Halta lotta is back
Jag är inte sämre än att jag kan ändra åsikt, om ny information kommer ivägen för mina gamla åsikter.
Man kan inte motionera sig ner i vikt? Alltså, jag var rätt säker på min sak innan, uppbackad av en hel del studier. Kosten styr vikten och träning hälsan. Lite så.
Jag är inte lika säker nu. Också på grund av studier. Men låt mig börja från början.
Jag gjorde mig illa i knäet när jag styrketränade, och surade järnet över det. Viktnedgången tvärtannade förstås, och nu har nått kilo smugit tillbaka. Humöret kokade. Så snubblade jag över en artikel, som först provocerade mig.
"Forskning har tittat på myten om att vi rensar kylskåpet efter tuffa träningspass, och att vi därmed stoppar i oss lika många kalorier som vi nyss förbränt." (Aktiv Träning)
Bara en artiel, inte själva källan så jag fick börja leta eftersom jag ville se datat och göra min egen bedömning. Jag tror jag hittade källan Aktiv Träning hänvisar till, men när jag började leta hittade jag faktiskt mer än jag trodde. Och jag är inte sämre än att jag kan ändra åsikt, om vetenskapen kommer på något som de tidigare inte vetat.
Källorna stärker mig i min övertygelse, jag har i ungefär två veckor tjurat som en småunge och försökt låta bli att vara att för hemsk hemma. För jag fick inte göra det jag verkligen ville, träna. Det blev mycket svårare att hålla kontroll på kosten när jag inte tränade. Marginalerna blev mindre och snävare med lägre förbrukning. Aptiten ökade. WFT? Lägre förbrukning borde leda till mindre aptit?
"... slutsatsen tydlig: motion ökar mängden av aptitdämpande hormoner och gör inte att man överäter efter träning."
Ah. Ok, löpning (som var det de testade den här gången) reducerar ghrelin (hungerhormon). Det förklarar varför gamla ultradistanslöpare jag sprungit med sagt att man får lära sig äta efter klockan. De kanske inte har några tjusiga studier, men några av dem har varit med i världseliten och sprungit.
Andra studier jag hittat är kanske inte lika stensäkra, och vissa studier har gett rakt motsatt besked så det hänge antagligen på fler, än så länge okända faktorer. Jag har inte jämfört motionens intensitet, duration eller typ t ex. Jag låter någon göra det som faktiskt har betalt för det. Det kommer säkert en metastudie vad det lider där de reder ut det.
Men det påminde mig om en sak jag inte tänkt på, inte på flera år. Jag cyklade. Jag sprang. Jag gick vart jag skulle. Tog trapporna. Med flit! Jag tjuvmotionerade, som jag kallade det, så fort jag fick en chans.
Varför? Jo, för att jag skulle springa marathon. Nu har jag börjat med träningen lite fint igen, försiktigt. Och nu ger jag blanka fan i om jag väger si eller så. Jag vill springa, så nu jävlar springer jag! Jag köpte nya skor för ändamålet, tights som sitter skönt och en jacka som inte glider omkring.
9 oktober är Stockholm marathon inplanerat, istället för nu i maj. Tack corona... Jag tror det blir en virtuell version igen.
Bild: För säkerhets skull låter jag någon annan planera träningen åt mig, 24 maj börjar schemat.
Jag har inga andra ambitioner än att klara loppet. Komma i sådan form att jag kan springa 42km. Men det är en ambition så god som något, och längs vägen kommer det säkert hända saker med vikten också eftersom jag inte tänker släppa den bollen.
Men jag låter marathonloppet styra behoven, vad behöver jag göra för att nå mitt mål? Först och främst. Springa av bara helvete. Men också äta hälsosamt. Näringsrikt. Inte nödvändigtvis energirikt. Åter till fastande löpträning, det gjorde jag mycket förr men för att lära kroppen jobba med lite energi i kroppen, utan att veta att det dessutom påverkar aptiten och vikten.
