icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search

mosels blogg

1441556
Har gjort detta ett antal gånger förut de senaste åren. Två gånger lyckades jag nå normalvikt. Första gången, sep 2013, började jag att ta itu med min övervikt som smugit sig på och gick ner ca 30 kilo på mindre än ett år (totalt över 35 kg) och vägde vid starten då det mesta jag någonsin vägt nästan 100 kg och gick ned till 63 kg. Tyvärr fick jag ett bakslag ganska kort tid därefter och gick upp över 20 kg på ett halvår i samband med en stor flytt och allt vad det innebar. Jag tog tag i viktminskningen igen i jan 2016 gick ned ca 25 kg igen till normalvikt. Sen har jag gått lite upp och ner sen dess men inte nått normalvikt. Ifjol sommar (2018) var jag 6-7 kg ifrån när jag tappade taget. Nu gör jag denna resa för sista gången, "so help me God". Nu måste jag lära mig att hålla fast vid normalvikt! Jag tycker inte egentligen att det är någon större konst att gå ned i vikt bara man är envis och följer sina rutiner men svårigheten för mig är att hålla vikten när man nått normalvikt. Mitt problem är att jag "glömmer" bort min vikt och hälsa när andra saker händer i livet så problem med relationer, flyttar, nya jobb etc, har tagit bort mitt fokus från min hälsa och "plötsligt" har jag gått upp ca 20 kg igen. Började med viktminskningen igen i januari 2019. Jag följer "gådieten" och om någon är intresserad av att läsa lite mera om hur jag gått tillväga se ett tidigare inlägg här: http://www.matdagboken.se/?p=blogg&BloggID=15910872

För övrigt började jag springa för några år sedan och har varit med på två Tjejmilen där jag sprungit en mil på ca 60 minuter och mitt mål är nu att springa för tredje gången hösten 2019.
16 augusti 2017 18:34
7

Glöm dina drömmar!

En kompis sa något till mig i sommar som gjorde mig helt stum och illa berörd. Det gällde att jag inte visste vad jag skulle välja då jag hade två alternativ (två jobb och två orter) som jag nämnt i tidigare inlägg och hade världens beslutsångest. Jag insåg att ett av problemen för mig att välja var att jag EGENTLIGEN inte ville något av alternativen. Visst man ska vara tacksam att man har jobb etc etc men innerst inne vill jag flytta utomlands igen, det är där jag trivts bäst och där jag vill bo. Egentligen. Men där har jag inget jobb. Så jag nämnde detta för min kompis och sa undra hur jag ska tänka. Jag borde väl tänka vilket av de två alternativen jag nu har för mig närmare mitt riktiga mål att jobba utomlands igen. Vilket av alternativen leder eventuellt ett steg närmare slutmålet. Då avbröt min kompis mig och sa  - Glöm det där med att jobba utomlands, glöm dina drömmar! Satsa på det du har istället och flytta utomlands när du blir pensionär. Vi är ju snart pensionärer!  Jag är 46 år och hon två år äldre. Jag har ju 20 år tills jag är pensionär men hon säger nu hela tiden att vi är snart  pensionärer, sluta hålla på!

Visst kan jag önska att jag kände mig nöjd med det liv jag nu har här i Sverige men jag kan inte hjälpa att jag inte trivs. Varför ska jag nöja mig med det om jag inte trivs. Hur ska jag göra för att trivas. Du gör då ingenting som alla andra snäste hon och ja, det stämmer nog.  Hon sa att det är inte realistiskt men jag håller inte med. Svårt ja, men helt omöjligt är det ju inte bara man har ork och energi. Jag gjorde ett felval som lät min fd kille övertala mig att flytta hem "ett år" och att vi sedan skulle flytta ned igen tillsammans. När jag väl var hemma ville han inte längre varken bli sambo eller flytta utomlands så då stod jag här ensam igen med hela flyttkarusellen. Nåja, det är som det är. 

Kommentarer

  • 16 aug 2017 18:51

    Inom EU är det faktiskt inte mycket svårare att flytta utomlands än inrikes. Flyttar du till ett land där du bott förut kan du ju språk och byråkratiska rutiner. 

    Dra, säger jag bara. You only live once.

    Det är klart har du barn och så är det ju ett något mer komplicerat tema.

    Men arbete liksom, det hittar man på orten. Eller börja nätverka tungt på InterNations och LinkedIn, Bing eller vad som än passar din bransch. Du har bevisligen vad som krävs för att vara aktuell för din bransch inom Sverige, så varför skulle det inte vara så även utrikes?!

     

    Go for it. 

  • 16 aug 2017 20:38

    Huvva vilken energitjuv... Glöm henne, inte dina drömmar!

  • 16 aug 2017 21:30

    Tack för kommentarer. Jag har alltså bott utomlands tidigare och sökte jobb då i flera år (medan pluggade) men fick inget. Var på rätt många intervjuer. Känns som att det ju är lite nackdel att vara invandrare. Har varit arbetslös ganska länge i Sverige tidigare för ca 15 år sedan så jag har blivit livrädd för arbetslöshet. Därför är jag rädd att säga upp mig från jobb i Sverige för ovisshet utomlands. Vet inte om jag ska våga. Igen. 

    Det som är så himla ledsamt är att jag och den här kompisen var bästa vänner under en lång tid och vi var väldigt lika, vi kunde prata i timmar och åter timmar och skrattade och hade så roligt och jag slogs ofta av hur lika vi tänkte. Men med åren har vi blivit så olika konstigt nog. Nu pratar vi nästan aldrig, hon vill inte och om vi chattar som vid det här tillfället så kritiserar hon mig. Varje gång har jag tydligen gjort något galet. Jag börjar till sist nästan ifrågasätta mig själv. Kanske har hon rätt. Är jag konstig? 

  • 16 aug 2017 21:33

    Men herregud, vilken pappskalle rent ut sagt. Vaddå "glöm din dröm", det var det dummaste jag hört på länge.

    Vad är vi utan drömmar? Du är väl ingen robot heller, drömmar är livets bränsle!! 20 år är länge, och beroende på vad du vill med ditt liv kanske du kan och vill jobba längre än så. Alla kanske inte nöjer sig med att sitta och mata duvorna och vänta på döden som en gammal elefant, eller vad den nu var Hasse & Tage sjöng i låten om stetsonhatten :-)

    Nej, hitta en vän som kan hjälpa dig lyfta istället för det där bojsänket... Allvarligt, jag blir frustrerad på riktigt på såna människor.

     

  • 16 aug 2017 22:21
    Bella50

    Lev din dröm...vem skulle annars göra det ? Spänn bågen och sikta högt. 

    Jag skickar pepp i massor.👏👏

  • 19 aug 2017 13:27

    Tack, tack allihopa!

  • 19 aug 2017 14:34

    Hörde ett sånt fantastiskt citat igår 

     

    "Alla hör de där rösterna inom sig, de som säger åt en att man är en besvikelse och att ens jobb inte betyder något, att det inte är bra nog, tar för långt tid, eller är för svårt. Men när det är tufft, behöver vi tuffa drömmar. Men riktiga drömmar, inga lögner"

Logga in för att skriva en kommentar.