icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search

seglar67s blogg

LCHF 85 kg 65 kg 244165
Annandag jul 2017 började mitt nya liv. Jag ville ut ur mitt kroppsfängelse. Kunna åka skidor med barnbarnen, orka vandra i bergen i Grekland och dansa en hel kväll, känna mig bekväm i baddräkt. Jag ville hitta tillbaka till lättsinnet och livslusten.

I bloggen på Matdagboken dokumenterade jag resan tillbaka till mitt smala, starka, sanna jag. Skrivandet blev ett sätt att hålla kursen mot målet och sen stanna kvar där. Jag bloggar också på katinkabloggen.se men där handlar det mest om skrivande och segling. Min författarhemsida finns på www.katinkabille.se Där finns just nu tre lättsamma, feelgood gratisnoveller under rubriken Noveller. Håll till godo.

På Midsommarafton 2018 gick jag i mål, 20 kg lättare. I fortsättningen handlar min blogg på Matdagboken om den svåra konsten att hålla vikten.
6 mars 2018 11:33
15

Dag 69. Sex saker som krävs för en lyckad viktnedgång.

Sedan jag började min viktresa här på Matdagboken annandag jul, har jag gått ner tolv kilo.  Bara ett par kilo till, så är jag nere på ”trivselvikt” och normalt BMI, efter att ha varit fet (över BMI 30) för två månader sedan. Det är som om en obeveklig kraft styr mig mot målvikten, det känns som om ingenting kan stoppa mig. Hur är det möjligt? Varför har just min viktminskning gått som på räls, när jag läser om hur svårt det kan vara för många andra?

Jo, jag vet att det antagligen inte finns något recept som alla kan följa. Ändå skriver jag ”man” istället för ”jag” i de här fem punkterna för framgång. Det provocerar säkert någon, men det blir för många ”jag” i texten även för en självupptagen person som mig.  

1. Man måste ha en anledning. 

Den sjätte dagen på Matdagboken skrev jag den här listan på bloggen. Den räknar upp 10 saker jag hatar med att vara tjock. https://www.matdagboken.se/blogg/seglar67/dag-6-saker-jag-hatar-med-att-vara-tjock Jag hade verkligen kommit till vägs ände, hatade min kropp och fettkostymen som tyngde och begränsade mig, ja, som stal mitt liv. Det är en lista som jag är väldigt glad att jag skrev, den fortsätter att stötta mig mot målvikten, än är inte alla hatobjekt besegrade.

2. Man måste ha hjälp. Kanske hela livet. 

Det var en slump att jag hittade Matdagboken, men den blev min livboj och jag kommer att behöva vara kvar här de närmaste åren. (Förhoppningsvis gratis, eftersom det inte kostar något så länge man håller sin målvikt.) Det hade kanske funkat lika bra att gå i KBT-terapi, hitta någon privat PT/kostrådgivare eller gå med i någon annan nättjänst, det finns säkert flera. Poängen är att man klarar det inte utan stöttning från andra, och inte utan rätt verktyg. Recept, färgmatriser, viktkurvor, staplar och rolig statistik. Gruppen Stödstrumporna här på MD och stöttningen från alla bloggare och medlemmar har betytt lika mycket som stödet från min älskade man. Allvarligt.

3. Man måste ha tid. 

Jag är pensionär och borde ha all tid i världen. Ändå betyder den här viktresan att jag försummar en massa åtaganden. Jag lägger hela förmiddagen på att sitta framför datorn och läsa och kommentera bloggar, planera mat, leta recept, kort sagt grotta ner mig. Om det är en gymdag med spinning på morgonen, sitter jag vid datorn på eftermiddagen istället. Alla dessa timmar borde jag lägga på ett helt annat projekt, som också är väldigt viktigt: att skriva färdigt nästa bokmanus: det är löjligt lite kvar, några få sidor. Men allt fokus går åt till viktminskningen. Det blir inget kvar till annat. Inte måla om i gästhuset. Inte göra klart fotoboken från resan. Inte skriva min andra, vanliga blogg. Inte Facebook. Knappt kolla mail. Allt jag har i huvudet är viktresan, matplanering och annan planering som hör dit. Det får vara så, en tid till.

