icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search

mosels blogg

1003222
Har gjort detta ett antal gånger förut de senaste åren. Två gånger lyckades jag nå normalvikt. Första gången, sep 2013, började jag att ta itu med min övervikt som smugit sig på och gick ner ca 30 kilo på mindre än ett år (totalt över 35 kg) och vägde vid starten då det mesta jag någonsin vägt nästan 100 kg och gick ned till 63 kg. Tyvärr fick jag ett bakslag ganska kort tid därefter och gick upp över 20 kg på ett halvår i samband med en stor flytt och allt vad det innebar. Jag tog tag i viktminskningen igen i jan 2016 gick ned ca 25 kg igen till normalvikt. Sen har jag gått lite upp och ner sen dess men inte nått normalvikt. Ifjol sommar (2018) var jag 6-7 kg ifrån när jag tappade taget. Nu gör jag denna resa för sista gången, "so help me God". Nu måste jag lära mig att hålla fast vid normalvikt! Jag tycker inte egentligen att det är någon större konst att gå ned i vikt bara man är envis och följer sina rutiner men svårigheten för mig är att hålla vikten när man nått normalvikt. Mitt problem är att jag "glömmer" bort min vikt och hälsa när andra saker händer i livet så problem med relationer, flyttar, nya jobb etc, har tagit bort mitt fokus från min hälsa och "plötsligt" har jag gått upp ca 20 kg igen. Började med viktminskningen igen i januari 2019. Jag följer "gådieten" och om någon är intresserad av att läsa lite mera om hur jag gått tillväga se ett tidigare inlägg här: http://www.matdagboken.se/?p=blogg&BloggID=15910872

För övrigt började jag springa för några år sedan och har varit med på två Tjejmilen där jag sprungit en mil på ca 60 minuter och mitt mål är nu att springa för tredje gången hösten 2019.
29 juli 2016 21:48
5

Besök inställt

Jag skulle få besök i helgen av en kompis som jag inte har träffat på flera år. Vi skulle gå på en festival imorgon och bla se en artist vi båda gillar. Igår fick jag veta att hon troligtvis inte skulle komma ändå. Jag har hoppats in i det sista men hon har inte hört av sig mera så det är inställt. Jag blir så besviken. Jag hade sett så mycket fram emot att ses och också att tillsammans se uppträdandet. Nu blir det ingenting. Tyvärr brukar hon kunna vara lite sådär, boka in saker och ändra sig i sista stund så jag borde inte vara förvånad. Nu blir det ingen festival för mig. Jag känner inte en själ här och det är för sent att fråga någon annan. Det är dyr entré också. Jag kan förstås gå själv men är det så kul. Det är tråkigt att jag är så ensam. Jag har flyttat runt mycket och jag har tyckt att det har varit svårt att lära känna nya människor. Jag har ju känt en del men andra flyttar ju också så ingen är kvar här. Jag blev så besviken så jag till och med skickade iväg ett sms till min fd kille och frågade om han ville följa med till festivalen för jag vet att han gillar samma artist som jag tänkte kolla på först och främst. Han bor 40 mil bort men har varit på festivalen ganska många gånger förut. Han svarade att han saknar mig jättemycket men varken orkar eller vill åka till festivalen. Det kanske var lika bra. Godnatt!

Gillar

Kommentarer

  • 29 jul 2016 22:39

    Svår när man planerat något, har några såna bekanta blir att nu tar man dem inte på alvar längre och planerar inte något, men i bland blir man för vånad, har en sån kompis som alldrig längre missar något och ofta är ner i stugan, blev anorlunda med hans nya sambo och hon gillar oss, vi lever lite enklet, men med unnar os ofta vällagad mat.

     

  • 30 jul 2016 05:47
    Jag går för det mesta ensam på det jag vill se. Om någon vill följa med så är det bara kul men jag tycker inte att bara för att jag har så få vänner som vill följa med så ska inte det hindra mig från att se det jag vill se.
  • 30 jul 2016 07:47
    Bella50

    Gå själv. Det kan bli hur bra som helst. Pepp 👏

  • 30 jul 2016 09:48

    Jag tycker med du ska gå, är ju ett sätt man kan träffa likasinade på som med är ensamma, jag åkte ofta till Vineyard i Stockholm ensam på gudstjänster och konferenser, där jag träffade min fru, riktigt hur det gick till vet jag inte men tro det måste var Gud inblanda i det. För vi tänker lik, folk började fråg min fru om dom fick åka med mig innan vi var ett par ens var mycket som vi inte förstod, och pastorn i församlingen trodde vi skulle gifta oss 6 månader innan vi var till summans officiellt.

     

     

  • 31 jul 2016 10:07
    Tack för era kommentarer! Jag har gått ensam på olika saker tidigare också men tycker inte det är lika kul. Jag gick igår också, avvaktade lite pga vädret då det var regn i luften men jag gick ändå till sist för att framförallt se en viss artist jag ville se. Regnet höll sig borta och uppträdandet var jättebra. Jag var runt och tittade på annat också men senare på kvällen blev det regn. Det verkar vara mest ungdomar på festivaler. Kände mig uråldrig i publiken.

Logga in för att skriva en kommentar.