Bebis i startgroparna
Nu blev jag förvånad, plötsligt laddade Matdagboken om sig i läsaren och det jag hunnit skriva försvann..? Undrar vad som hände, vilken tur att jag inte hade hunnit så långt för då hade jag blivit irriterad.
Nåja, hur som helst så kontrollerade vi hur bebis hade det idag, och Lille Skutt har vänt sig rätt och parkerat med huvudet nedåt och fötterna mer eller mindre uppåt. Förhoppningsvis ska jag väl slippa fler frivolter och helomvädningar nu, det känns rätt obehagligt faktiskt när en så stor bebis gymnasticerar i magen. Som om någon försöker bryta sig ut, nästan. Plus att det sträcker och drar obehagligt i magmusklerna. Det kommer att ta tid att få ordning på dem igen...
Jag tänker inte bli överraskad en gång till 
Att veta att Lille Skutt ligger i startgroparna har sporrat främst mig att börja skaffa kläder, blöjor, sängkläder och annat viktigt. Väskan kommer snart att stå packad och klar, jag tänker inte bli överraskad en tredje gång. Första gången gick jättefort, då blev det ingen vidare tid till undersökning eller nånting. Det där med bedövning var inte att tänka på, "Du är klar innan den har hunnit börja verka" konstaterade den snälla barnmorskan och jag kan ha läst in mer än hon menade i leendet men jag tyckte hon såg road ut.
Andra gången gick fortare, då kände jag hur magens arbete ändrade karaktär redan i taxin. Som om hela kroppen ville krampa ihop, chauffören körde som en biltjuv och jag tror han pratade i nån sorts radio med BB för de kom och mötte mig. Då hade jag t om svårt att gå bara den lilla biten från taxin och in på BB, nån kommenterade att "Ja här var det dags på en gång".
Det behöver förstås inte bli på samma sätt den här gången, men risken är ju överhängande eftersom jag är i bättre form och mer vältränad nu som +40 än jag någonsin var som +20. Jag skulle kunna jogga baklänges bredvid mitt 20-åriga jag och småprata, och fortfarande vara snabbare än den jag var då. På den tiden kunde jag inte ens göra en enda situp, jag visste inte ens vad knäböj eller marklyft var. Marathon tror jag inte att jag visste vad det var heller, och jag brukade konstatera att jag inte springer ens för att hinna med bussen.
Det går fler bussar.
Så är det inte nu. Jag är i alla avseenden mer tränad och redo för det här, oavsett vad som händer så har jag gjort mitt yttersta. Allt går inte att förutse förstås, men det jag har erfarenhet av och det jag kunnat fråga om eller läsa mig till har jag i alla fall kunnat dra nytta av.
Så jag tänker vara beredd, jag vill inte utsätta mig, bebis eller min omgivning för en baksätesförlossning bara för att jag inte lyssnat på kroppens signaler.
Bara en sån sak som att vem ska städa bilen efteråt? Jag bara frågar!! 
Gillar
Kommentarer
-
Åh så spännande!!👍 💜
-
Det låter riktigt spännande! Nu dröjer det nog inte så länge till när han har vänt sig rätt. Man känner sig rätt otymplig de sista veckorna. Vad smal man känner sig när man väl har fött barnet.Ändå har man många kilo kvar att bli av med.
-
Viljans, ja nu är det lite spännande faktiskt :-)
Gasten, huvudet var ruckbart fortfarande men bara precis. Det måste ha skett nyligen för bara häromdagen kunde jag knappt andas när jag låg ner, det kändes som att junior låg på tvären! Jag fick sitta i mysfåtöljen och sova, som tur är gick det bra det med :-)
-
Fick du veta att det kunde gå fortare andra gången? Om de sa något till mig så missade jag det, det var väldigt nära att det blev en taxibäbis :-)
Men jag klagar inte, jag slipper gärna 24-timmarsförlossningar om jag får välja. Fast jag skulle vilja hinna till BB iaf :-) -
Hoppas du har nära till BB... Risken/chansen att det går ännu snabbare den här gången låter överhängande, jag känner igen mig, har inte hunnit med bedövning eller lustgas någon av tre gånger. Lycka till !!
-
Jag log oxå...nu är det verkligen spännande tider.
Snart ser ni varann i ögonen för första gången...❤️❤️
-
Håller tummarna för att du hinner fram i tid
-
Donnina, vi har 53km till närmaste BB. Kör man lagligt är det ungefär 50 minuter, men man kan vara där betydligt snabbare om man struntar i farkamerorna (även om det i sig blir en dyr affär)
LissaLo, tänk så olika det kan vara ändå! Bara man är på BB/sjukhus så löser sig det mesta, som tur är!
Bella50, ja snart får jag sova utan små karatesparkar i revbenen också! Det är mycket jag ser fram emot, både att få uppleva och slippa
gittan52, tack! Ja, det hoppas jag med, vi bor ju inte nästgårds så en viss planering kommer ju att krävas! Om Lille Skutt är lika snabb som sina systrar kan vi eventuellt behöva överväga sjuktransport redan från första början, men det vet vi ju inte. Kan bara en liten sengångare också som tar sin lilla tid.
Logga in för att skriva en kommentar.