icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search

seglar67s blogg

LCHF 85 kg 65 kg 185401
Annandag jul 2017 började mitt nya liv. Jag ville ut ur mitt kroppsfängelse. Kunna åka skidor med barnbarnen, orka vandra i bergen i Grekland och dansa en hel kväll, känna mig bekväm i baddräkt. Jag ville hitta tillbaka till lättsinnet och livslusten.

I bloggen på Matdagboken dokumenterade jag resan tillbaka till mitt smala, starka, sanna jag. Skrivandet blev ett sätt att hålla kursen mot målet och sen stanna kvar där. Jag bloggar också på katinkabloggen.se men där handlar det mest om skrivande och segling. Min författarhemsida finns på www.katinkabille.se Där finns just nu tre lättsamma, feelgood gratisnoveller under rubriken Noveller. Håll till godo.

På Midsommarafton 2018 gick jag i mål, 20 kg lättare. I fortsättningen handlar min blogg på Matdagboken om den svåra konsten att hålla vikten.
30 maj 2018 22:54
12

Långsegling dag 50. Varför blev jag tjock och varför lyckades jag gå ner i vikt just nu?

8veckor har haft tre intressanta blogginlägg där hon refererar de senaste forskningsrönen när det gäller drogberoende. Den som är heroinist, alkoholist eller bara vanerökare styrs av en beroendepersonlighet som har tagit makten över Jaget och livet. Man är besatt, viljelös under driften att få uppleva den sinnesförändring drogen ger. 8veckor anser att socker är hennes drog, och att hon utvecklade en beroendepersonlighet under en svår period när hon använde socker för att få energi till den ständiga kamp för livet som hon utkämpade . 
Sitt beroende får man leva med resten av livet, enda sättet att trycka tillbaka monstret är att helt avstå från drogen. Inte smaka, inte prova att ta bara lite. Det kloka, normala Jaget har inte en chans om man ger lillfingret till beroendepersonligheten.

Känner jag igen mig? Både ja och nej. I min lyckliga barndom kunde jag pilla upp tejpen som plomberade locken till pepparkaksburkarna och frossa i kakorna för att jag ville uppleva smaken, njutningen. Som stressad vuxen åt jag bakverk och godis i bilen på väg till och från jobbet för att få uppleva lugnet som jag kopplade till smaken, njutningen. Jag har alltid ätit för mycket och fel för att jag tyckte det var gott, och när det var gott blev jag lugn.

Perioderna av övervikt kom när det fattades kontroll i mitt liv. När jag kände hotet att jag kanske inte skulle klara av allt jag måste klara av. När tiden aldrig fanns, när ekonomin var ansträngd, när barnen var många och små, när prestationskraven var för höga. Då hjälpte en påse Polly, en trave rostad formfranska med jordnötssmör eller sylt, ett paket dajmglass för mig själv. 
Tekniken att belöna och lugna mig med socker hade jag med mig hemfrån. Ett stort glas med äggula och socker som vispats vitt med en gaffel och spetsas med kakao var det vanliga kvällsmyset framför teven när jag var barn. Ägg var ju nyttigt, mina föräldrar visste inte bättre.

Allt ovanstående stämmer med teorin om Beroendepersonligheten. Ändå värjer jag mig mot det. Det känns inte rimligt att jämföra mitt sockermissbruk med narkomanens helvete. Jag skulle inte pantsätta min mammas smycken för att kunna köpa smågodis. Mitt Jag är starkt, kanske för starkt ibland. Beroendepersonligheten har inte en chans om jag verkligen bestämmer mig.

I april 1975 insåg jag att jag måste sluta röka om jag ville leva med världens underbaraste man. Så då gjorde jag det.

På annandagen 2018 insåg jag att jag måste gå ner 20 kg om jag vill leva livet fullt ut de åren jag har kvar. Så då gjorde jag det.

Ikväll har vi ankrat i viken utanför Epidavros på Peloponnesos östra kust, världens underbaraste man och jag.

99c7281e-d8ca-4366-ad55-93b66c00a68c.jpeg

 


 

Gillar

Kommentarer

  • 30 maj 2018 23:08
    Bella50

    Du är så sann och härlig 😃✌️

    Jag fick en flashback av din beskrivning med vispad äggula och socker...så mjukt och gott i munnen.

    Det kunde jag vispa i en kopp med bara ena vispen kopplad på el-vispen.

    0ftast när barnen sov...

    Kunde även smälta lite smör ( margarin på den tiden) och blanda ner med kokosflingor som fick stå och svälla lite.

     Vilka minnen...

     

  • 30 maj 2018 23:33
    gasten

    Härlig bild!

    Mycket intressant läsning!

    Det är väl så att man aldrig kan unna sig sötsaker för då blir det plus på vågen direkt.

    Men tar allt lite när det är kalas, men då blir det ju plus efter.Men till vardags blir det inga sötsaker.

  • 31 maj 2018 07:19
    Bella50

    För min del unnar jag mig det jag vill ha när jag vill.

