icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search

seglar67s blogg

LCHF 85 kg 65 kg 192632
Annandag jul 2017 började mitt nya liv. Jag ville ut ur mitt kroppsfängelse. Kunna åka skidor med barnbarnen, orka vandra i bergen i Grekland och dansa en hel kväll, känna mig bekväm i baddräkt. Jag ville hitta tillbaka till lättsinnet och livslusten.

I bloggen på Matdagboken dokumenterade jag resan tillbaka till mitt smala, starka, sanna jag. Skrivandet blev ett sätt att hålla kursen mot målet och sen stanna kvar där. Jag bloggar också på katinkabloggen.se men där handlar det mest om skrivande och segling. Min författarhemsida finns på www.katinkabille.se Där finns just nu tre lättsamma, feelgood gratisnoveller under rubriken Noveller. Håll till godo.

På Midsommarafton 2018 gick jag i mål, 20 kg lättare. I fortsättningen handlar min blogg på Matdagboken om den svåra konsten att hålla vikten.
3 januari 2018 12:43
3

Dag 9. Jag har hittat min förebild.

Igår surfade jag runt bland gamla forumtrådar på MD och hittade artikelserien i Svenska Dagbladet för några år sedan om Hjärnvilja. Där läste jag bl a om Margareta Skog, 61, som gått ner 85 kg och lyckats hålla vikten i tio år. Jag googlade på henne och fann intervjun med henne i Hemmets Journal, som jag länkade till i min blogg igår.

Margareta fick mig att verkligen förstå vad som menas med en livsstilsförändring. Att gå ner i vikt är inget projekt, det handlar inte om att nå sin målvikt. Jag är 67 år, det handlar om att bestämma sig för hur livet ska se ut den tid jag har kvar. Jag kanske har tjugo aktiva år till framför mig, jag har bra gener. Men om jag inte lägger om mina vanor nu kan jag inte hoppas på att slippa diabetes, ledvärk och hjärt- kärlsjukdomar.  Jag har satt upp en lapp med Margaretas 2-minutersknep på väggen och hittat henne på Facebook. Hoppas hon vill bli min vän.

Jag är så tacksam att jag hittade till Matdagboken. Tyvärr har jag glömt vad det var som gjorde att jag halkade in här, fast det bara är nio dagar sen. Nu blir jag kvar här. 

Idag visade vågen 4 hg upp, men eftersom jag vet att jag gjorde allt rätt igår blev jag inte särskilt upprörd. Under de här första nio dagarna har jag gått ner 2,6 kg, det är klart att nedgången inte kan fortsätta i den takten.

Min första tanke på vågen var: Asch, så dum jag är som väger mig varje dag. Om jag hade väntat till måndag, när det är invägningsdag i min grupp Stödstrumporna, så hade jag sluppit det här "nederlaget". Sen tänkte jag: nej, jag fortsätter att väga mig varje dag tills vidare. Även om jag kommer ihåg hur min pappa som varenda frukost, så länge jag minns, suckade och undrade över ett hekto upp eller ner. Jag lovade mig själv att aldrig bli likadan. Jag har hatat vågen ända sedan den dagen i skolan när vi stod på led för att vägas och mätas, och skolsyster ropade högt till någon som satt längre bort och förde in vikten i en bok. "Trettiotvå kg!" Ingen annan vägde så mycket. Från och med nu är vågen min vän.

3d5068eb-ed21-4ad2-bba7-6dc72a8e790a.jpg

Gillar

Kommentarer

  • 3 jan 2018 13:11
    paloma

    Fortsätter du bara så kommer du att tappa vikt, kroppen gör lite som den vill när man chockar den med alla nyttigheter😉

  • 3 jan 2018 15:56
    Vegotina

    Heja!

  • 3 jan 2018 19:52

    Tack paloma och Vegotina! :-) 

Logga in för att skriva en kommentar.