Hej igen allihop!

Jaha då va man en i mängden som nästan gått ner allt och får börja om från ruta 1 då. Det känns lite vemodigt och lite tungt men jag har haft mina hundmånader eller 1 helt år blir det ju faktiskt precis. Jag mådde ju skräp på slutet i september/oktober förra året och förstod inte varför, jag hade hemska symptom som skakningar, kraftig hjärtklappning, svettningar och en hel del fler mer eller mindre trevliga symptom. Så min familj skickade iväg mig till läkaren där jag fick genomgå en hel drös med prover innan jag efter ca 3 månader senare fick svaret basedows sjukdom eller falsk giftstruma (överproduktion av sköldkörtelhormon) Min vikthets med tillhörande träningshysteri 7 dagar i veckan hade hjälp till att utlösa denna hemska sjukdom. Så under ca 3-4 månader så hade jag gått upp alla mina ca 25 kilon igen och jag var så besviken och chockad. Allt gick så fort. Med den här sjukdomen så innebär det att kroppen angriper sin egen kroppsdel alltså sköldkörteln. Jag har en hel del antikroppar som jobbar för fullt med att bryta ner sköldkörteln och det är mycket pga långvarig stress. När jag fick reda på det här så bestämde jag mig för att gå till alternativ-vården vid sidan av den vanliga vården för att få en helhet av problemet. Jag är inte förtjust i att äta medicin om jag kan hitta en naturlig lösning som kan hjälpa kroppen att läka själv. Nu ca 1 år efter så har näringspreparat (enlig min näringsterapeut) hjälpt mig ta ner de höga värdena till viss del i kroppen. Nu går jag in i nästa fas att inte gå över på underproduktion av hormonerna. Jag kan alltså äntligen börja påverka min vikt vilket har varit helt omöjligt tills nu. Det har varit mycket frustration att bara kunna se på medans kroppen förfallit. Jag har varit inne på hjärtintensiven för kontroll då mitt hjärta löpte totalt amok för några månader sedan. Så motion har inte varit att tänka på tills nu. Det tuffa är att jag absolut inte får stressa så det handlar om lugna promenader och alla härinne vet ju hur lite man känner att det hjälper om man inte får träna så man svettas rikligt, så det känns ibland lite hopplöst. Lchf som jag körde fram till slutet innan jag fick diagnosen kan jag inte alls köra vidare på eftersom även binjurarna blir påverkade av den här åkomman. Då behöver kroppen en del kolhydrater för att kunna funka. Så nu har jag tagit beslutet med hjälp av min näringsterapeut att testa 5:2 varianten så får vi se hur min kropp mår då. Jag ska hur som helst göra detta i ett betydligt mer avslappnat och lugnare sätt. I första hand för hälsans skull. Jag är ju inte på långa vägar frisk än. Jag har hunnit läst lite på vissa av era bloggar här och är mkt imponerad över hur bra ni lyckats. Grattis till alla som lyckats helt, jag hoppas jag får tillhöra den skaran snart. Jag har även hunnit flytta till Nynäshamn så om det finns någon som är med o bor i nynäs så går jag gärna en promenad då o då. Hör av dig. Stor kram Sandra

Kommentarer

28 oktober 2013 08:50

rosnas

OJ vilken resa du gjort, sköldkörteln är inte att leka med. Jag har själv problem med sköldkörteln och varit hemma ett tag och det värsta är att jag börjat gått upp i vikt som du gjort. Är också lite fundersam på hur jag ska göra med kosten jag äter enligt LCHF, jag ska ge det ett tag till så får jag se. Jag önskar dig lycka till på vägen. Kram Rose-Marie.
28 oktober 2013 10:26

okunnig

Vad stark du är som vågar komma tillbaka berätta och kämpa igen:-) kom själv precis tillbaka efter uppgång på 10 kilo. Kämpa på:-D
28 oktober 2013 14:02

Snuttan7

Tack snälla fina ni. Jo jag tänkte nog till en extra ggn innan jag vågade mig in här. Men jag tänkte att var någonstans förutom här skulle någon förstå mig?! Dessutom har jag ju ett ansvar för alla som läst min framgångshistoria här på MD, som jag va med på någon gång förra sommaren (på startsida så finns ju den fliken på vänstra sidan) jag vill visa att visst kan man falla rätt rejält o ändå hitta tillbaka till sig själv igen. Rosnas: vilken variant är det du har. Jag började min första del med överproduktion på sköldkörteln och nu 1 år senare är den på väg att bli underproducerande. Det är verkligen ett helvete när hormonerna lever rövare, man blir inget rolig att vara med. Tur att jag har så mkt hjälp av min näringsterapeut. Hoppas du har bra hjälp. Okunnig: ja vi får borsta av oss o ställa oss upp igen. Vi kan visa oss själva att vi kan fixa det trots motgångar. Nu kör vi. Kramar till er båda.
31 oktober 2013 09:59

rosnas

Snuttan7 från början för flera år sedan var det underproduktion och med medicineringen så har det legat ok, men i somras började jag känna att det inte stod rätt till och förstod inte vad det kunde vara, men i början av october var jag tvungen att söka hjälp och då visade det sig att jag ska sänka levaxinet från 100 till 75 och jag var så snurrig att jag inte kommer i håg vad läkaren sa, men jag får en telefontid den 7 nov så jag ska ta reda på alla detaljer. Jag har ju ätit lchf sedan april och det har ju kännts bra och jag gick ner några kilo men nu är alla tillbaka och i går hade jag sån kramp i magen och spydde och jag funderar på att jag inte kan fortsätta med det nu.
1 november 2013 22:43

Snuttan7

Det är bra att du kollar upp det där med symptomen o medicinen. Jag har ju valt att gå via alternativvården eftersom jag har hört så mkt om vanliga läkarvården o deras stora brist inom just vetskapen om sköldkörteln. Det har gjort att jag får info av min näringsterapeut som endokrinlänaren knappt verkar ha koll på. T ex att det är vanligt att vi med sköldkörtelproblem oftast få följdsymptom som exempelvis lågt progresteron som ger symptom som: PMS, svullnad o överviktsproblem mm. Jag har tack vare henne börjar med en salva som innehåller naturligt progresteron. Sen har jag på gång att få äta naturligt sköldkörtelhormon istället för levaxin. Jag känner att det ska bli spännande att se hur bra min kropp kan jobba MED mig ang viktnedgången. Kram

Logga in för att skriva en kommentar.