Ledsen och arg på samma gång
känner mig både arg men under det lite sorgsen. Kändes som att hela dagen gick snett idag på nåt vis. Vet att många av känslorna är hormonstyrda då jag har problem med binjurarna och sköldkörteln. Men jag har ändå svårt att förstå mig själv när det blir så här intensivt. Har fått stöd av min näringsterapeut mentalt då hon förklarat för mig vad som händer både känslomässigt och fysiskt när man har trötta binjurar. Men även såklart så har vi lagt upp en behandling med örter vitaminer och mineraler. En av tabletterna, Adrecomp tålde jag inte och det fördröjer ju hela processen tyvärr. Jag är nog lite frustrerad över det med eftersom jag vill bli bra så fort som möjligt. Men det är ju oxå stress som har krånglat till det här från allra första början. Så jag behöver varva ner
Så nu ligger jag och surar ute i vår tambur. Det känns inte som att jag tycker om mig själv ett dugg just nu. Jag har bankat på mig själv inombords hela dagen över både mitt heta temperament och att jag gjorde min man besviken när han för en gång skull tänkte överraska mig och följa med på promenad. Jag som nästan aldrig får med han men jag hade bestämt med mun dotter att vi skulle gå på matiné med hennes lillebror på dagen. Det som hör saken till är att jag bestämde det i ilska igår för att han varit så introvert och spelat i flera dagar och jag ilsknade till i min hormonyra. Hade jag varit mig själv så hade jag nämnt det igår och gett honom tid att säga nåt om sina planer idag. Så nu ligger jag här och tycker synd om mig själv och slickar mina sår. Vikten går mkt sakta neråt men det känns sekundärt just nu när jag inte mår bra i själen. Det är märkligt hur livet kan kasta runt en. För 15-20 år sen så tog jag för givet att jag skulle vara frisk och alltid kunna gå ner i vikt. Jag vägde då ca 5-7 kg för mkt och ca inte nöjd med mig själv. Idag sitter jag med fibromyalgi, post traumatisk stressyndrom, graves sjukdom (sköldkörteln) och en skolios som är under utredning. Jag får vara glad om jag överhuvudtaget kan förlora några hekto i veckan eftersom sköldkörteln styr allt inkl förbränningen. Så jag säger det, man ska vara tacksam över det man har medans man har det, en dag kan det vara borta. Jag har bantat och stressat mig sjuk. Med facit i hand så ser jag galenskapen.
Ta hand om er och slå inte på er själva. Det finns ingen sköld för det. ❤️
Sandra
Kommentarer
-
Nej man ska inte slå på sig själv och jag har själv gjort det alltför mycket i mitt liv. Det är det klassiska att man kan inte tycka om andra när man inte tycker om sig själv. Kämpar också med mina stressymptom men alt börjar sakta bli bättre. Jag hoppas du får ordning på det du kämpar med sjukdomsmässigt och skönt att du får vård . Var snäll mot dig själv och ta hand om dig ordentligt. Kram!
-
Håller med. Så lätt att slå på sig själv, hårt hårt.
Var rädd om dig och pussa på mannen och förklara varför det blev "fel" , så kommer det göra stor skillnad för denna dags utveckling. Pepp 🌹👍😎
-
Ta hand om dig själv och om varandra för det är lika viktigt i en tvåsamhet
-
Eleganz: Ja vi är många som slår på oss själva, det blir väl så när man är van från barndomen att bli konstant kritiserad. Att man inte istället fick bekräftelse för hur man kände och hur fin man va på riktigt. Det jobbar jag på att ge mina barn. Stor kram till dig. Vi är fantastiska och fina som vi är. ❤️
Bella50 och Tita: jo jag pratade med honom sen och öppnade hjärtat hur jag kände och det hjälpte delvis. Men just nu är jag lite rädd att öppna hjärtat helt märker jag. Jag hoppas vi tar oss igenom det här tillsammans. Jag känner mig skör och rädd för framtiden. Behöver nog bara stärka upp mig själv så lättar det. Massa kramar till er! ❤️
Ebbesmor: jo jag äter (lchf) sockerfritt glutenfritt och nästan helt mjölkfritt sen nån månad tillbaka. Sen har vi en bra plan jag och näringsterapeuten med hur vi ska stötta upp binjurar osv. Jag är just nu bara i startgroparna med behandlingen och då känns det känsligt när inte alla preparat passade in. Det ligger mkt förväntningar under ytan känner jag. Lätt att bli besviken då om allt inte klaffade. Hon säger dock att det finns fler vägar så jag litar på hennes bedömning. Jag fick hjälp första gången för ca 2 år sen och då vände vi hela sjukdomen med hjälp av hennes fingertoppskänsla och min orubbliga motivation att bli frisk. Det är väl bara så att jag har hunnit glömma och behöver på påminna mig om min tidigare erfarenhet. Men grundproblemet behöver ju lösas eftersom att jag föll tillbaka med dålig kost och självdestruktiviteten. Men jag jobbar varje dag på det mentala. Dags att ta tag i självkänslan en gång för alla. Tack för pepp och kram till dig. ❤️
-
Jag har också graves och då har man för hög ämnesomsättning, har du fått riktig behandling för detta?
