt och min kroppsuppfattning. Här fanns andra som hade samma problem, och genom deras bloggar och kommentarer fick jag både nya kunskaper och nya perspektiv.  När jag gick i mål och fick komma med i Hållaviktengruppen såg jag det som ett nytt kliv. Här handlade det om att i en lite mindre och sluten grupp utbyta erfarenheter om livet på målvikt, hur man håller den, vilka snubbelstenar som kan finnas och hur man undviker dem. Har jag fel? Jag kan inte se vad jag skrev i mitt blogginlägg som är upprörande? 

    Paloma jag beklagar att du känner dig utpekad, men jag har inte idkat prickskytte och inte klankat ner på någon. Jag tycker att jag har förklarat mig tillräckligt både i mitt svar på din blogg och här i min egen blogg, och drar för min del ett streck nu.

    Tack Tita, du har rätt, jag har verkligen fått massor av peppning och stöd här på MD, och det har betytt mycket för att min viktresa har gått så smärtfritt och bra. Hittills, får jag väl tillägga, med en blinkning till Arrietty som skrev mycket tänkvärt om beroende i sitt blogginlägg "Vikten av vikten" härom dagen. Jag kan inte känna mig på den säkra sidan bara för att jag befinner mig på målvikt sedan några månader. Antagligen kan jag aldrig helt sänka garden. 

     

  • 15 okt 2018 20:41
    paloma

    Jag fick tyvärr inte någon notifiering om att du skrivit i mitt blogginlägg, jag läste ditt svar nu när jag läste detta att du svarat.

    Jag drar också ett sträck här, och förstår om du tog åt dig av den otrevliga kommentaren någon skrev till dig.

  • 16 okt 2018 20:33

    Är så på riktigt glad för din skull att du inte känner något sug efter det som tidigare gjorde dig överviktig, måste vara en euforisk känsla ;)

    Underbar bild och du , du ser så nätt lycklig fri &  fin ut på bilden  laugh

Logga in för att skriva en kommentar.