icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
2 april 2014 16:13
6

Äntligen börjar vikten på en 7a!

Idag är en glad dag, överlycklig(!), har äntligen lyckats tagit mig preciis under 80 kg och gått ner 32,1 kg sammanlagt :D! Kämpat med 2 sega kilon sedan i somras som bara pendlat upp och ned.. Jag hoppas det fortsätter nedåt nu så man slipper må dåligt över sig själv! Känns underbart att vikten börjar på en mindre siffra nu, känns helt overkligt. Insett nu att det bara är att slaviskt räkna och hålla back på kalorier (och att träna), som för vem som helst som är o-opererad, som funkar om man vill fortsätta gå ner i vikt några år efter operationen. Jag trodde man skulle slippa behöva gå tillbaks till att räkna kalorier efter operationen, för det blir man ilurad av dietisterna och alla.. Men tydligen icke. Snart gått 3 år. Gastric bypass är inte en dans på rosor för alla faktiskt, långt ifrån...

Kommentarer

  • 2 april 2014 16:52
    Lilltuss
    Grattis till sjuan! :-) Berätta mer om gastric! Nyfiken! Vad är bra? Dåligt?
  • 3 april 2014 07:21
    Nepp, ingen dans alls! Man får en bra snålskjus från början, men sen så är det bara att arbeta och gno på!
  • 3 april 2014 08:43
    utter
    Vad härligt! Heja heja! :-)
  • 2 april 2014 18:24
    Grym prestation. Hoppas du klarar resten av målet med. Lycka till. Känner två som gjort den operationen. den ene var nära att stryka med. Den är ju inte ofarlig.
  • 2 april 2014 23:47
    Svalu: Tack så mycket! Jag ger inte upp fören jag är i mål om jag så måste svälta och träna mig sönder och samman. Har riktigt svårt för att släppa på kilona. Det är väldigt få som dör, risken är ju som störst under operationen och veckorna efter. Men visst finns det folk som dör, hörde för några veckor sedan om en som gjorde det :( usch.
  • 3 april 2014 00:05
    Lilltuss: Tack så mycket! Det bra är att man inte KAN smälla i sig stora mängder mat, utan det är fysiskt omöjligt och gör riktigt ont om man gör det. Så jag håller mig till att äta lite men näringsrik mat :). Sen tycker jag det är bra att jag mår dåligt av för mycket socker och fett, och får kramp av kolsyra. För då håller man sig borta från det för man vet att det straffar sig. Min karaktär innan operationen var inte så pass stark så att jag valde att göra det självmant. Det positiva är ju också att man minskar risken för diabetes och hjärt-och kärlsjukdom. Min läkare sa att med vikten jag hade innan operationen hade jag minst -10 år att leva Det dåliga är väl att man stannar i vikt efter ett tag och det blir riktigt svårt att komma vidare. Många får också löst skinn om de gått ner riktigt mycket eller för fort. Man kan få det bortopererat och betalt av Landstinget, men alla kommuner väljer själva kraven man måste uppfylla och vissa hjälper inte till alls. Så det är många som måste stå för sina operationer själva och dom är smärtsamma och hutlöst dyra. Jag kommer troligen behöva göra operationer i framtiden. Det jag inte gillar är att man inte får rätt till någon psykologisk hjälp, många inser inte att de går ner i vikt och har kvar samma självbild att de är tjocka och värdelösa, när de är normalviktiga. Eller får inte hjälp med vad de kan göra för att kontrollera känslor när de inte längre kan hetsäta. Eller så skaffar de ett nytt beroende när mat inte kan vara ett beroende längre, många blir alkoholister eller får ätstörningar sorgligt nog. Det finns måååånga nackdelar och fördelar. Jag är kluven vad som väger över. Det är så olika för alla. Men jag är faktiskt glad att jag gjorde operationen ändå, även fast den bidragit till att jag nu har ett väldigt komplext tänkande om mat och mig själv, som jag inte hade innan. Jag hade nog aldrig kommit så långt utan den :)

Logga in för att skriva en kommentar.