icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search

LadyG tar nya tag!

16:8 3473923
Matglad bullmamma i löparskor. Jag drömmer om en vältränad figur, något jag inte ens vågade hoppas på förut. Mitt mål var först att komma ner på ett BMI under 30 och därefter sakta men säkert, envis som en mula, försöka skaffa mig den där vältränade kroppen som hägrat i drömmarna. Beväpnad med den kunskap jag förvärvade vid den resan gör jag en liknande resa en gång till för att bli av med mina gravidkilo och åter kunna springa marathon.

Nu för tiden är jag en av Matdagbokens mentorer, skicka ett privat meddelande om du vill ha stöd och pepp privat eller om du vill ha någon att bolla ideer med.
1 januari 2016 19:12
10

Så hur tänker jag?

Min syn på det där med mat har ändrats under årens gång. Allt eftersom jag lär mig mer, får nya fakta och utvecklingen går framåt ändras och förändras min syn på hur jag borde äta. Men generellt gäller fortfarande regeln att jag kan äta allt, men inte jämt.

Vissa saker är jag mer förtjust i än andra; strimlad vitkål, lättkokad broccoli eller morotsstavar till exempel. Det är sådant jag kan äta som snacks, eller som mellanmål. Äpplen, apelsin, banan. Genrellt sett försöker jag äta mer färska grönsaker, mer frukt och färre smörgåsar.

De där smörgåsarna. Latmans bukfylla. En förskräcklig massa energi, men inte så mycket mättnad att det stör, om man inte väljer ett riktigt grovt bröd. Men de flesta väljer förklätt vitt bröd, dvs ett bröd som ser mörkt ut men som vid närmare grnaskning fortfarande är snabba kolhydrater och lite fibrer.

Ibland, men inte jämt. En smörgås efter löprundan innan jag hoppar i badet är okej, då skriker kroppen efter energi att puffa ut i depåerna. Men bara för att jag är sugen, mellan måltiderna eller för att jag är sugen på ost? Nej. 

Jag älskar ost för mycket för att tillåta mig att äta det i de mängder jag skulle vilja ändå, så där får jag hålla mig kärlek i strama tyglar :-)

 Försöker undvika hel- och halvfabrikat, snabbmat och annan "skräpmat" (det endel kallar "utrymmesmat", dvs sådant som bara ger energi men inte bidrar med några nyttigheter). Undviker läsk och godis.

Det låter kanske som att jag undviker allt som är gott, men genom måttlighet till vardags kan jag äta en chokladfondant med vispad grädde efter middagen utan att det spräcker min budget. Jag kan ta ett glas rött till maten på helgen, om jag vill. Inte allt, inte jämt. Det känns lyxigt.

Och det är ju det som är problemet för många, att lyxen blir vardag. Det ska vara lyx och flärd hela vägen till helg, och då ska det slås på stort... Fredgasmyset börjar för vissa redan på måndagen.

Men lite är det ju med kroppen som med en bankbok. Jag kan inte bara sätta in och sätta in, hur trevligt och gott det än är, om jag inte också tar ut. Bankboken får gärna bli rund och go, men inte min kropp :-)

Vet jag med mig (och det gör jag) att jag sitter still mycket om dagarna får jag antingen sluta med det, eller avstå från excesser vid förmiddagsfikat. Istället för fikabulle får det bli fikafrukt till kaffet. Och inte både och heller, en frukt gör inte bullen nyttigare.

Jag försöker undvika att ha sådant hemma som skulle kunna klassas som onyttigt, vilket ibland är till stor irritation för familjen när gottesuget sätter in. Men det är ju det som är poängen, för när gottegrisen i mig vaknar till (och det gör den ibland) blir det så svårt att stå emot. Då är det lika bra att inte ha det hemma till att börja med, så blir det ingen interndebatt.

Jag vill att när jag väl sätter mig ner och äter en efterrätt, en pizza eller tar ett glas vin så ska det vara något gott, något utöver det vanliga. Inte bara någon jag slafsar i mig av gammal vana utan att känna vad det smakar. Jag skulle vilja ge tillbaka middagen status, det ska vara lite av en "happening" att få sätta sig till bords och känna dofterna, middagen ska inte vara en källa till stress och ångest.

