icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search

seglar67s blogg

LCHF 85 kg 65 kg 312399
Annandag jul 2017 började mitt nya liv. Jag ville ut ur mitt kroppsfängelse. Kunna åka skidor med barnbarnen, orka vandra i bergen i Grekland och dansa en hel kväll, känna mig bekväm i baddräkt. Jag ville hitta tillbaka till lättsinnet och livslusten.

I bloggen på Matdagboken dokumenterade jag resan tillbaka till mitt smala, starka, sanna jag. Skrivandet blev ett sätt att hålla kursen mot målet och sen stanna kvar där. Jag bloggar också på katinkabloggen.se men där handlar det mest om skrivande och segling. Min författarhemsida finns på www.katinkabille.se Där finns just nu tre lättsamma, feelgood gratisnoveller under rubriken Noveller. Håll till godo.

På Midsommarafton 2018 gick jag i mål, 20 kg lättare. I fortsättningen handlar min blogg på Matdagboken om den svåra konsten att hålla vikten.
5 april 2018 21:36
5

Dag 97. Att bli smal är en bra början på ett meningsfullt liv.

Idag hörde jag ett radioprogram som jag inte kan sluta att fundera på. Det var ett avsnitt i serien Pyramiden, om livet efter 60 och avsnittet hette Åldrandet filosofi. https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1065025?programid=4724 Programmet handlade om lycka, om vad som är ett meningsfullt liv, och om hur annorlunda det är att åldras idag när vi ofta är friska och pigga långt upp i åren.

En av gästerna i programmet var filosofen och författaren Bengt Brülde. Det han sa fastnade i mitt huvud. Han sa bland annat att det här att vara lycklig, inte behöver betyda att man lever ett meningsfullt liv. Han hade mött pensionärer i Thailand som inte gjorde något annat än njöt av livet, spelade golf och badade och ansåg sig fullkomligt lyckliga. Men var det ett meningsfullt liv?

Han påpekade att vi som är födda på 40 – 50-talet har haft det bättre än någon annan generation före oss. Vi är friskare, rikare och lever allt längre. Samtidigt har vi skitat ner mer än någon annan generation har gjort. I början av okunskap, men de senaste decennierna har inte kunskapen om miljöförstöringen hindrat oss från att fortsätta slösa, smutsa ner och förstöra för generationerna som kommer efter oss.

Programledaren påpekade nästan förskräckt att alla 40-talister minsann inte blivit rika. Och det var inte heller filosofens poäng. Poängen var att det mest meningsfulla för oss pensionärer som nu är friska och pigga, inte borde vara att maximera vår egen njutning och lycka, utan att försöka ge tillbaka något, var och en efter sin förmåga. Han hävdade att vi pensionärer har ett sorts moraliskt ansvar att försöka göra gott den tiden vi har kvar. Så tänkte också den andra gästen i programmet, en nyligen pensionerad it-chef på ett stort företag. Hon skulle först vandra pilgrimsleden till Compostela, sedan tänkte hon nog öppna ett litet språkcafé, för att ”det finns många som behöver hjälp med språket”.

Detta tål att tänka på. Har det varit omoraliskt av mig att lägga så mycket tid och fokus på min viktminskning? Detta totala navelskådande i form av bloggande, matregistrerande, vägande, ältande… Nej. Viktresan har gjort mig till en bättre människa på mer än ett sätt. Som fet kände jag mig ständigt begränsad, otillräcklig, orkeslös, självupptagen av kroppsliga besvär och hinder. Nu är jag en annan. En som har krafter över att ta tag i meningen med resten av livet.