-
Du får tänka att män är faktiskt olika kvinnor...på gott och ont. 😳
Vi tror ofta att de ska intuitivt känna vad vi vill och önskar få för respons från dom !
Så blir vi besvikna och tror dom inte bryr sig eller inte lyssnar !
Jag har en här , som är precis sån....och det är frustrerande många gånger. 😡
Man når inte ända fram s.a.s hur mycket man än pratar.
Tänk oxå på hur många fler ord vi kvinnor använder / dag , jämfört med män !
Det blir ett avsevärt antal 😳 inte konstigt dom " slutar lyssna " på oss. 😬
Gott att du pratade med mannen. Pussa honom lite x-tra...för DET språket förstår dom i alla fall. Pepp och krya på dig 🌹👍
-
Paloma,: som jag skrev högre upp så har jag en fantastisk näringsterapeut som även skall tilläggas min läkare personligen verkar lita på med. Däremot som har man ju som du kanske själv upplevt massa känslor som väller ut i takt med hormonbalansen visar sig. Det är ju därför jag får såna här dippar under tiden jag genomgår behandlingen. Det går ju inte över på en kvartrast tyvärr. Allt tar sin tid. Har inte ditt svängt över till underproduktion? Det har mitt gjort efter 2 års behandling, det blir så när kroppen ska läka det iaf med näringspreparaten och örterna.
Bella50: jo det kan ofta vara så mellan kvinnor och män. Låter ganska likt min karl. Som tur är så når jag in ibland vilket jag gjorde med det här oxå. Vi är nog bara lite nerviga båda 2 just nu när vi precis står i startgroparna för att bli husägare för första ggn i livet. Både kul men ändå nervöst med mkt ansvar. Tack för kramen och jag skickar en tillbaka. 💞
-
Jag var tvungen att dricka radioaktivt jod pga att jag fick förmaksflimmer innan någon läkare tog mina symptom på allvar. Jag minns bara att jag var helt toppad och samtidigt helt orkeslös. Detta var i slutet av 2010 och efter jodbehandlingen så vände det snabbt till underfunktion och jag äter 75 mg levaxin.
Jag ökade snabbt i vikt innan min graves upptäcktes, men nu har jag inte svårare än vanligt att hålla vikten och jag gick ner 23 kg med 5:2 på 7-8 månader. Det är inte så vanligt att öka i vikt med graves, för det är en överfunktion på ämnesomsättningen och de flesta rasar i vikt säger dom. Jag hade inga problem med ilska eller nedstämdhet utan tvärt om var jag glad och sprallig för det mesta, men det var nog också sjukdomen för nu har jag mina dippar lite till och från. Jag hade värk innan jag fick graves, men det var en mild bris jämfört med hur mycket jag har nu. Det verkar tyvärr också bli värre med graves, så det är ingen rolig sjukdom precis. Extraslag har jag också kvar men helt ofarliga enlig hjärtspecialisten, men dom är tusan så jobbiga och stressar mig en del när dom håller på ofta vissa dagar.
Hoppas att du får hjälp med att må bättre, för det är oftast en sjukdom som ingen inom vården orkar engagera sig i.
Logga in för att skriva en kommentar.