Det gick ju bra
Det var ganska nära att det inte blev någon löpning idag, jag tappade humöret på en skruv till dotterns säng (hon är mitt i flytten) och till slut fick maken rycka ut och rädda dagen. Han är händig på sånt, det är inte jag. Men bära kunde jag, och backa med en kombi på en riktigt smal liten väg så att vi slapp kånka möblerna så långt. Så helt oduglig var jag inte 
Det vart sent dock, men jag hittade ett sätt att få till mitt pass. Jag sprang till mellandotterns jobb, så fick döttrarna skjutsa hem mig samtidigt, de skulle ju ändå hem när de handlat
Bild: -10° innan jag kom hem, det var tur att jag klädde mig därefter.
Odubbade skor, men på grusvägarna häromkring är det barnmark så det var bara ett par kilometer inne i samhället där det faktiskt var halt. På landet däremot är det inte halt.
Min Aitrim, ansiksmasken, värmer luften innan jag andas in den så jag slipper andas in så kall luft som det faktiskt är. Det var tur att jag tog den, annars hade jag hostat lungorna ur mig nu tror jag.
12km löpning senare och jag är supernöjd, det gick jättebra. Lustigt nog, med tanke på att jag precis innan jag sprang iväg, alltså bokstavligen precis innan, käkade isterband och dillstuvad potatis.
Det kan ha varit det som var knepet, jag höll jämn och stabil fart hela vägen. I början på grund av att magen guppade för mycket om jag försökte springa för fort, och på slutet för att benen tyckte det var rätt lagom att tuffa på som jag gjorde. De hittade sin lunk, och höll sig där.
Paula tyckte jag såg lite läskig ut i masken, men hon skrattade gott när jag tog av den. Den tjejen kommer ju ha en konstig uppfattning om vad en mamma gör och är, jämfört med andra barn...
Efter maten satt vi och tittade på djurbilder, hon visste precis vad det var för djur vi tittade på så länge vi höll oss till bondgårdens djur. Kossa, gris, häst, katt, får och hund var inga problem. Hon lade pannan i djupa veck över geten däremot, men när vi berättade att det var en get sken hon upp så kanske har de pratat om getter i skolan, för hon såg ut att komma ihåg något.
Hon växer så fort lilla gumman, rätt vad det är flyttar hon hemifrån och skaffar bil, jobb och hemförsäkring... 
Gillar
Kommentarer
-
På tal om getter, ett minne från 1995 när jag och familjen hälsade på min syster i Täby.
Det var midsommar och vi skulle över till Rönninge by som är en visningsgård, där det även hålls midsommarfirande. Dottern var knappa två år,medan syrrans tror jag ungefär fyra.
När vi kom fram till gården sprang hon fram mot get-hagen, som hade flera killingar, där hon utbrast;
-Mamma mamma, titta getingar...
Inte helt galet uttryckt ändå, att i glädjefnatt finna ett passande namn på djuren tyckte vi.
Senast uppdaterad 2 december 2019 10:49
-
hahaha getingar
Ungar är för härliga!
Logga in för att skriva en kommentar.