Mina facebookvänner samlade in över sjutusen kronor varav över hälften nu är omsatt i alvedonsuppar, Nezeril, febertermometrar, plåster, snorsugar och annat som är billigare här än i Grekland. Min vän barnsjuksköterskan som arbetar med de minsta i flyktinglägret på Samos får en efterlängtad laddning när vi kommer nästa veckasmiley 

9a6f505e-e3f1-407b-bb26-aff65eab7551.jpg

 

Gillar

Kommentarer

  • 5 apr 2018 21:42
    Bella50

    Fint att kunna hjälpa på plats. ✌️

  • 6 apr 2018 10:09
    Arrietty

    Jag hörde också programmet men är för mycket motvallskäring för jag reagerade mot moraliserandet över att man borde ge tillbaka... det beror väl alldeles på vad man gjort i sitt liv? Det jag håller med om är att man ska nyansera det hela och inte göra det till ett antingen-eller-scenario. Gudbevaremig för pensionärer som ska rycka in och rädda världen överallt, jag har fullt sjå med surfittorna i secondhandbutiker som behandlar invandrare väldigt illa för att de försöker pruta... typ. Din viktfokusering under de senaste mornarna är en jätteinsats för världen, tänk vad mycket skattepengar som kan spras framöver på att du inte drabbas av fetmarelaterade och vårdkrävande åkommor. Min c-pap-maskin är helt klart fetmarelaterad, jag undrar vad den kostar skattebetalarna per år? För mig är den ju stakt subventionerad... Och om nu någon slitit ut sin kropp med hårt arbete och faktiskt inte vill öppna språkcafé utan mest ägna sig åt att vårda fantastiska krukväxter på balkongen, så är det henne väl unt. Att jag är aktiv och inte skulle drömma om att "njuta" i en lägenhet i Thailand beror mer på att jag skulle vara extremt uttråkad efter än kvart än att jag har en moralisk syn på det hela. Och framförallt aldrig att "ge tillbaka" - jag vll gärna bidra till samhällets utveckling för jag gillar det och det tilltalar min syn på vad livet borde vara. Men "tillbaka" vad är det jag har belastat så vådligt? ALla åren jag jobbade anser jag var "tillbaka" för barnbidrag och gratis skolgång, skulle jag fortfarande stå i någon slags skuld?

    Efter detta utbrott kan jag säga att jag ändå gillade programmet för att frågan lyftes om den här omställningen det innebär att bli pensionär... och så tänker jag lite cyniskt att det är just typiskt att de här frågorna blir mer och mer synliga eftersom fyrtiotalisterna blir allt äldre. Tur för mig att jag är femtiotalist och kommer i kölvattnet.

    Senast uppdaterad 6 apr 2018 10:10

  • 6 apr 2018 16:50

    Någon, kommer inte ihåg vem, sade att hjälpa andra ger tillfredställelse och blir på så sätt även det en egoistisk handling för sin egen lycka. Lite cyniskt, men det ligger en del i påståendet. Och omvänt kan jag personligen tycka att om en viktminskningsresa ur mitt eget perspektiv är väldigt egoistisk så har den även bidragit till andras välbefinnande då jag blivit mer rörlig och orkar mer både privat och på jobbet. Och min miljöpåverkan är inte lika stor då jag inte överäter längre. Alltid bra med etiska diskussioner i olika program, bara man inte trampar någon på tårna, klart att man kan unna sig att bara slappa som pensionär om det är det man vill.

  • 6 apr 2018 18:32

    Härligt med diskussion! Att inte trampa någon på tårna tycker inte jag personligen är viktigt alls. Ska man tassa omkring och vara ängslig för att stöta sig med alla blir det inte mycket sagt eller gjort. 

    Jo, jag reagerade också på moralismen i programmet. Den är mycket otypisk för dagens debatt. Jag gillade just det. Att man diskuterade frågor om lycka och mening och tacksamhet utan att det bottnade i religion, eftersom jag är ateist. Och jo, jag känner en moralisk skyldighet att försöka förbättra världen, om jag kan. Därför att jag kan. Jag har fått så mycket. Familj, hälsa, arbete, harmoni, så mycket välstånd som man får om man tillhör svensk medelklass och går någorlunda torrskodd genom livet. Det är klart att jag måste ge tillbaka. Till andra som haft mer otur. Det har med balans att göra. 

    Att man dessutom mår bra av att hjälpa andra tror jag är inbyggt i våra gener, för människosläktets överlevnad. Inget att skämmas för, tycker jag. 

     

     

  • 6 apr 2018 22:17
    EO1964

    Trevlig helg 🌻🌻

Logga in för att skriva en kommentar.