icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search

LadyG tar nya tag!

16:8 5818781
Matglad bullmamma i löparskor. Jag drömmer om en vältränad figur, något jag inte ens vågade hoppas på förut. Mitt mål var först att komma ner på ett BMI under 30 och därefter sakta men säkert, envis som en mula, försöka skaffa mig den där vältränade kroppen som hägrat i drömmarna. Beväpnad med den kunskap jag förvärvade vid den resan gör jag en liknande resa en gång till för att bli av med mina gravidkilo och åter kunna springa marathon.

Nu för tiden är jag en av Matdagbokens mentorer, skicka ett privat meddelande om du vill ha stöd och pepp privat eller om du vill ha någon att bolla ideer med.
13 augusti 2013 10:42

Det tar lite tid

Det tar längre tid än jag trodde att återhämta sig helt från ett riktigt långt lopp. Jag trodde 8 heldagars vila (promenader räknas inte för mig, även om det blivit både långt och raskt) skulle räcka, men jag kände när jag kom ut igår att allt inte var som vanligt. Redan efter 4km i halvmarafart (alltså den fart jag håller i 21km i vanliga fall!) kände jag mig trött och efter 8km började jag tappa fart! 12km blev det totalt på 1h 16 minuter och det är faktiskt lite långsamt för att vara jag. Jag är glad att jag testade, för då fick jag ett kvitto på att den långa vilan faktiskt behövdes. Nu vill jag bara bli mig själ igen, få tillbaka spänsten i benen och energin. Jag känner mig fortfarande lätt urkramad, lite som en disktrasa. Än så länge håller jag ingen koll på vågen, det är inte dags än. Idag blir det resterna av den vegetariska pytten till lunch och lins- och tomatpastasåsen och pasta till middag. Jag lagar nästan alltid för mycket mat, så vi har ganska gott om färdiglagat nu. Dags att äta upp det, och se hur vegetariskt står sig som återuppvärmt. vi får väl se hur jag gör när augusti är slut, fisk och kyckling kan ju mycket väl få ta en plats på tallriken igen men det är svårt att motivera sig att köpa kött. I förra veckan fick jag ett komiskt dilemma, alla mina shorts var för stora och satt synnerligen illa. Fästmannen erbjöd ett par av sina kakhishorts och jag tog skrattande emot dem. Så där små kommer jag aldrig i. Döm om min förvåning när de satt perfekt! Det är hög tid att jag börjar byta ut garderoben, det mesta sitter som segel nu för tiden. Jag har inte så mycket kläder som passar längre när till och med jeansen i storlek 38 sitter löst och fladdrigt. De enda underkläder som sitter snyggt är ett felköp, ta 3 betala för 2 och jag råkade ta storlek 36 istället för 38. Men nu tänker jag banne mig vänta lite, för det blir dyrt att hålla på och byta ut hela garderoben hela tiden. Håller jag den här storleken, eller tänker rumpan krympa ytterligare? Vilken storlek kommer jag att stanna på så småningom, det verkar ju hända grejer hela tiden även när jag inte aktivt försöker? Det är i och för sig det jag kämpat för, att lägga om livsstilen så att jag inte ska behöva kämpa för varje kilo och jag ville slippa behöva balansera varenda dag och mäta, väga och tänka. Fast det verkar ju fungera med periodisk fasta och semivegetarisk livsstil och massor av motion så ofta jag bara får :-)

Kommentarer

  • Ingen har kommenterat detta inlägget.

Logga in för att skriva en kommentar.