icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search

LadyG tar nya tag!

16:8 2609635
Matglad bullmamma i löparskor. Jag drömmer om en vältränad figur, något jag inte ens vågade hoppas på förut. Mitt mål var först att komma ner på ett BMI under 30 och därefter sakta men säkert, envis som en mula, försöka skaffa mig den där vältränade kroppen som hägrat i drömmarna. Beväpnad med den kunskap jag förvärvade vid den resan gör jag en liknande resa en gång till för att bli av med mina gravidkilo och åter kunna springa marathon.

Nu för tiden är jag en av Matdagbokens mentorer, skicka ett privat meddelande om du vill ha stöd och pepp privat eller om du vill ha någon att bolla ideer med.
16 september 2020 11:37
9

Lärdom

Min stålmage är normalt sett väluppfostrad. Den gör sin uppgift som den ska, den klagar aldrig och om den gnäller är det något allvarligt. Virus. Baciller. Något externt. Så gissa om jag blev orolig när jag inte mådde så bra av att börja äta efter matförgiftningen. Illamående. Blev mätt jättefort. Uppstötningar. Magen revolterade, men hänsynsfullt. 

Jag tar min mage på allvar så jag lade förstås i backen och gick igenom hur jag introcuderat mat. Kanske lite för mycket för fort? Sannolikt. Så, backa bandet till när det fungerade senast. 

Mer nyponsoppa alltså. Och mer minestronesoppa på påse och vitt bröd utan kanter. 

Maken åkte i skytteltrafik till apoteket och affärerna för att fixa Losec, Onaka, Novalucol och Probi Mage. Fler soppor också. Magen lugnade ner sig redan på kvällen och jag fick sova ostört utan att den försökte väcka mig. Den har väckt mig förut, när den låtit som ett flyglarm med sitt ylande. Men i natt var den tyst och lugn.

Vikten fortsätter rasa, men jag kan inte göra så mycket åt det just nu. Jag behöver ta kontroll över systemet, och det gör jag inte genom att försöka framhärda, när kroppen ber om hänsyn. Och min tåliga och tuffa kropp skulle inte be om hänsyn om den inte behövde det. 

Det är skillnad helt enkelt, på känslan under ett lopp när kroppen pressas till det yttersta och det känns som att man ska rasa ihop i en blöt hög och på känslan av att kroppen faktiskt har problem på riktigt. Smärtan på slutet av ett ultralopp är mest utmattning, trötthet och slitage. Sådant kroppen signalerar är trist så och så, men inget som inte en rejäl måltid och lite god sömn kan fixa. Det är sådant man kan ignorera med gott samvete.

Det kan man inte säga om den andra känslan. Den är kanske mer lågmäld, men den är mer angelägen också. Kroppen har sänkt rösten och viskar "Detta är faktiskt viktigt!" och jag känner så många som slår dövörat till, för det är fortfarande ett alternativ.

Jag föredrar att lyssna medan jag har många alternativ att prova, innan mina valmöjligheter reducerats till att åka till akuten. Konstigt nog tänker inte alla så, och ändå tar de bilen till verkstaden så fort varningslampan tänds.

Vad är skillnaden? Varför värderas bilen högre än kroppen?

Bil kan man ju köpa ny?

Ha en trevlig vecka allesammans!

5e28e321-00bd-4452-975f-3238227668a5.jpg

 

Gillar

Kommentarer

  • 16 sep 2020 12:03
    klaraelv

    Ska nog med skam säga att jag tillhör gruppen som gärna inte lyssnar på kroppen, men jag jobbar verkligen med mig själv för att bli mer lyhörd.

    Det tog verkligen hårt på dig, krya på dig nu.

    Senast uppdaterad 16 sep 2020 12:03

  • 16 sep 2020 12:49
    piaan55

    Ta det lugnt och lyssna på kroppen. Skynda långsamt. Sköt om dig 💐☘️❣️

  • 16 sep 2020 12:51
    Jessand

    Fortsätt lyssna och krya på dig...måste varit en riktigt elak bacill/virus.

  • 16 sep 2020 13:44

    Tack klaraelv, piian55 och Jessand!

    Ja dels var det en rejäl matförgiftning men sen var jag nog lite överentusiastisk i matintroduktionen igen och gick lite för fort fram.

    Jag ska skynda ännu långsammare helt enkelt.

  • 16 sep 2020 18:17
    gittan52

    Ibland tar det tid för kroppen att läka även om knoppen vill något annat. Hoppas att de två snart är överens smiley

  • 16 sep 2020 18:31

    Så är det gittan52, jag var nog lite ivrig att få äta när jag väl kvicknade till. Nu är jag betydligt mer modererad i mitt ätande, även jag lär mig så sakta winklaugh

  • 17 sep 2020 19:53
    Tita

    Ja du får nog ta det lugnt i starten din mage är helt blank på goda bakterier efter en sån pärs och kan inte hantera alla de nya goda bakterierna som du fyllt på för snabbt!! 

    Du får komma ihåg att som nyblivna mammor fick vi lära oss att mata de små med en tesked kokt vatten då de tömde sig!! Du kunde säkert ha använt en matsked till och med😏😊

    Krya på dig nu!!!

  • 17 sep 2020 21:11

    Tack Tita smiley

    Du känner mig, vill allt. Helst nu laugh

  • 19 sep 2020 00:07
    Bella50

    Oops...missat igen !!!  Vad händer här då...matförgiftning??

    Det märks att jag är fullt upptagen numera med min nya underbara hobby Decoupage.

    Hoppas nu du blir helt återställd snart. 👍

    PS vilken fantastisk bild 👏👏😄Ds

Logga in för att skriva en kommentar.