4. Man måste orka vara egoist.

Jag har åtta barnbarn. De bor tio mil bort. Jag reser dit alldeles för sällan, och nu tar det emot extra. Det är så mycket enklare med maten om jag får vara hemma i min vanliga miljö, med mina vanliga rutiner. Jag tänker: ”de får komma till mig”. Jag har en stöttande man utan övervikt. Som äter frukost och som helst vill äta middag klockan sex. Jag äter 16-8 och vill inte ha frukost, ligger hellre en stund till i sängen och drar mig. Han får äta sin gröt ensam. Han kokar sina egna potatisar till middagen och äter några sillmackor till förrätt klockan sex, för att orka vänta till sju, när jag vill äta middag. Han älskar surdegsbrödet jag alltid har bakat och fyllt frysen med en gång i månaden. Nu har han lärt sig att baka det själv, precis lika bra som jag. Jag äter aldrig vad som bjuds för att vara artig eller snäll, och jag tar med matsäck om det inte går att förutse vad eller när man får mat. I veckan ska vi till några vänner på ”ost och vin”. Jag tar med mig frökex och tackar nej till vinet.

5. Man måste veta sina styrkor och svagheter

Den tredje dagen på Matdagboken skrev jag en analys av vad jag behöver för att lyckas. Till exempel insåg jag att jag inte står ut med att fortfarande vara småhungrig efter en måltid, eller att tvinga mig själv att äta mat jag inte tycker om. https://www.matdagboken.se/blogg/seglar67/dag-3-min-inre-projektledare-har-tagit-kontrollenBelöningar är viktigt, att kunna unna mig choklad ibland. Jag skrev också en lista på mål och delmål, och en plan på hur jag skulle göra för att lyckas nå målen. Vilket leder vidare till den sista, jätteviktiga slutpunkten: 

6. Man måste ha en strategi.

Såhär ser min strategi ut:Daglig vägning, väga all mat, registrera varje mål, äta enligt 16:8, 1300 kcal/dag. Blogga varje dag.  Nu har jag börjat tumma på regeln att väga och registrera maten vid varje mål. Ofta äter jag samma lunch och ibland samma tillbehör till middagen, t ex cole slaw eller sallad eller blomkålsmos, och då vet ögat numera vad som gäller. Utan strategi hade jag inte klarat att behålla mitt fokus, och utan fokus hade den här resan slutat i diket för länge sedan. Mitt fokus är att komma i mål. Sen kommer nästa utmaning – att stanna kvar i närheten av målvikt. Men det får jag återkomma till i höst!

VIktkurva 6 mars.
10c537b6-04ae-4cce-848f-83e2cc335ef0.JPG

Gillar

Kommentarer

  • 6 mar 2018 12:13
    Bella50

    Bara att gratulera dig...👏👏👏och den tid du satsar på ditt eget mående NU ...genererar glädje långt utöver dig själv ...när du trivs med dig själv och din kropp....så satsa på dig...det vinner alla på.  Din resa liknar min...så jag känner igen det. Pepp och bra jobbat.👏👏

     

  • 6 mar 2018 12:21

    WORD! 

    Hejja hejja! Bra jobbat! PEPP Linni

  • 6 mar 2018 12:31
    LissaLo

    yes

  • 6 mar 2018 12:40
    klaraelv

    Bra jobbat. PEPP snart är vi nere på normalviktigt smiley.

  • 6 mar 2018 12:48
    gasten

    Det är en bra viktresa du har gjort på kort tid !

    Är ju en hel livstidsförändring !

    Man får tänka hela livet på vad man stoppar i sig.

    Som du skriver så är det lättare på hemmaplan med maten, man bävar för varje gång man ska på kalas. Det bästa är ju när det är riktig mat, äter man inte potatis så låter man ju bli den.

  • 6 mar 2018 13:57

    Din resa har varit fantastisk och det går inte utan att "man" är målmedveten och håller sig till sin plan.

    Jag kan skriva under på det för med 5 kg kvar till målvikt så tappade jag focus och det är två år sen. Konstigt nog har kroppen anpassat sig till det och jag har inte gått upp utan ligger runt 73-75 kg beroende på hur aktiv jag är.

    Jag råder dig att hålla fokuset ända in i mål och med din beslutsamhet kommer du att lyckas!!!

