Känslor upp och ner - och baddräkt

Igår hade vi studiedag (kurs) på mitt jobb. En ganska soft dag tänkte jag, mycket som inte riktigt gällde mig och bara att flyta med - lyssna och lära.

Pyttsan!

Sonen får konstiga biverkningar av sin medicin och jag ägnade en del av dagen till att parallellt med jobbet söka sjukvårdspersonal. Jobbigt!

Samtidigt hade sonen ett skolbekymmer - läraren det gällde ringde mig och redde ut det hela (som var ett missförstånd). Sååå roligt att det går bra för honom.

Fick mitt intyg om att jag jobbat tillräckligt länge för att få utöka min legitimation på jobbet (äntligen!) - men chefen var väldigt restriktiv och ville bara intyga en mindre del av allt det som finns i min grundutbildning. (Frustrerande) Och lite fundersam på om det är så att de är rädda att bli av med mig och vill ge mig så lokal behörighet det bara kan (frustrerande men också smickrande).

Avslutade en stor arbetsupgift och lämnade in till chefen (kändes skönt). Och fick iväg min ansökan till skolverket (ännu bättre.)

Hela dagen gick upp och ner och det kändes mest som om jag ville gråta en skvätt - som om känslorna inte hann i fatt i alla vändningar under dagen. Och uppe på det min stukade tå - som både gör ont och konstigt nog begränsar min rörlighet en hel del. Bara att ta sig ner på golvet och upp igen är en utmaning. Tränade ändå armar (utan entusiasm) igår.

På lunchen diskuterade två smala smala kollegor problemet med att vi ska till badhuset med eleverna på fredag. En av dem sa tom att det vore bra om hon kunde gå ned ett kilo (ETT KILO!) tills fredag. Löjligt!

Jag har aldrig fattat det där med baddräktsångest. Det måste sitta i självkänslan mer än storleken. Jag menar, även när jag varit som störst har jag bara köpt större baddräkt och badat på. Varför skulle man inte kunna ha alla former och storlekar i ett badhus?! En del terapeuter rekommenderar ju tom att gå och basta på badhus för att som kvinna få se att kvinnor finns i alla storlekar och former - inte bara som i modetidningarna.

Till slut tröttnade jag på mina kollegor och sa att (jättebarnsligt av mig) då kunde de väl ta på sina baddräkter och ställa sig bredvid mig så skulle de se extra smala ut! Förlåt, men mitt tålamod rann över helt. Blev rätt tyst runt bordet....

Åt en dajm i soffan igår - den var inte ens god och får nog bokföras på kontot för frustrationer. Blä! Nya tag idag.