    Jag är nog mera sån att totalförbud gör att jag längtar mera efter det.

    Nu ”får” jag om jag vill....och tar konsekvensen förstås. 

    Det är konstigt...men med den ” metoden” går det bättre att avstå helt

  • 31 maj 2018 07:41
    aregnisw

    Härlig bild som vanligt yes

    Jag känner inte igen mig för jag är den som unnar mig vad jag är sugen på lite då och då men alltid finns det andra med såna beroenden.

  • 31 maj 2018 07:58

    Bella50 dit vill jag också komma, att jag får om jag vill, och klarar av att ta konsekvenserna direkt nästa dag. Det fungerar redan nu på vissa saker har jag märkt, till exempel om jag svävar ut en kväll med ost, vin, kex och frukt. Det som händer är att jag blir extra hungrig och sugen nästa dag. Glass, kakor och sånt har jag inte vågat prova. Tack för dina fina ord!😘

  • 31 maj 2018 08:13

    Aregnisw och gasten, ja, vi är alla olika, det måste vara härligt att kunna unna sig lite då och då, utan att riskera att spåra ur helt. För min del har det alltid slutat med att jag tappat greppet och snart varit tillbaka på ännu mer övervikt. Jag kanske kan hoppas på att det inte är så längre, nu när livet är lugnare och utan prestationskrav. Vi får se.😊

    Senast uppdaterad 31 maj 2018 08:14

  • 31 maj 2018 08:47
    Flisan57

    Håller med dig om att 8veckors inlägg om beroende har varit tankeväckande- att inse själv varför man gör s om man gör- för mig är det känslor som stressar mig att stresskänsloäta. Otaliga påsar med smågodis har tuggats, nej slukats i smyg i min bil genom åren... glass blandat med kaksmulor, kokta makaroner med mycket smör och kryddor i min ensamhet.... Numera är jag mer uppmärksam på de här ovanorna, kanske är det därför det går bättre nu...

    För ett år sen träffade jag en tjej som gått ner mycket, jag visste att hon kämpat med sin vikt ett par år och nu var hon som en helt annan person och jag frågade vad hon hade ändrat på? Hennes svar var- Jag bestämde mig för att nu fick det vara nog. sen körde jag bara...  Och det är väl det- Du bestämde dig för att nu ska jag sluta röka! nu ska jag gå ner i vikt! Att bestämma sig, att förankra det för sig själv och vara uppmärksam på de signaler som förut gjort att man inte lyckas, tror jag är nyckeln.

    Och som vanligt, vilka underbara bilder du delar med dig av- ha en fortsatt trevlig resa smiley

  • 31 maj 2018 10:31

    Tack Flisan57! Ja, efteråt är det lätt att säga: Jag bara bestämde mig. Men hur gick det till? Varför just den dagen? Varför tappade jag inte fokus dagen efter, som så många andra gånger? Det önskar jag att någon kunde förklara. 

    Smågodis i bilen, igenkänning på det! Och så många godisbitar jag slängt ut genom bilfönstret och lovat mig själv att ”aldrig mer”. 

    Kanske är en del av hemligheten att förlåta sig själv, dra ett streck och börja från början utan skuld och skam?

  • 31 maj 2018 12:50
    klaraelv

    Bra fråga, "varför fungerade det den här gången?". Den ska jag fundera mer på, jag vet varför och hur jag kunde sluta röka, men varför fungerade viktnedgången den här gången och inte tidigare, det har jag nog inget rakt svar på ännu.

  • 31 maj 2018 13:25

    Samma här klaraelv, slutade röka gjorde jag när jag blev kär i en astmatiker. Med hjälp av akupunktur blev kedjerökaren rökfri på en enda behandling. 

  • 31 maj 2018 18:08

    Jag gör som Bella 50 - äter av allt som jag vill men med måtta. Funkar för mig. Jag har aldrig varit rökare men jag beundrar er som lyckats sluta! Däremot fastnade jag under många år med överkonsumtion av avsvällande nässpray vilket gav ännu värre nästäppa som rekyleffekt naturligtvis. Kunde inte gå någonstans utan min nässpray. Försökte sluta vid många tillfällen genom att ersätta med kortisonspray och saltvattenspray men det var så jobbigt så jag klarade det inte. Men förra året slutade jag tvärt utan att ta något annat istället. Konstigt nog gick det jättebra, täppt under några timmar första kvällen men sedan var det en sådan befrielse att jag kunde klara mig utan. Nu har jag gjort mig av med all nässpray och har aldrig använt det sedan dess, inte ens när jag varit förkyld.

  • 31 maj 2018 21:04

    Lyckost dig, Medlem16! Det är ju drömmen, att behålla målvikten fast man äter allt man vill, med måtta. Det låter så enkelt, men är bevisligen väldigt svårt, eftersom de allra flesta som lyckas bli av med sin övervikt äter upp sig igen, och det ganska snart. Du har lyckats, grattis!👍👏

Logga in för att skriva en kommentar.