Dagen efter
Igår gick jag till jobbet som vanligt men det blev ändå inte som vanligt. Natten till torsdagen blev det inte så mycket sömn bland annat för att det tog ett tag innan jag fick ner adrenalinet och kunde somna. Min hårbotten ömmade också så det gjorde att jag låg vaken en stund på natten.
På jobbet fick jag börja dagen med att hämta en kollega till ett "tyst rum" för att få hjälp att "pysa". Jag kände att annars hade jag gått omkring med gråt i halsen hela dagen. Därefter var det ett möte med andra kollegor och jag fick berätta historien igen. Därefter ett tidigare planerat avstämningsmöte med chefen och där åter igen berätta vad som hänt. Nu har jag också anmält till Arbetsmiljöverket enligt våra rutiner. Nästa steg blir att se vilken försäkring som täcker det som jag blev bestulen på. Det är tydligt vilken försäkring som gäller ifall jag hade blivit skadad.
När jag skulle gå hem igår fick jag sällskap av både make och son. Maken åker samma t-linje så vi kan ibland se till att vi hamnar på samma tåg. Sonen kommer in och hjälper oss på jobbet ibland. Jag vet inte om någon skulle bli direkt skrämda av mina "bodyguards" men det var trevligt att få sällskap.
Gillar
Kommentarer
-
Så skönt LUAL att du inte är ensam och att det finns bra rutiner på ditt jobb. Och att du tog dig själv och dina känslor på allvar! Kram!
-
Tack seglar67.
-
Bra att du fick prata av dig på jobbet, Mycket bra sätt att prata om det som hänt och för att bearbeta det som hänt.
Starkt gjort att du gått samma väg igen ( uppfattar det så).
Sköt om dig
Kram
-
Tack piaan55
, jag har gått samma väg nu flera gånger fast med sällskap. Jag funderar på att gå på morgonen den vägen eftersom buset sällan är vakna då men ta en annorlunda väg hem de gånger jag går ensam.
Logga in för att skriva en kommentar.