Kära dåliga självkänsla; förstör inte det vackra
Upplevelsen av att vara i ett äkta möte. Där varje andetag innehåller livets närhet. Där närvaron av att den innersta önskan om att finna det man länge sökt. Ljust och solstrålarna har upplyst ett rum i hjärtat. Där harmoni infinner sig i varje hjärtslag. Den dåliga självkänslan ska inte får svärta ner upplevelsen. Min sanning måste få vara min. Även om sanningen är min innersta önskan, låt den få vara som den är. Oavsett om utgången och slutresultatet inte blir det som hjärtat innerligt slår för, så gav mötet mig hoppet om att det längtan söker finns där ute och inget mindre än det här är gott nog för min framtid. Mitt liv. För mig.
Den dåliga självkänslan drar in som en mörk skugga över allt ljust och vackert om man inte ser till att fokusera på det ljusa. Allt vackert blir befläckat och matt. Att som glimmar blir kol. Det ädla metallerna, de äkta förvandlas till kattguld, oäkta. Lägger skuld och skam som en tät slöja över allt. Uteslutande allt. Tillåter inte att något glittrar vackert och skänker glädje och tillfredställelse. Ingenting är gott nog för att tysta missnöjet som den dåliga självkänslan fokuserar på. Ständig nedtryckning av alla levande ting som vittnar om det bra. Det goda. Det fina. Det vackra. Inga känslor duger gott nog för att trygga upplevelsens äkthet. Endast fakta skapade av destruktiva analyser och kritisk granskning av mig själv i situationen i förhållanden till omvärlden. Ytterst subjektiv särskådning. Analyserar varje steg, andetag, gest, ord och meningsuppbyggnad. Hjärtat talar genom känslorna och förnuftet genom hjärnan. Den felande länken är att hjärnan är kapad av destruktiva självkänslan. Min svarta sida. Min jante. Min ständiga bergsbestigelse, där vägen mot toppen är syrefattning och branterna mattar ut krafterna att komma fram. Når aldrig fram. Livets eviga vandring mot harmoni och välbefinnande.
För att må väl och vara nöjd i tillvaron, med sin egen prestation och sin egen duglighet krävs möjligen en lobotomering. En nollställning. En rensning av de destruktiva tillbakahållande tankarna som styr handlingen mot mig själv. För att sluta slå på. Sluta sparka. Sluta kväva. Kväva mig och livet. Möjligen skulle förståelsen för den dåliga självkänslan och dess makt kunna bistå med en förutsättning för att kunna gynna tillfredsställelsen och tilliten till jaget och dess förmåga att göra korrekta bedömningar av verkligheten.
För förändring måste insidan vara med tror jag.
PEPP för hela hälsa!
Kommentarer
-
Kom i håg du är unik, bar du är danad lika dant, det svåraste är att tyckaom sig själv och man ställer högre krav på sig själv, är först nu på gamla dagar jag har acepterat mig själv med de fel och brister jag har, utan att se alla fel som jag har och brister.
Pepp Pepp sköt om dig du är unik finns bara du. -
Afkrut: Unik är en fint. Vill till att alla hitta någon som uppskattar det unika också ;) Förutom en själv.
Hoppas att du har en fin lördag! Pepp och tack till PEPP!
-
Håller inte med dig det är det unika som andra uppskattar, det vackra är bar en yta som tar slut med tiden, är vi stöpta i samma form och spelar spelet att var lika andra tappar vi äktheten försökte en gång var som andra, när jag slutade med det hittade jag min fru när jag bestämde mig för att leva ensam. När jag inte var intreserad längre blev jag intresant påstod minna vänner.
-
Afkrut: Intressant. Vackert det du skriver på något sätt. Kanske när man accepterar så accepterar och uppskattar den rätta hela paketet. Unikt är fint. Å så sant, det estetiskt vackra har en bäst före datum. Tack!
Logga in för att skriva en kommentar.