icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search

mosels blogg

709378
Har gjort detta ett antal gånger förut de senaste åren. Två gånger lyckades jag nå normvikt. Första gången, sep 2013, började jag att ta itu med min övervikt som smugit sig på och gick ner ca 30 kilo på mindre än ett år (totalt över 35 kg) och vägde vid starten då det mesta jag någonsin vägt nästan 100 kg och gick ned till 63 kg. Tyvärr fick jag ett bakslag ganska kort tid därefter och gick upp över 20 kg på ett halvår i samband med en stor flytt och allt vad det innebar. Jag tog tag i viktminskningen igen i jan 2016 gick ned ca 25 kg igen till normalvikt. Sen har jag gått lite upp och ner sen dess men inte nått normalvikt. I somras (2018) var jag 6-7 kg ifrån när jag tappade taget. Nu gör jag denna resa för sista gången, "so help me God". Nu måste jag lära mig att hålla fast vid normaltvikt! Jag tycker inte egentligen att det är någon större konst att gå ned i vikt bara man är envis och följer sina rutiner men svårigheten för mig är att hålla vikten när man nått normalvikt. Mitt problem är att jag "glömmer" bort min vikt och hälsa när andra saker händer i livet så problem med relationer, flyttar, nya jobb etc, har tagit bort mitt fokus från min hälsa och "plötsligt" har jag gått upp ca 20 kg igen. Började med viktminskningen igen i januari 2019. Jag följer "gådieten" och om någon är intresserad av att läsa lite mera om hur jag gått tillväga se ett tidigare inlägg här:http://www.matdagboken.se/?p=blogg&BloggID=15910872

För övrigt började jag springa för några år sedan och har varit med på två Tjejmilen där jag sprungit en mil på ca 60 minuter och mitt mål är nu att springa för tredje gången hösten 2019 och kanske till och med vara lite snabbare än sist?! :)
28 juni 2018 01:04
4

Stress och sömnbrist

Så var det dags igen. Jag har egentligen inte sovit bra på evigheter pga stressigt jobb men senaste tiden har det blivit värre igen. På kvällarna så har jag varit så slut så jag har slocknat innan jag egentligen skulle lägga mig och mitt i att jag kollar på play (jag brukar vanligtvis aldrig plötsligt somna medan jag gör annat) . Jag har somnat i ungefär rätt tid runt kl 22 ändå så det egentligen varit ok men så vaknar jag emellertid efter bara en timme eller så och är klarvaken och det går inte att somna om. Jag känner mig extra stressad nu för att det snart om någon dag är semester och min kollega som ska jobba några veckor till i sommar innan hennes semester har dessutom varit sjukskriven i över en månad så då är vi extra mycket efter med jobbet och så har jag ingen att lämna över till. Jag har skrivit ned det det viktigaste så jag kan väl inte göra så mycket mer men då hon dessutom är relativt nyanställd vet jag inte hur det ska gå och jag är också osäker då hon kan bli fortsatt sjukskriven och då har vi ingen på plats. Chefen är inte insatt så hon inser inte problemet utan tror att jag ska hinna fixa allt innan semestern men jag klarar ju inte flera personers jobb. Ytterligare en person ska sluta och ingen vikarie har anställts än.

Hoppas jag kan somna om snart. 

 

 

Gillar

Kommentarer

  • 28 jun 2018 05:57

    Vilka nattmaror! Du är väldigt ansvarskännande vilket är bra men kan du tänka dig att göra ditt bästa ( vilket du gör flera ggr om..) och vara nöjd. Du kan inte ansvara för att kompensera ”mindre folk, nyanställd, mindre erfarenhet ”mm.

    Dessutom är det omöjligt att påverka när du väl gjort ” din del”, då borde dina tankar få ägna sig åt annat.

    Hoppas du kunde somna om och att du får en ok /bra dag trots ev sömnbrist☀️

  • 28 jun 2018 09:11
    Molnbär

    Vad trist för dig. Känner igen mig i din situation. Jag brukar försöka tänka på två sätt: 1. Vems är problemet? Är det t ex verkligen ditt problem om det går åt skogen, eller är det chefens problem? 2. Om du hade en väninna med samma bekymmer. Vad skulle du råda henne att göra?

    Hoppas det ordnar sig med både sömnen och jobbet.

  • 28 jun 2018 12:14

    Usch vad jobbigt! Jag känner igen mig i det du skriver. Jag har bestämt mig för att inte ta allt som kastas på mig längre. Det är bara ett jobb, brukar jag säga till mig själv. Dessutom har jag börjat säga NEJ. Att konkret förklara för chefen vad för konsekvenser som olika saker ger brukar också vara bra. Om ex. min chef beslutar om något som jag inser direkt inte kommer att fungera så säger jag, OK du är chef du bestämmer hur vi ska göra. Resultatet tror jag kommer att bli så här och så här. Man kan göra det på det här sättet i stället. Men du tar besluten. 

    Då skjuter jag över ansvaret på den som faktiskt är ansvarig. Ibland går det åt pipsvängen och då får det göra det. Men då har jag iallafall sakt min mening. Sen aktar jag mig för att säga "Vad var det jag sa" wink

     

    När det gäller sömnen. Jag kan inte se på TV, använda dator/surfplatta/mobil inom en timme innan jag ska sova för då drar min hjärna igång och då händer samma som för dig, jag somnar men vaknar klarvaken en eller två timmar senare. Så jag lyssnar på ljudböcker istället, som att lyssna saga. Gärna något jag läst eller hört förut. Och så tänker jag på minst 3 saker jag är glad/tacksam/lycklig för innan jag ska sova. Sen tänker jag på dem om och om igen. Då sover jag gott.

    Styrkekramar till dig heart

  • 28 jun 2018 21:16

    Tack för kommentarer. Jag försöker att inte rycka ut och göra allt men det är svårt när andra, kunder, blir lidande för att jag eller kollegor inte hinner med. Det är ju inte mitt fel att jag inte hinner då det är en resursfråga men jag hamnar i kläm då kunder kräver svar och hjälp men jag inte hinner med och samtidigt försöker jag lära upp de nya. Mitt problem är just att jag är så ansvarstagande och chefen tar mig för givet dessutom. Jag har  tyvärr fått så många stressymptom, det värsta är att jag fått så dåligt minne så det är skrämmande och ibland får jag blackouts och vet ingenting.

    Senast uppdaterad 28 jun 2018 21:17

Logga in för att skriva en kommentar.