icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Efter att ha hibernerat och prioriterat fel saker i flera år -

Den leende krigaren har vaknat!
11 september 2011 15:54
2

Den elfte september 2001 på eftermiddagen...

Jag snappade upp ett samtal i foajen till Teknikdalen i Borlänge, någon hade fått ett SMS med innebörd att ett flygplan flugit in i en skyskrapa i New York. Bilden i mitt huvud var att det rörde sig om en Cessna 172 med en flygelev. Men föreläsningen i nationalekonomi, som egentligen skulle slutat kl 15:00, hade slutat lite tidigare och jag skulle hinna handla innan min fru kom hem. Jag cyklade upp till ICA Trumpeten, vilket tog kanske tio minuter. När jag kom in i butiken var det något märkligt på gång. Folk stod stilla i grupper och verkade lyssna. Efter några ögonblick insåg jag att de lyssnade på radion i butikens högtalare. jag insåg att något stort hade hänt, ett trafikflygplan hade träffat World trade center, dussintals med trafikflygplan saknades. Jag hämtade mjölken och osten, betalade och cyklade hem och slog på TV:n, som fick stå på resten av kvällen jag missade det andra flygplanet som träffade WTC, jag var ute och kollade till potatisen som kokade på spisen, jag hörde bara att tonläget hos reporten på CNN skruvades upp ytterligare. Frun kom hem och vi tillbringade kvällen. Sedan dess har det hänt igen, att vi hör något på radion, eller man slår på TV;n och att extrasändning på från rapport är att vänta eller nyhetsflash på internet; september 2003 en politiker knivhuggs på ett varuhus i Stockholm,mars och oktober 2004 bomber på en klubb på Bali och på pendeltåg i Madrid julen 2004 jordbävning och tsunami i indiska oceanen,juli 2005 bomber i tunnelbanan i London. I juli 2010 spränger någon en bilbomb i Oslo... Varje gång det händer känner man sig förtvivlad och maktlös och rasande! Därför tycker jag att norrmännens självbehärskning och metodik efter sommarens händelser är så beundransvärd. Man litade och litar iskallt på sitt system, alla gör det man ska, man följer lag och praxis. Metodiskt och lungt arbetade och arbetar man sig igenom dådets faser. Inget sker överilat. Jag hoppas - om det, gud förbjude, skulle inträffa något liknande i vårt land att vi kan agera på samma lugna, metodiska sätt.

Kommentarer

  • 11 september 2011 15:57
    gittan52
    Kan bara hålla med dig!
  • 11 september 2011 18:24
    linni
    Förtvivlad och maktlös är just vad man är... rasande men ändå rädd.

Logga in för att skriva en kommentar.