Styrketräningen reduceras till löpstyrka, balans, koordination och rörlighet. Sådant jag körde mycket tidigare innan jag fick i mitt huvud att jag skulle knäböja med min egen kroppsvikt på stången! Det betyder mycket kroppsviktsövningar och lättare styrketräning med många repetitioner, pyramider, superset och gräsliga mängder mjölksyra. Men jag behöver inte explosiviteten man bygger upp med <5RM. Jag behöver uthålligheten, mjölksyratoleransen och segheten från många repetitioner med lägre vikt.
Hade jag varit sprinter hade det varit en annan sak! Och gymmet kommer inte att stå oanvänt, tvärt om. Löpning kräver styrka, men en annan än den jag varit sugen på. Valet föll på löpningen till sist.
Oväntat? Nej, inte för alla andra. Bara för mig.
Nu är jag i alla fall inte sur längre. 
---
Gillar
Kommentarer
-
Så är det! Kropppen och knoppen är en underlig kombo som behöver samarbeta.
Lycka till med din träningsplan!
-
Vad härligt det är att läsa det du skriver. 😀
Gott att du är tillbaka så att jag kan läsa hur det går för dig. 👍🏻
-
Tack MAS63 och lflickan
Jag firade mitt beslut med en härlig runda i solen! Det har nyss regnat så det är nästan helt fritt från pollen. Ljuvligt!
Knappt en timme senare känner jag mig snäll igen
-
Jag har alltid fått höra "de som tränar gör bättre val med maten".
Jag har inga studier att bak upp det med men kan förstå tanken men det är endofinerna som talar som utsöndras när pulsen går upp eller så är det rent psykologiskt men kul att läsa att du verkar hitta det du vill så kämpa på och lycka till maratonet i oktober om jag missar det när det är dags
-
Vilket intressant inlägg! Nu var min motion vilande länge mot bättre insikt och med omständigheterna som ursäkt, men det peppar att motionen inte "bara" är för hälsans skull. Tänkte ungefär likadant då även min erfarenhet var att appetiten ökar med träning. Men jag vet ju att de perioder jag höll en vikt jag var nöjd med, då tränade jag även regelbundet....
Tack LadyG!
-
Tack Bariatri, visst gör man lättare bra val när man tränat och känner sig fräsch. Det är absolut en del av det hela, för min del iaf. Nu har jag tränat, inte sjutton bestraffar jag kroppen med dåliga matval efter det
-
Varsågod Alerta, ja jag var rätt övertygad om att det var så att aptiten ökade med träningen, men då skulle jag ju inte gått ner så mycket när jag tränade för marathon tidigare. Men det verkar finnas en kraftigt individuell komponent i det här också, så man måste nog testa sig fram till vad som fungerar faktiskt
-
Jag ser skillnad när jag tränar och promenerar regelbundet, då går vikten ner. Men som när jag blev sjuk före jul i covid-19 så stannade allt av, det tog tre månader för mig att återhämta mig. Lade inte på mig mycket men runt 4 kg, nu är jag igång igen med promenaderna ser skillnad direkt. Tror det viktigaste är att hitta balansen mellan mat-motion-psykisk balans, för att nå sitt mål.
Ska bli spännande att följa 🌺
-
lycka till med alt.
-
Jag har alltid trott att man kan motionera sig ner i vikt. Det jag upplever nu när jag börjat promenera så smått (bara några km/dag,) är att det är en skönare hunger om man kan uttrycka sig så men jag äter inte mer. Gillar dina inlägg!
-
Mycket intressant, tack för detta LadyG!
-
Löpning är ju helt klart mitt roligaste ,men tror jag egentligen behöver tyngre styrka för mitt välmående, men försöker hitta en medelväg då jag inte satsar på Marathon utan som mest Halvmarathon.
Lycka till med din träningsplan
Logga in för att skriva en kommentar.