icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search

LadyG tar nya tag!

16:8 2651890
Matglad bullmamma i löparskor. Jag drömmer om en vältränad figur, något jag inte ens vågade hoppas på förut. Mitt mål var först att komma ner på ett BMI under 30 och därefter sakta men säkert, envis som en mula, försöka skaffa mig den där vältränade kroppen som hägrat i drömmarna. Beväpnad med den kunskap jag förvärvade vid den resan gör jag en liknande resa en gång till för att bli av med mina gravidkilo och åter kunna springa marathon.

Nu för tiden är jag en av Matdagbokens mentorer, skicka ett privat meddelande om du vill ha stöd och pepp privat eller om du vill ha någon att bolla ideer med.
14 oktober 2019 11:56
5

Hur gör man?

Hur gör man för att börja springa marathon, gå ner i vikt eller lära sig det där språket man längtat efter att lära sig? Börja, är en bra idé. Men att bara kasta sig över något utan en verklig plan fungerar sällan särskilt länge, och om det handlar om en viktnedgång som det ofta gör så blir det kanske 3-4kg ner innan motivationen dalar och vanorna återgår till det gamla.

Det fungerar helt enkelt inte. 

Man skulle väl kunna tro att jag är exceptionellt viljestark som lyfter så tungt och springer så mycket och långt, men så är det inte. Jag är däremot svag för rutiner, och trivs när saker händer på samma tider och platser som vanligt.

"Det som skiljer det mest framgångsrika från de som inte lyckas lika bra är just denna förmåga att underkasta sig hårt arbete och bygga upp vanor. Det är mer ett mindset än passion. De bryter ner hinder. De skriver ner uppgifter om när och var uppgifterna ska utföras. Därmed förankras avsikterna i den konkreta verkligheten." Källa: Viljestyrka är överskattat

Det är inte så jag hade formulerat det, men kärnan i det stämmer. När jag fick in i mitt huvud att jag skulle sluta röka delade jag in min resa i flera delar. Jag gjorde en plan, jag förankrade den hos mina nära och kära, jag tog reda på fakta och gjorde en handlingsplan. Första viktresan jag gjorde, före graviditeten, gjorde jag samma sak. När jag skulle bli marathonlöpare. Inför 100km-loppet i Stockholm.

Alla de där stora, svåra sakerna började med att jag gjorde en roadmap så jag visste vart jag skulle gå. 

Ironiskt nog gör många författare så när de ska börja skriva en bok också. De sätter sig ner, stolpar ner nyckelhändelser och skissar upp med några få meningar vad det ska handla om. Synopsis. Inte alla skriver en, men många. 

Vid olika tillfällen i livet står vi där och brinner av motivation, ofta i januari. Vi ska förändra oss, vi ska dana om vårt utseende, vårt liv och våra vänner. Nyordning, här kommer jag! Entusiasmen flödar, och gymmen som lever på detta ser en kraftig ökning av sålda gymkort.

Två månader senare är 95% av alla som brann av lust och motivation tillbaka i soffan.Så, tror jag, att det blir när man glatt kastar sig över en dröm utan en plan, utan att ha skrivit sin synopsis. Vill man tajta till kroppen, kanske bli lite starkare och gå ner lite i vikt kan det vara bra att stolpa upp detta. Tänk igenom vad som behövs för att åstadkomma det där.

Skriv ner en punktlista med möjligheter, saker som skulle kunna underlätta för dig att nå dittt mål. Cykla till jobbet kanske? Schemalägga två pass i veckan på gruppträningen? Skaffa simkort tillsammans med en kompis och motionssimma?

Skriv också ner möjliga hinder, och hur du skulle kunna arbeta runt dem. Måste verkligen du laga all mat i hushållet, eller kan du delegera? Eller åtminstone frysa in matlådor så att du slipper stå varje dag, men fortfarande få hemlagad näringsrik mat och minska risken för skräpmat. Vilka dagar ska du meddela familj och vänner att du är upptagen, så att de vet att de inte ska försöka planera in dig på något när du egentligen har träningstid?

Så småningom kommer motivationssvackorna, dipparna. Lågsäsongen. Då gäller det att hålla i planen, sin synopsis och hålla ögonen på målet. Tänk inte för mycket. Bara gör.

Åtminstone är det så för mig, att de allra flesta bekymmer med motivationen börjar med att jag tänker för mycket. Istället för att bara notera att det regnar och välja kläder efter det noterar jag att det regnar och börjar tänka på hur kallt det kommer att kännas, hur blöt jag kommer att bli, hur frusen jag hinner bli innan jag fått duscha och få torra kläder. Men tänk inte så mycket, bara gör!

f21b1b07-2bc3-4820-bb00-1a3f93a810b5.png

Kommentarer

  • 14 okt 2019 13:00
    Foxy

    Bra sagt! Helt rätt, ska försöka göra ”rätt” och tänka mindre den här gången!

  • 14 okt 2019 13:39

    Jag tror att de flesta av oss mår bra av rutiner, väl inövade vanor och stabilitet. Det är åtminstone den uppfattningen jag fått. När man fått ordning på rutinerna kan man börja improvisera, improvisation kan vara enormt givande och roligt. Men jag är ganska säker på att man inte ska börja med att improvisera, då har man inget att falla tillbaka på när det krisar sedan. smiley

     

  • 15 okt 2019 08:43
    Jessand

    Bra sagt låter väldigt kloktsmiley

  • 15 okt 2019 09:15
    gittan52

    Det stämmer bra in på mig också wink

  • 15 okt 2019 11:25

    Lite så här, ungefär:

    4f421dec-ac89-48b3-87c7-cd5379a23ee2.jpg

Logga in för att skriva en kommentar.