Tuffa tider..
Tuffa tider nu.. Världen är skakad och vi går igenom en pandemi som skrämmer skiten ur en del medan andra är mindre rädda.
Själv tillhör jag den oroliga sorten då jag tillhör den sk riskgruppen och tänker mig lite extra för. Medan jag har folk runt om kring mig som resonerar att själv kommer jag nog få en förkyldingssymtom då jag är ung och frisk,, och så lever de som vanligt. Utan att tänka på att de faktiskt kan smitta sin omgivning med allt vad det för med sig för gamla och de som befinner sig i riskgruppen.
Jag tog den diskussionen med en man i yngre medelåldern i veckan och han tyckte allt var så upphåsat som han uttryckte sig.. Alla skulle koppla av då det bara var en vanlig förkylding det handlade om.. Hur jag än försökte förklara så var han bestämd i sin uppfattning.. Ja och hur många sånna människor har vi inte runt i kring oss?
Jag ställde in min tid på VC i dag som jag hade för koll av blodtryck och EKG och lite andra prover.. Vågar inte gå till ett ställe som många sjuka besöker just nu. Det väntar jag med och fortsätter med de mediciner jag har. Jag hade annras tänkt att få byta min blodtrycksmedicin då det sjunkit i takt med min viktnedgång.. Men känner att nu är det inte läge att laborera med kroppen så den kommer i stress. För stress får mitt blodtryck att stiga.
Jag vill inte heller gå på för mycket kaloriunderskott, utan kommer nu lägga mig så jag håller mig viktstabil då jag ändå är nära min målvikt. Så att min kropp känner sig så stabil och lugn som möjligt.
Bosta med vitaminer och försöka hålla imunförsvaret på bra hummör. Mycket mer går inte att göra.. Stanna hemma så mycket jag kan och försöka jobba hemifrån så mycket det går.. Men jag måste ändå till jobbet och få hem mat, samt att jag kan bli smittad av min man om han får det då han träffar en del människor i jobbet varje dag.. Så helt säker är jag aldrig..
Hur känner och tänker ni kring Corona? Jag förstår ju att vi alla är och tänker olika då vi befinner oss i lite olika situationer. Det jag reagerar på är de som inte tar sitt ansvar och ser enbart till sig själva..
Gillar
Kommentarer
-
Jag är inte stressad i vanlig mening...men försiktig när jag är ute i butiken och så.
Nu är vi helårslediga så det underlättar mycket...och friska i grunden...men i 70-årsåldern.
Nu bor vi isolerat uppe i skogen och vi måste inte ut på byn i onödan och inte till nåt jobb.
Grattis till" nära målvikten" ..👏👏😄🌹
-
Jag minimerar kontakt och tvättar händerna ofta. Ju varit tvungen resa med SJ -tåg senaste veckan och åka buss till jobbet men försöker ta på så lite som möjligt och hålla avstånd till folk om jag kan. Jag har lindrig astma och vet inte om det räknas till en riskgrupp. Jag tänker på att om jag skulle bli sjuk kan jag ju smitta andra och det ju inte bra om många blir sjuka och belastar sjukvården. Även om det inte skulle vara farligt för mig vill jag ju inte riskera andras hälsa. Jag är lite orolig för mina föräldrar som bor på annan ort och som är över 70 och dessutom har olika sjukdomar. De själva verkar inte bry sig så mycket utan de verkar leva som vanligt. På vårt jobb får vi från idag jobba några dagar hemma. Då jag varit bortrest i 3 veckor direkt efter en flytt hade jag nästan ingen mat eller något hemma, inte ens toapapper så senaste dagarna har jag varit tvungen gå på affärer ändå. Jag känner nästan ingen på min arbetsort så jag kan inte få skjuts och jag orkar inte bära så mycket då det är en bra bit att gå. Nästan allt har ju varit slut också på affärer, jag fick inte tag på den mat jag skulle ha och jag fick gå på flera affärer innan jag hittade ett paket med toapapper... Folk var som galna på affären, stora berg med varor i vagnarna och där kommer jag med min lilla i stort sett tomma korg... Det ordnar sig säkert alltihopa. Jag har tolkat det som att alla åtgärder är för att inte överbelasta sjukvården och även försöka undvika längre stopp på arbetsplatser.
Jag såg förresten på tv 4 om att man ska städa extra noggrant hemma för man tar ju i allt och tvätta kläder och sånt oftare nu. Jag har märkt själv att man tar ju i grejer hela tiden tex på affärer, i varor och när man betalar trycker man ju in sin kod. Vanliga pengar smittar också så bättre ändå betala med kort.
Jag tänker det bäst om man minimerar kontakt med andra i den mån man kan. Jag vet inte var du bor men här i Stockholm verkar folk ändå ha respekt för smittan och lyda regler tex sitta utspritt på bussar. Men igår var det en kvinna/kund som hostade enormt på Coop... Så alla visar inte hänsyn. Ju inte säkert hon har Corona men det vet man ju inte.
De flesta får nog viruset till slut men ju bra om man drar ut på om /när man blir smittad.
Allt ordnar sig säkert.
-
Jag har sjukskrivit mig då jag fick hosta och huvudvärk i helgen. Jag jobbar med äldre och sjuka, så då tycker jag det är extra viktigt att inte gå till jobbet när man har symtom. Det är ju riskgrupperna som behöver skyddas.
-
Jag är mycket oroad.
-
Jag har möjligheten att jobba hemifrån så nu sitter jag i soffan om dagarna med min laptop. Jag försöker få till någon promenad varje dag om det inte ösregnar. Vi kör också Zumba här hemma för att få lite träning.
Sedan i oktober har jag haft en rethosta som kommer och går i intensitet så det är också en anledning att stanna hemma så jag undviker att skrämma upp andra.I övrigt känns det mer som att allt stannar upp och det blir att vänta och se. Vi skulle till Tallin i maj men den försöker vi avboka det som går att avboka. St Petersburg är bokad till augusti men lär nog heller inte bli av.
-
Ja tänk vad det ställer till det för oss med sådant som vi i vardagen tar för givet. Jag tror vi är måna som får upp ögonen hur bra vi egentigen har det när allt är som det ska och det rullar på.. Men det kommer ta ett bra tag innan vi är där igen. Vad vi kan göra nu är att vara rädda om oss själva och varandra och tänka noga vad vikan göra för att gå starka ur denna pandemi. Kram och ha en underbar dag och var rädda om er
Logga in för att skriva en kommentar.