  • 6 mar 2018 16:05
    Inanna

    Wow! vilket fokus! Bara att gratulera! smiley

  • 6 mar 2018 17:16
    aregnisw

    Grattis till din viljestyrka o din plan 😊👍

  • 6 mar 2018 18:51

    Tack för alla grattis! Tita jag ska tänka på ditt råd när målvikten närmar sig, inte tappa fokus när det är fem kilo kvar. Ja, gasten, det är verkligen en livsstilsförändring, större än jag föreställde mig när jag började. Tänk att det man stoppar i munnen varje dag utgör så stor del av ens livsstil! Du har verkligen rätt Bella50, är man glad själv påverkar det omgivningen, mer än man tror. Det kanske inte alls var min fetma som gjorde att jag förut kände mig illa bemött och osynlig ibland, det kanske var min tjockisdepression? Du inspirerar mig mycket med din kunskap och erfarenhet, tur att det finns veteraner som håller vikten här också, och inte bara nybörjare och ombörjare.heart 

  • 6 mar 2018 20:46

    Härligt att läsa dina tankar och slutsatser. Det är så bra att få läsa sånt här, hur andra tänker för det drar igång tankarna på en själv. Hur ser mina framgångspunkter ut? Vad fungerar för mig? Vad ska jag tänka på? Undvika? Mycket att fundera vidare på och klura ut.

    1300 kcal/dag... är det vad du ätit hela tiden? Själv började jag på... minns inte men 2300 tror jag. Har följt MD med 500 kcal minus på dagsbehovet. Den räknar ju ner varefter jag går ner i vikt. Nu har ju jag en liten bit kvar så jag hamnar kanske på 1300 jag också... wink

  • 6 mar 2018 21:22

    Kicki47, för närvarande har antalet tillåtna kalorier sjunkit till 1261. Från början låg det runt 1330. Ibland äter jag upp motionskalorierna också, men oftast inte alla. Jag har några lunchvarianter som jag håller mig till, och så mellanmålet vid fyratiden. Om kalorierna inte räcker till middagsmålet använder jag motionskalorier. Samma om jag känner för att ta några bitar mörk choklad.

  • 6 mar 2018 21:36
    paloma

    Du beskriver jättebra hur man i princip måste göra i självaste viktnedgångsfasen, jag kan skriva under på alla punkter👍

     

  • 6 mar 2018 21:42

    Tack paloma, det är tack vare Matdagboken och sådana som du som jag hittat min strategi. yes

  • 7 mar 2018 09:10

    Fantastikst bra struktur rakt igenom och det är det samt din järnvilja som gör att du har lyckats så fenomenalt bra !

    Jag arbetar väldigt mycket på samma sätt med  strategier , analyser och uppföljning , och det funkar, här och nu.

    Vad JAG är rädd för är ju att det här kommer behöva vara ett livslångt engagemang , dvs att nå vikten och hålla målvikten kommer kräva exakt lika mycket , HELA tiden och då känns det lite motigt....

    Jag har som många andra här inne erfarenhten och kunskap om hur jag ska göra, men för mig tror jag aldrig att sättet jag behöver leva på för att gå ner och sedan hålla min vikt kommer bli en skön avslappnad livvstil som så många beskriver.

    Bryta en ovana tar 21 dagar - eller hur !?

    Bli av med ditt sötsug , på 1 !!! vecka säger Fredrik Paulun

    OM det vore så väl skulle vi inte vara här någon av oss .

    Just nu överväger motivationen att gå ner i vikt ,men jag vet att det kommer bli väldigt svårt att hålla denna motivation uppe för resten av livet , varje dag och inför varje beslut om vad jag stoppar i min mun.

     

     

  • 7 mar 2018 11:15

    8veckor, jag hoppas verkligen att det inte måste vara så, utan att den här disciplinen kan förvandlas till en självklar ram, inom vilken mina matvanor håller sig. Jag jämför med den som drabbas av typ1 diabetes eller svår allergi. Eller en nykter alkoholist för den delen. Jag måste tro att det kan normaliseras med tiden, för jag vill absolut inte vara så här fokuserad på en enda sak resten av livet. Det finns så mycket mer jag vill fördjupa mig i än viktminskning. 

Logga in för att skriva en kommentar.