Snart 1:a advent och livet rusar fram
Ibland känns det som om jag sitter bakom spakarna på ett skenande snälltåg utan någon möjlighet att bromsa. Framför mig är det snöyra så jag ser inte vart vi är på väg eller om något är ivägen. Det enda jag kan göra är att försöka styra...