Många är så stressade idag att de äter vid diskbänken, de hinner inte ens sätta sig. Eller äter lunchen på språng mellan ställen. Jag har själv varit där, förr om åren, innan jag blev klokare. Innan jag lärde mig att sätta mig ner, se maten. Uppleva smakerna. Förr åt jag både snabbt och slarvigt, och det blev oftast mycket för mycket. Nu för tiden försöker jag äta saktare, njuta mer av maten och på något vis äter jag mindre fastän jag äter under längre tid.

"Men jag hinner inte..." tänker säkert någon, som fortfarande sitter fast i ekorrhjulet.

Men vem tackar dig när du stressat sönder dig? Vem tackar dig för att du bränner ljuset i bågge ändar?

Du har ett liv. En kropp.
Du bestämmer.

God fortsättning!

Gillar

Kommentarer

  • 1 jan 2016 19:42
    Flisen87

    Tänkvärd läsning som jag tar med mig in i 2016!

     

    God fortsättning! smiley

  • 1 jan 2016 19:46
    paloma

    Du har så rätt i det du skriver, jag är noga med att äta bra och äta mig mätt alla dagar så att om jag vill så kan jag äta något extra på helgen. Det måste vara något som är lite utöver det vanliga om jag ska offra mitt dagliga behov för det, man kan inte både ha kakan och äta upp den.

    I veckan spelar det ingen roll om vi har gäster på middag, fika elle något annat som kräver tex kakor. Jag vet att jag när som helst skulle kunna äta det, men det tar så få minuter att få i sig kalorier värda en hel middag på några småkakor eller annat ickenödvändigt för kroppen.

    Just detta tänk har nog gjort att jag lyckats hålla min målvikt i över ett och ett halvt år, jag äter god mat och är aldrig hungrig. 

    Jag önskar bara att jag förstått detta tidigare, så hade jag sluppit jojobanta halva mitt liv.

    God fortsättning på dig ocksåsmiley

  • 1 jan 2016 19:49
    Emmi11

    Mycket kloka ord!

    God fortsättning!smiley

  • 1 jan 2016 19:53

    Paloma, jag håller med dig! Tänk om jag hade kunnat förstå det här tidigare. Men sent ska syndaren vakna? ;)

    Kanske måste man göra sina misstag, trampa i några klaver och misslyckas innan man vågar lyckas?

  • 1 jan 2016 20:45
    chicha

    Kloka tankar. De ska jag ta med mig till min omstart om en vecka! Är nog det jag tappade bort under 2015 🙁

  • 1 jan 2016 22:03
    FrkM

    Gillar speciellt:

    Jag vill att när jag väl sätter mig ner och äter en efterrätt, en pizza eller tar ett glas vin så ska det vara något gott, något utöver det vanliga. Inte bara någon jag slafsar i mig av gammal vana utan att känna vad det smakar. Jag skulle vilja ge tillbaka middagen status, det ska vara lite av en "happening" att få sätta sig till bords och känna dofterna, middagen ska inte vara en källa till stress och ångest.

    yesyesyesyesyes

    FrkM
    http://padetrettio.blogg.se

  • 2 jan 2016 08:23
    gittan52

    Tänkvärt!

    När jag var barn, på 50- och 60talet åt vi alltid middag 16:30 när pappa kom hem från jobbet.Alla satt tillsammans och ingen rusade ifrån bordet för att man var stressad att komma iväg till något annat.

     

  • 2 jan 2016 09:35
    lejonell
    Du sätter ord på mycket av det jag själv funderar på nu när jag närmar mig målvikten. Tack för kloka ord.
  • 2 jan 2016 10:11
    paloma

    gittan hos oss har vi gjort så hela barnens uppväxt och vi äter fortfarande middag halv 5 varje dag, det har avhandlats hur allas dag har varit och planer för hur veckan ska se ut. Det har varit skönt att sitta ner varje middag och prata med sina barn, och många av deras kompisar har också uppskattat det.

  • 2 jan 2016 13:13
    aregnisw

    Tänkvärt och bra skrivet för det är ju så det är man kan inte bara sätta in utan man måste kunna ta ut också jag lever nog väldigt snålt med mig själv. Unnar mig sällan något extra men är det fest så kommer jag i fortsättningen unna mig lite av det goda i livet annar blir det ju för trist.

    FrkM hade en poäng med vad hon skrev det håller jag med om....sen detta med kaffebröd m m som är gluten i är ju något som jag automatisk tagit bort för längesedan.

    God fortsättning till dig med LaydG smiley

Logga in för att skriva en kommentar.