icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Jag skriver väl om allt möjligt, har sällan en röd tråd (Mja, det torde möjligtvis vara känslor då kanske)
men oftast handlar det om drömmar, idéer, viktminskning och matlagning.
16 februari 2012 09:21
3

realitycheck

Ja de senaste dagarna har varit hårda för mig. Jag har ju helt tappat bort mig!? Jag har aldrig mått så bra som de senaste månaderna, har haft ett sjukt nice flow de senaste veckorna och gått käpprätt rakt neråt i vikt. - tre ätarincidenter (läs: dagar) senare och jag är uppe på 70. [FET]Vad i helvete liksom[/FET]. Det skulle ju varit tvärtom. Men nu ska jag sluta upprepa mitt snesteg och gå vidare. Varje morgon väger jag mig och har nu gått tillbaka över ett halvt kilo = BRA. Jag vill bli av med denna uppblåsta känsla jag har i kroppen. Jag är förkyld och vill bli frisk. Jag känner mig slapp och vill träna tungt - men kan och bör såklart inte eftersom jag är hemma sjuk. Jag mår alltid bättre av en långpromenad så jag tänker ge mig ut på en sån sedan med min bästa vän. Det här kilot jag gått upp känns som tio på min kropp.. det är helt sjukt vad man kan mindfucka sig själv :( Jag vill bara sluta upp med det och känna mig lätt och härlig igen!! Jag känner mig så låg?! Varför är det såhär?! Jag kan inte figure it out.. Fick skäll av min chef som skrek i luren att "jag är helt otrolig" för att "vara sjuk så ofta" när jag sjukskrev mig i morse. [FET].................................. ELLER HUR??! Vem säger så?![/FET] Hon darrade på rösten - så arg var hon. Det är ju pinsamt att en liten anställd som jag kan påverka henne så starkt. Jag är en vuxen människa, är ofta dum i huvudet och går till jobbet med feber ändå. Stannar över om jag behövs och ställer alltid upp om jag kan. Innan ställde jag alltid upp även om jag inte kunde, men inte finns det kvar i hennes minnesperiferi. Såklart. Jävla skitchef. Herrgud vilken taskig attityd hon har. Skall bli skönt att berätta det för henne när vi ses nästa gång. Jag ska inte behöva försvara mig om jag väl ringer in mig sjuk - det kan vänta tills den dag jag återkommer frisk och kry. Om nu en förklaring till sjukdom (som hon enligt lag inte är berättigad till att tvinga mig säga) önskas. Det är konstigt hur många företagsledare får den delen om bakfoten. Förra året opererades jag och blev sjukskriven länge, jag var dum och snäll och förvarnade henne om detta en månad före och fick på köpet en käftsmäll i form av "jag måste få veta varför du ska vara borta och vad det är för operation. Berättar du inte nu så kommer jag ändå få veta på sjukintyget!!!" Jag fick dessvärre komplikationer och blev sängliggandes 4v. Under den tiden hade vi två telesamtal där hon fick mig att börja storgråta och vid sidan av detta krävde mig på all information. När den väl var ute, om vad det handlade om, fick jag som svar att "det är inget företaget står för!" Åter igen tar hon sig väldigt mycket frihet bland lagar och regler, denna dam. En sjukskrivning är mellan mig, läkare och försäkringskassan. En chef har inte rätt att pressa en arbetsdagare på information om någonting denne inte vill berätta. Helvete vad arg jag blir. Det känns som att allt hopat ihop sig till en stor vidrig klump av ångest inuti mig. Jag vill bara bli av med detta nu! Är stolt över mig själv att jag gav henne svar på tal i telefonen i alla fall. Är också glad över att en överliggande känsla inuti mig säger att jag inte behöver vara orolig över något - säger jag upp mig eller vice versa klarar jag mig ändå. Jag har goda meriter och sjukt bra driv så bör inte bekomma mig. Nää.. usch. suck för detta. [KURSIV]En flykt vore på sin plats. Synd att Thailand är hela vägen bort till Måndag..[/KURSIV] [KURSIV] (den positiva procent jag har kvar i mig tänker samtidigt: tur att jag får resa bort ifrån allt redan på Måndag och bara må bra en månad. Jag är lyckligt lottad!)[/KURSIV]

Kommentarer

  • 16 feb 2012 09:35
    Låter som om det vore på sin plats att ta en diskussion med facket om hur det företaget funkar. Ta inte sånt här liggandes. Ifall man lägger sig blir man bara överkörd.
  • 16 feb 2012 09:42
    Ja det vore det verkligen. Jag pratade med dom när det gällde operations-tjaffset och de är ju såklart på min sida. Fråga är bara vad man kan begära att dom gör. Det är ju inte så kul att vara den som "bussat facket på chefen".. Å andra sidan är vi många som upplever just sjukskrivningssamtalet på samma vis. Rent kränkande, och det måste man ju göra något åt. Tack för orden :) tänker aldrig låta mig bli överkörd igen!
  • 16 feb 2012 09:47
    Begär inte något av dem utan informera facket hur situationen är och hur du upplever den och fråga vad facket har för verktyg för att hjälpa till.

Logga in för att skriva en kommentar.