Som det blev...
Det gick verkligen tungt idag, riktigt sakta till och med för att vara jag. 15km tog 2 timmar och 23 minuter, det är inte bra. Jag stormade hem, supermissnöjd och grinig.
Jag kom på så småningom (jag är inte världens klyftigaste direkt när jag sprungit) att jag ligger på ett ganska brutalt underskott (bara de fem senaste dagarna har jag inte ätit 6 471kcal som jag annars skulle behövt för balans).
Jag har sprungit tuffare korta pass tidigare i veckan med mindre vila plus att jag satt i timmar idag och redigerade manuset vilket kräver sin tribut det med antar jag, så jag kanske helt enkelt inte hade mer ork än så här. För pulsen låg där den borde, trots att det gick så sakta och så fort jag försökte öka stack pulsen - en vink om att jag inte borde öka farten antar jag.
Jag hade tänkt springa 20km, men jag insåg när jag fick flimmer i utkanten av synfältet att kroppen inte ville mer idag så jag stannade vid 15km och surade järnet en stund. Tills verkligheten och logiken hann i kapp mig.
På't igen bara 
Jag glömmer så lätt, att jag faktiskt bara äter 800kcal per dag. Att kroppen gör sitt bästa för att svara mot mina krav. Att jag ställer väldigt högra krav på vad jag vill att kroppen ska anpassa sig till och åstadkomma den här gången.
Jag bara biter ihop och kör, när jag väl bestämt mig. På gott och ont. När jag är inne på ett bra spår är det ett vinnande koncept.
Men när jag är snett ute kan jag bli dum, envis och dum.
Vilken tur då att jag har en vettig och klok familj som låter mig gnälla av mig, lyssnar och nickar förstående och väntar ut mitt dåliga humör (annars är jag inte mottaglig för argument) innan de förklarar för mig exakt vad jag glömde ta med i beräkningen den här gången 
Det ska bli spännande att se vad vågen säger imorgon, det är ju vägning imorgon bitti för att se resultatet av min andra vecka på pulver. Med tanke på att vågen visade så stort minus förra gången, -3,5kg på en vecka, tänker jag mig att det kanske blir några hekto nu då.
Hur nära mitt delmål 85kg kommer jag den här gången? 87,2kg visade vågen förra gången.
Leker med tanken att jag på de veckor som är kvar går ner 1kg i vikt i snitt, då skulle jag kunna gå ner 6kg. Jag skulle nosa på 80kg.
Om jag behöver mer motivation än så kan jag ju tillägga att gränsen mellan fetma klass 1 och övervikt för mig går vid 77kg. Där lämnar jag BMI 30.
Det är inom räckhåll. Inom synhåll.
Jag ska fixa det här.
Gillar
Kommentarer
-
Pepp pepp! Starkt gjort att ens klara av att springa med de kaloriunderskottet. Bra att din familj kunde stötta dig och få dig på in på de reflekterande spåret. Lyssna på kroppen och kör inte för hårt. Jag håller tummarna för att vågen ger dig en siffra!
-
Tack Waza79, ja det är faktiskt rätt starkt gjort. Det är ju det jag glömmer, att kroppen bara får precis det den behöver men inte en smula mer just nu och enda anledningen till att jag kan springa alls är att jag 1: springer sakta, så att jag håller mig på en hög andel fettförbränning och 2 inte springer kvalité så mycket (eftersom det kräver hög energinivå, mycket kolhydrater och lång återhämtning).
Som ultralöparen Rune Larsson sa till mig en gång i tidernas begygnnelse när jag började med löpning, att jag skulle inte springa fortare eller längre än att jag ville göra om det imorgon igen. Det finns visdom i det, när jag börjar tänka på orden igen.
Logga in för att skriva en kommentar.