icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search

LadyG tar nya tag!

16:8 2104844
Matglad bullmamma i löparskor. Jag drömmer om en vältränad figur, något jag inte ens vågade hoppas på förut. Mitt mål var först att komma ner på ett BMI under 30 och därefter sakta men säkert, envis som en mula, försöka skaffa mig den där vältränade kroppen som hägrat i drömmarna. Beväpnad med den kunskap jag förvärvade vid den resan gör jag en liknande resa en gång till för att bli av med mina gravidkilo och åter kunna springa marathon.

Nu för tiden är jag en av Matdagbokens mentorer, skicka ett privat meddelande om du vill ha stöd och pepp privat eller om du vill ha någon att bolla ideer med.
18 mars 2013 09:58
7

Förstod inte frågan

Ibland får man frågor som man inte kan svara på, som inte känns realistiska. Som antagligen bottnar i avundsjuka, men som likväl inte går att svara på. I efterhand har jag faktiskt funderat ärligt och jag kan lika lite svara nu som då. [KURSIV]"Men vad ska du göra sen när du slutat springa?"[/KURSIV] Jag förstår inte frågan. Sluta springa? Kan inte mänskan be mig sluta andas, det är lika lätt. Jag känner löpare som är 75 år, inte "känner till" utan känner. Jag har sprungit med löpare som hade kunnat vara mor- eller farförälder till mig, krumma gubbar och skinntorra gummor, och de kan springa vill jag lova. Ålder är ingen ursäkt, de tränar minst lika mycket och hårt som jag. Med en större erfarenhet än min har de mycket att lära mig. Varför skulle jag sluta springa, frivilligt? Jag kan förstå att jag kanske skulle bli tvungen att vila från löpning under sjukdomsperioder, men för att lägga ner löpningen helt skulle det krävas en allvarlig olycka. Så allvarlig att handikappidrott inte är ett alternativ heller. Jag tror inte frågan var menad så, men jag får känslan av att kollegan inte är helt och hållet glad åt mina framgångar. Frågan var ställs med ett näbbigt tonfall, svårt att beskriva men det lät avundsjukt. Eller grälsjukt, vilket man vill. Nu hasplade jag ur mig något intet förpliktigande i stil med "den dagen den sorgen" eller något sådant för att slippa gå i polemik, och fick sedan mycket att göra, men frågan stannade kvar. Varför tror somliga - särskilt såna som borde veta bättre! - att jag springer för att gå ner i vikt? Har inte jag på 6 år och 8 Marathon (tror jag), 15 ultramarathon (distanser längre än 42,2km) och ett otal kortare lopp bevisat att det är kosten, [KURSIV]inte träningen[/KURSIV], som styr vikten och att jag är fullständigt kapabel att äta mig rund oavsett hur mycket jag springer? Min kapacitet att springa överträffas endast av min kapacitet att äta. Men detta är lönlöst att försöka förklara, dels för att kollegan inte tränar och förmodligen aldrig kommer att göra det men också för att jag inte vill ha en oombedd lektion i "hur man ska äta". [KURSIV]Särskilt [/KURSIV]inte av en kollega med muffinsmidja, obefintlig kondition och en kärlek till chips och friterat som endast kan betecknas som osund. Jag vet vad som fungerar för mig, -8,6kg är bevis nog för mig. Vågen visade 65.8kg (+0.5), ett litet plus som jag väntade mig tack vare den långa löpningen igår, och jag är fortfarande under 66kg. Denna veckan bjuder på 4 träningspass (68km) löpning och förhoppningsvis 2 styrkepass. Jag går och kikar på groddarna i köket, det var attans så de växer nu när de fått fart :-) Nu vill jag ha vår, men de lovade mer snö. Skräp. Jag hade nästan börjat vänja mig vid barmark ju... Jaja, det blir sommar - förr eller senare!

Kommentarer

  • 18 mar 2013 10:41
    freiia
    Avundsjuka är ett riktigt fult drag hos vissa människor, så skit i dem och njut av att du gör det du vill:-) Kramar och massor av pepp!
  • 18 mar 2013 10:47
    freiia, ja det bästa man kan göra är strunta i dem helt klart. Tyvärr är de ganska många, och missförstånden är så många och stora att det ibland känns tröttsamt. Mikkan88, exakt!! Det är exakt så det är, det går så mycket djupare än bara "bli sund". Men jag tror inte en icke-löpare förstår det riktigt. Delvis för att vi löpare inte förmår sätta ord på det. Rune är lite av en husgud här hemma, det är han och Jonas Buud som är förebilderna :-)
  • 18 mar 2013 10:56
    Han är trevlig, vi sprang ihop på Lidingö och han är en fontän av roliga historier som rör sig runt löpning. :-) Vilket påminner mig om att jag bara måste köpa hans bok snart, jag har tänkt på det i flera veckor men inte kommit till skott! Argh!
  • 18 mar 2013 11:37
    Strunta i chipsomanen! Du är grym! :)
  • 18 mar 2013 11:57
    Ja, det finns många där ute som inte förstår hur man kan älska att springa. Försöka förklara det för någon som ser löpning som ett straff - det går inte. Och ja, Rune är en härlig människa. han var idrottslärare på den skola där jag jobbade som barn- och ungdomsbibliotekarie en gång i tidernas begynnelse.
  • 18 mar 2013 12:54
    Astie
    Jag känner igen det där - kommentarer som försöker få ens motionsform/hobby att låta som något dåligt, kommer oftast från dem som aldrig skulle välja trappen före hissen om det finns en sådan. Jag är iallafall grymt imponerad av dig.
  • 18 mar 2013 13:18
    Ja men va tänker folk med, jag tycker att just löpning är en sport och motion som man ser alla åldrar utöva, och här i samhället är det fler äldre än yngre som löptränar!!! Så spring vidare så länge du bara kan!!!!!!

Logga in för att skriva en kommentar.