icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search

LadyG tar nya tag!

16:8 2276096
Matglad bullmamma i löparskor. Jag drömmer om en vältränad figur, något jag inte ens vågade hoppas på förut. Mitt mål var först att komma ner på ett BMI under 30 och därefter sakta men säkert, envis som en mula, försöka skaffa mig den där vältränade kroppen som hägrat i drömmarna. Beväpnad med den kunskap jag förvärvade vid den resan gör jag en liknande resa en gång till för att bli av med mina gravidkilo och åter kunna springa marathon.

Nu för tiden är jag en av Matdagbokens mentorer, skicka ett privat meddelande om du vill ha stöd och pepp privat eller om du vill ha någon att bolla ideer med.
5 juli 2018 19:56
6

Ja så kan man ju också göra...

Igår skulle jag givetvis ut i skogen och härja. Orientering, det som jag är så bra på... cheeky

Idag är jag helt bombad i benen och baken, jösses så gårdagens äventyr satte sig i musklerna! I och för sig hade banläggaren dragit banan över alla kommunens högsta toppar kändes det som men det var inte banläggaren som beslutade att jag skulle korsa hyggen och snårskog "för det är ju inte många hundra meter". 

bb847e1d-4aa3-4b48-bcd9-4a8ab6ed2ed7.jpg

Nu kommer jag dessutom ihåg varför jag alltid hade långa tights till både TNT och orienteringen tidigare. Korsa ett hygge barbent är som att springa genom en sandbläster ungefär, vildhallonsnåren är brutala mot översta hudlagret. Myggorna höll på att bli galna, jag antar att det var doften av färskt blod som drev dem till vansinne.

Mellandottern passade yngsta undertiden och följde oss via spårningsfunktionen i klockan, och hon undrade lite vad vi höll på med. I efterhand, när jag ser själva spåret hur vi sprang, kan jag förstå hennes undran. 

4ccf1631-22d6-4725-9b24-618b112d3d39.jpg

Det var superspännande, jag fick se delar av skogen jag aldrig hade vågat besöka eller springa till! Men vilken träningsvärk man får av att forcera terräng, inte ens stigar emellanåt utan bara ren otämjd skog. Fast utan älsklings sällskap hade jag aldrig vågat, jag hade för det första inte hittat till andra kontrollen ens eftersom jag var och snurrade vid helt fel skogsväg... surprise

Han springer så smidigt genom terrängen, graciöst till och med. Efter kommer jag som lilla dunderklumpen, högljudd så att jag förmodligen skrämde livet ur varenda rådjur i hela kommunen! I terräng är jag chanslös, ska jag hänga med honom får det vara grusväg möjligen eller helst asfalt. Där har jag något att bita i laugh

6766b58d-9d97-4688-a2cb-5e7396f0fa2f.jpg

Men, efter många om och men hittade vi dem allihop innan det blev natt, fast det var inte mycket marginal inte, och jag hade fruktansvärt roligt!!

Banan var satt till 3,5km men jag tror det är fågelvägen, och den sprang ju inte vi kan jag säga. Totalt blev det nästan 11km faktiskt, så att jag är trött i baken och gnällig i benen är kanske inte så konstigt laugh

Gillar

Kommentarer

  • 6 jul 2018 17:16
    klaraelv

    Långbyxor är att föredra i skogen, det använder jag även om jag springer på stigar utan sly, men jag försöker undvika mygg och fästingar så gott det går.

    3,5 km är bara sträckan för de som är lata och springer rakt på wink, de som vill ha valuta för ansträngningen att ta sig ut ser till att få längre sträcka att springa.

    Vi fick orientera mycket i skolan, jag tyckte det var jätteskoj, men jag tror inte jag kommer ihåg hur man hanterade karta och kompass längre.

  • 6 jul 2018 17:32

    Maken som hade långbyxor fick en fästing minsann, men jag som sprang barbent klarade mig. Märkligt det där, men han är populär hos fästingarna, jag brukar få slita bort dem från honom.Det hade säkert blivit kortare om jag inte hade envisats med att försöka springa på kompassriktning, det är dömt att misslyckas om man är sån nybörjade som jag smiley

    Jag är superdålig på att läsa karta men det är så roligt att jag försöker ändå, lokala orienteringsklubben där jag bopdde förut hade nybörjarkurser jag gick på och det ångrar jag verkligen inte! Både huvud och kropp får vara med på ett helt annat sätt än i vanlig löpning. smiley

  • 6 jul 2018 18:10
    klaraelv

    Nu bor jag ju i Mälardalen och här finns ju inga riktigt stora skogar så jag har inte känt behovet av att skaffa karta. När jag bodde i Norrbotten så hade man alltid en topografiskkarta och kompass liggande under sitsen på snöskotern, om man skulle komma vilse. Tack och lov så var det inte många gånger jag behövde den.

  • 6 jul 2018 22:33

    Underbart, wov jag avundas dig det är ju så roligt att orientera!!! Men var katten har du dina benskydd och orienteringsbyxor, så där kan du ju inte springa! Putsa reporna bra nu och se till att nästa gång ha alla skydd på. Det hjälper dig att ta den kortaste vägen😀

    Vilken vacker bild högt på klippan i kvällssolen. Härligt!

  • 6 jul 2018 22:38
    chicha

    Vilket äventyr! Som sagt, i skogen ska man ha långbyxor - nu har du lärt dig varför😄

  • 7 jul 2018 11:01

    klaraelv, det var i när jag bodde i Stockholm vi orienterade mest, i Ursvik och den skogen är inte väldigt stor alls, så skogens storlek är definitivt ingen ursäkt laughDet går alldeles utmärkt att springa vilse i en liten skog också laugh

    Tita, hjärnsläppet ryckte ut och tyckte att det var för varmt att ha något mer på sig, till myggornas förtjusning laugh

    chicha, japp! Vissa saker lär jag mig saktare än andra bara, men jag lär mig laugh

Logga in för att skriva en kommentar.