Blåst
Jösses så det blåste igår!! Garmin påstår 26 km/h men vad det blir i riktiga siffror vet jag inte, jag bara kände hur vinden slet i vagnen och när jag hade den emot mig fick jag luta mig framåt över handtaget för att orka trycka på. Ibland kom den från sidan, det är minst lika jobbigt eftersom man får passa sig så man inte slår fälleben på sig själv när vinden knuffas.
Det var inte heller särksilt varmt, bara 12 grader så när vinden ylade blev det faktiskt riktigt svalt att springa, men Paula hade det gott i sin overall. Hon var hur nöjd som helst och somnade så gott på kvällen, och sov hela natten till 9 på morgonen!
Det var riktigt jobbigt, fastän det bara blev lite över 12km. Men jag skyller på motvinden, uppförsbackarna och underskottet. 135 höjdmeter kanske inte låter så mycket, men alla kom i stort sett samtidigt eftersom vägen går över en rullstensås och tillbaka. Kanske inte den mest praktiska rundan om man vill springa fort, men det ger fantastisk träning. Axlarna var helt massakrerade igår efter löprundan, för att inte tala om baken. Det ska bli intressant att styrketräna idag.
Jag ser faktiskt fram emot långpasset på lördag, en lätt lugn löpning där jag kan tassa fram utan något annat krav än att det går fortare än 8:30 min/km (lägsta farten som krävs för att klara en mara, under förutsättning att du inte stannar någonstans).
Jag jobbar på två fronter nu. Dels med vikten, och den styrs av kosten. Dels med träningen, och den är extremt beroende av kosten. Om jag inte sköter den havererar alltihop. Man kan inte köra en rallybil i full fart utan att tanka ibland, och det måste vara rätt grejer. Du häller inte vilken skit som helst i en dyr tävlingsbil.
Samma omsorg och eftertanke borde gälla den egna kroppen.
Om jag inte äter tillräckligt och näringsriktigt kommer kroppen förr eller senare att få brist på något, och det gynnar verkligen inte träningen. Om jag äter för mycket går jag inte ner i vikt. Det är alltså väldigt viktigt att hitta den där balansen, och linan jag dansar på är smalare än om jag bara hade försökt gå ner i vikt. Den är dessutom ganska slak, risken att jag faller är faktiskt obehagligt stor.
Det finns mycket som kan gå fel, och då tänker jag inte bara på högtider, fester eller liknande. Hittills har jag varit välsignad med ett immunförsvar som tagit det mesta och gjort processen kort med nästan allt, utom vinterkräkan för några år sedan. Men förr eller senare måste det komma något som kommer förbi till och med mitt försvar. Förr eller senare missar jag något, och då gäller det att ha strategier för hur man hanterar ett misslyckande.
Muntert att läsa om sådant som misslyckanden och tröstätning, när det gått så bra med träningen och vikten faktiskt uppför sig någorlunda, eller hur? Men det gäller att vara förberedd. Matlådor, kostschema och framförhållning. Krishantering. Hur hanterar jag ett misslyckande? Ett snedsteg? Hur tar jag mig upp på banan igen?
Förr hanterade jag det inte alls. Jag åt upp mina misslyckanden. Tröstade mig med kanelbullar med smör, mariekex med tjocka lager ost, Gorbys piroger eller en pizza. En halvliter glass var inga problem, eller en påse ostbågar. En hel. Jag hade inga gränser och många känslor att döva.
Istället för att hantera problemen åt jag. Därför är jag noga med att vara förberedd, öppen för möjligheterna att jag kan gå på pumpen fastän jag kanske inte ens gör något fel.
Picard: "It is possible to commit no mistakes and still lose. That is not a weakness. That is life".
Ur TV-serien Star Trek: The Next Generation. En serie jag för övrigt tycker är en av de bästa, om man ser bortom sci-fi-ytan. I skydd av utomjordiska äventyr behandlas många djupa saker, som "Vad betyder det att vara människa?" och "Vad är meningen med livet?".
Middagen blev lite färglös, blomkålsgratäng och ungsbakad torsk är ju inte direkt färgexplosioner men avsikten var att hålla nere kolhydraterna stenhårt i själva middagen så att det skulle finnas utrymme för vitlöksbröd istället. Jag lyckades över förväntan, och vikten uppförde sig som sagt rätt bra idag och fettprocenten ligger lågt, är nu bara lite över lägstanivån igen.
Broccoligratäng hade varit mer färgglatt, men jag hade slut på broccoli.
Idag har jag inte hunnit planera så mycket, så det kan bli intressant att se hur det här går. I vanliga fall har jag dagens attackplan klar redan, så jag ska slippa hamna i sitsen att jag är hungrig och utan plan. Det är då jag gör dåliga val, eller riskerar att göra det åtminstone.
Det har gått så bra de senaste veckorna att jag inte vill förstöra något nu. Underskottet är lagom, träningen går bra, middagarna är balanserade och gjorda på bra råvaror. Till och med hamburgaren vi tog häromdagen lyckades jag göra balanserad eftersom vi gjorde den själva. Energifattigt men näringsrikt är modellen.
Jag har inte några studier som bevisar det, men jag tror att det är när man saknar något som suget sätter in. Jag kan bli förfärligt sugen på salt, och jag är notoriskt dålig på att salta maten. Jag slutade med extra salt för länge sedan. De andra stora källorna till har jag antingen slutat helt med eller dragit ner på väldigt mycket.
SLV skriver "I genomsnitt får vi i oss ungefär dubbelt så mycket salt som rekommenderas. Det mesta av saltet, 70-80 procent, kommer från färdiga livsmedel, som charkprodukter, bröd, matfett, ost och färdigmat. Eftersom natrium finns naturligt i många råvaror riskerar man ingen brist även om man drar ner på saltet."
Det de inte nämner i sammanhanget är att om man tränar mycket och om man svettas mycket när man tränar kan man faktiskt behöva mer salt än de rekommenderar om man vill undvika hyponatremi (rätt vanligt att några plockas av banan av Stockholm Marathon varje år av exakt den anledningen).
Så jag försöker verkligen se till att kroppen får alla byggstenar den behöver så att jag ska undvika sug och besvär. För visst är det lätt att tacka nej till dumheter när man inte vill ha dem, men det är en helt annan sak att säga nej tack när snålvattnet sprutar.
Jag har bättre saker att lägga viljestyrka på, tycker jag, än att brottas med mig själv. Det är en match som kan bli svår att vinna.
Ha en trevlig helg allesammans!
Gillar
Kommentarer
-
Att träna med barnvagn är bra, den extra tynden blir till nytta för träningen. Jag minns när mitt yngsta barnbarn föddes, då gick jag med henne 3-4 ggr i veckan i ur och skur. Det blev timslånga rundor med vagn och bebis som sakta ökade i vikt, så ca 14 kg vagn och ett barn på mellan 5-10 kg.
Det var inte så konstigt att jag höll vikten med den motionen, resten av dagarna gick jag samma rundor fast utan vagn och barn😉
-
Det är träning för muskker som man inte trodde fanns 🤭😁
Nu är iofs vagnen gjord för löpning men vikten ska ju med hur som helst 😁
Logga in för att skriva en kommentar.