Tränar för mycket?
Den här veckan har jag funderat mycket på vad som är lagom träningsdos. Hur mycket jag borde träna för att må bra?
Jag yogar varje morgon, cyklar till och från jobbet, styrketränar minst tre gånger i veckan och dansar squaredans allt från en till tre gånger i veckan.
Jag drömmer om att ärligt kunna kalla mig löpare och har gjort otaliga försöka att "springa upp mig". Men nästan alltid blir jag kraftigt förkyld efter ett par veckor och är tillbaka på ruta ett.
I somras och under hösten, fram till det blev för mörkt, gick jag en halvtimmes promenad varje vardag innan frukost. Jag mådde så otroligt bra och kände mig riktigt lycklig på väg till jobbet.
Men så fort höstmörkret kom och jag bestämde mig för att träna på löpbandet i stället kom bekymren. Jag var frisk från juni till vecka 43 och har sedan varit sjuk vecka 44, 46 och 48....
I måndags bestämde jag mig för att dra ner på kraven om träning. Jag behöver ju bara se mig runt på jobbet. Jobbarkompisarna är helt slut, lever på kakor och kaffe och pratar om att orka motionera igen i vår (!). De som tränar gör oftast det en gång i veckan...
Ändå kände jag att det kröp i kroppen igår när jag "inte gjorde någonting" - bara sydde på ärmarna på en julklänning jag håller på med, tränade marklyft och tog hand om familjen.
Jag har verkligen börjar se på mig själv i nytt ljus; Precis som att jag trots viktnedgång inte ser i spegeln att jag är mindre verkar det som om jag inte riktigt kan vila i att bara vara vissa dagar.
Faktum är att när jag någon gång sktier i morgon träning och väljer soffan före träning efter jobbet känns det nästan som om jag är ledig. Träning har blivit mitt andra jobb...
Samtidigt är det inte bara att släppa kraven, så fort jag släpper på träningen ökar sötsaksbehovet. Behovet av att stilla oron med saker att stoppa i munnen.
Mycket att fundera på - och lösningarna är väl inte riktigt i sikte ännu.
Drömmer mycket och rörigt på nätterna just nu - kanske bearbetar jag även då...
Kommentarer
-
Det där med balans är ett knepigt kapitel. Och i högsta grad subjektivt. Men om träningen börjar kännas som ett andra jobb, då låter det som om det inte är du själv som vill. Utan för att du borde... Jag kan ha fel, har haft det förr ;-)
Men fundera över hur en balanserad tillvaro ser ut för dig. bara dig Utan inverkan från massmedia eller nära vänner. Och försök hitta till den.
Jag skulle tro att det är det du håller på med på nätterna. Värjer dig och försöker hitta lösningar.
Att ta en paus behöver ju inte betyda att varje ledig stund tillbringas i soffan - den är så jäkla vanebildande och helt urkass för självförtroendet. Jag vet. Men att fundera på vilken träning som faktiskt känns kul. Och nöja dig med den, under en period.
Och fundera på vad det är som motiverar din träning. Om jag går till mig själv så kan det vara allt från att jag ckockar och imponerar på omgivningen till att jag blir så glad av den för den får det att spritta i kroppen. Sen har jag försökt å mig själv att begripa att det är bara de saker som kommer inifrån mig själv som kommer att göra träningen kul och motiverad. Det andra, utifrån, det blir bara krav och prestation. Och det har jag nog av i alla fall.
Dessutom känner jag igen det där med löpsatsningarna som kör i diket pga av sjukdom. Och se där, där står jag som ett fån och har inga kloka råd att komma med alls. Jag bara försöker igen. Och just nu håller jag ju på med %satsningen, som funkar för mig. Konstigt nog :-)
Vad jag egentligen vill säga är väl att det är ditt liv, och det är du som ska leva det på ett sätt som du mår bra av. De andra får leva sina egna liv bäst de kan och förmår ;-)
-
Kloka tankar från två kloka kvinnor.
Logga in för att skriva en kommentar.